Klimatanpassning

1. Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning

2. Klimatanpassning Klimatet förändras • Det pågår en global uppvärmning, som med stor sannolikhet beror på människans utsläpp av växthusgaser. • För att hejda klimatförändringarna måste utsläppen minskas kraftigt. • Även om utsläppen av växthusgaser drastiskt minskar dröjer det innan uppvärmningen stannar av. • Parallellt med arbetet att minska utsläppen behövs alltså anpassning till ett klimat i förändring. Sveriges årsmedeltemperatur

3. Klimatanpassning Vad är klimatanpassning? • Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till nutidens och framtidens klimat. • Klimatanpassning är ett nödvändigt komplement till arbetet med att minska utsläppen. • Konsekvenserna av klimatförändringar för ett samhälle beror dels på de direkta klimateffekterna, dels på hur omvärlden drabbas. • Förmågan att anpassa sig till förändringar och förmågan att skydda sig mot negativa effekter är viktig för samhället. • Samhällets sårbarhet för en klimatförändring beror främst på hur mycket och hur snabbt klimatet förändras, men också på hur väl förberett samhället är. • Klimatförändringen berör samhällets alla sektorer.

4. Klimatanpassning Denna presentation • Presentationen ger en översiktlig bild av hur det svenska samhällets olika sektorer kan påverkas av klimatförändringen och synpunkter över vad som är viktigt att tänka på vid anpassning. • Myndigheternas ansvar och arbete. • Materialet baseras främst på den beskrivning som ges på Klimatanpassningsportalen (www.klimatanpassning.se) och från dokument på de olika sektorsmyndigheternas webbsidor.

5. Klimatanpassning Innehåll • Hur påverkas samhället av klimatförändringarna? • Teknisk infrastruktur • Fysisk planering och bebyggelse • Energiförsörjning • Kommunikation • Vatten och avlopp • Kulturarv • Jordbruk, skogsbruk, djurhållning • Vård och hälsa • Naturmiljö och ekosystem • Mark och jord • Vad gör myndigheterna?

6. Klimatanpassning Teknisk infrastruktur • Vägar, järnvägar, bebyggelse, och VA-system, påverkas av klimatet. • Infrastruktur består vanligen av system och anläggningar som ska finnas under lång tid. • Därför är det angeläget att planera för klimatförändringar vid infrastruktursatsningar.

7. Klimatanpassning Fysisk planering och bebyggelse Den fysiska planeringen erbjuder möjligheter till långsiktigt och förebyggande klimatanpassningsarbete för framtidens bebyggelse och infrastruktur. • För strandnära bebyggelse och översvämningsdrabbade områden kan det bli större problem med översvämningar. • Ändrade grundvattennivåer och portrycksförhållanden påverkar risken för ras och skred. Markkemin påverkas även. Havsnivåns förändring påverkar risken för kusterosion. • Bebyggelse påverkas av förändrade snö- och vindlaster. Ett varmare och fuktigare klimat ökar risken för fukt och mögel. Behovet av uppvärmning och kylning ändras. • Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse är ofta särskilt sårbar. Ett stort antal miljöer och äldre städer av stor kulturhistorisk betydelse finns i kustnära områden.

8. Klimatanpassning Fysisk planering För att nå ett robust och klimatsäkert samhälle krävs det en kombination av åtgärder. Några metoder som kan användas i den fysiska planeringen: • Förhindra byggnation på för lågt belägna ytor genom föreskrivna höjder. • Anlägga vallar. Dammar och diken kan fungera som buffert för vatten. • Minska de hårdgjorda ytorna, använda vattengenomsläppliga ytbeläggningar. • Skapa utrymme för vattenpassager och tillfälliga uppsamlingsplatser för vatten. • Identifiera var det är lämpligt/inte lämpligt att uppföra byggnader. • Vatten- och grönstrukturen är en tillgång i arbetet med att klimatanpassa samhället. Lövträd är till exempel effektiva klimatreglerare, och deras rotsystem stabiliserar och motverkar erosion.

9. Klimatanpassning Energiförsörjning Den svenska energiförsörjningen påverkas av väder och naturolyckor. Störningar i energiförsörjningen kan ge långtgående effekter i samhället. Genom klimatförändringen kommer det svenska energisystemet att utsättas för större påfrestningar i form av väder- och klimatpåverkan. • Vattenkraftbaserad elproduktion kan öka om ökad nederbörd kan nyttjas. • Biobränsleproduktion – oklart om påverkan. • Vindkraftsproduktionen – vindförändring oklar. • Kärnkraftsproduktion – ökad temperatur på kylvatten sänker produktionen. • Behovsbilden förändras – ökat kylbehov sommartid, minskat uppvärmningsbehov vintertid.

10. Klimatanpassning Energiförsörjning • Störningar väntas ge effekter lokalt och regionalt. • Sammanfallande händelser (översvämning, storm) kan ge svåra problem. • Elavbrott ger direkta konsekvenser, störningar för biobränslen långsammare förlopp för konsekvenser. • Ledningsburna system mer utsatta. • Elnätstationer vid vattendrag och sjöar mer utsatta. • Stolpar och markledningar kortare livslängd. • Ökad korrosion på ledningar, markförskjutningar (naturgas och fjärrvärme). • Energisystemet förändras kontinuerligt. • Större blandning ger ökad flexibilitet. • Låg reinvesteringstakt – behov av att tänka framåt.

11. Klimatanpassning Kommunikation • För vägar och järnvägar kan klimatförändringar få stor betydelse. Ökade risker för översvämningar, bortspolning av vägar och vägbanker, skadade broar och risk för ras och skred är att vänta. • Minskat tjäldjup, högre temperatur och högre grundvattennivåer ger att vägåtgärder förskjuts från problem med tjäle till värme- och vattenbelastning. • Ökad risk för solkurvor för järnvägen. • Sjöfart och luftfart liten påverkan. • Telekommunikationen med luftledningar och master påverkas främst av eventuell ökad stormfällning.

12. Klimatanpassning Vatten och avlopp Vattentillgången förändras vilket påverkar förutsättningarna för dricksvattenförsörjning och avloppshantering. Mer vatten i landets västra och norra delar, men sämre vattentillgång i de sydöstra delarna • Torrare somrar, högre temperaturer, ökad nederbörd, fler skyfalloch översvämningar samt ändringar i havsnivån påverkar både tillgång och kvalitet på dricksvatten. • Risken för saltvatteninträngning ökar liksom riskerna för föroreningar i vattentäkterna. • De största hoten mot vattenkvaliteten är en ökad spridning av föroreningar samt att de mikrobiologiska riskerna ökar. • Ledningsnäten för avlopp och dagvatten har ofta inte tillräckliga dimensioner. Ras och skred kan även påverka dricksvattenledningar. Ledningsnäten behöver säkras.

13. Klimatanpassning Vattentäkter • För att behålla en bra och säker vattenförsörjning blir skyddet av vattentäkterna allt viktigare. • Där mikrobiologiska och kemiska risker ökar, ställs högre krav på kontinuerlig övervakning av vattenkvaliteten. • Dagens vattenverk är konstruerade för att hantera bakterier, inte virus och parasiter. Riskerna för vattenburen smitta genom parasitära protozoer och virus har ökat. • Tänkbara åtgärder är bättre råvattenövervakning, kompletterande desinfektion med UV/ ozon/ membranfilter eller byte av vattentäkt.

14. Klimatanpassning Kulturarv Kulturarv omfattar traditioner, språk, konstnärliga verk, historiska lämningar, arkiv- och föremålssamlingar samt kulturmiljöer och kulturlandskap som överförs från generation till generation. • Klimatförändringarna kan förväntas påverka landskap, bebyggelse, fornlämningar och föremål. • Kulturarvet påverkas av klimatrelaterade effekter som mögel, rötskador, stormar, erosion, översvämningar, havsnivåhöjning och fuktigare marker.

15. Klimatanpassning Kulturarv • Kulturhistoriskt värdefulla byggnader hotade av översvämningar, fukt och mögelskador - viktigt att förebygga skador. • Mer frekvent underhåll krävs. • För samlingar av föremål, arkivhandlingar och böcker har inomhusklimat en stor påverkan. • Mögel, skadedjur och översvämningar är riskfaktorer att hantera • Kulturandskapet förändras av olika skäl. • Planering, förvaltning och utveckling ska ske på ett hållbart sätt, inkluderande klimatets påverkan.

16. Klimatanpassning Jord- och skogsbruk Både jord- och skogsbruk är anpassade utifrån de klimatförutsättningar som råder på den geografiska plats där de bedrivs. En förändring av klimatet kan därför få betydande konsekvenser för dessa branscher. • En förlängd växtsäsong ändrar tidpunkter för sådd och skörd och ökar möjligheten till fler odlade arter inom jordbruk och skogsbruk. • Ökade vattenmängder betyder större behov av dränering och påverkar markens bärighet för maskiner. • I södra Sverige kan behovet av bevattning öka för jordbruket liksom risken för skogsbrand. • En minskad utbredning av tjälen förväntas, vilket ger problem för transporter på skogsmark och påverkar markstruktur och grödoval på jordbruksmark.

17. Klimatanpassning Jordbruket Jordbruket behöver anpassas till framtidens förändrade klimat, för att vi ska kunna ha en fortsatt god produktion av livsmedel. • Klimatförändringarnas positiva och negativa effekter bedöms i stort sett ta ut varandra. + Högre koldioxidhalter väntas höja avkastningen (ca 5%). + Möjligt med mer höstsådda grödor och bättre betingelser för t.ex. majsodling. • Skördebetingelserna kan försämras. • Risk för torka och översvämningar förväntas öka. • Angreppstrycket ökar. • Mer nederbörd och torka ställer krav på diken, täckta diken, invallningar och bevattningsdammar.

18. Klimatanpassning Skogsbruk Svensk skogstillväxt kommer högst sannolikt att öka till följd av ett varmare klimat under kommande decennier, samtidigt som skaderiskerna också ökar. • Tillväxten ökar med längre säsong. • Problem med försämrad kvalitet av träråvaran kan uppstå vid en snabbare tillväxt. • Mer problem med skadeinsekter och svampar. Rotrötan gynnas. • Mildare vintrar kan ge hårdare betning av tall- och lövplantor. • Stormfällningarna kan bli värre. • Risken för skogsbränder och vårfrost ökar. • Behovet av skogsbilvägar som klarar milda vintrar ökar.

19. Klimatanpassning Skogsbruk • Klimatzonerna flyttar norrut. • Skogsägare i norr kan titta mot södra Sverige för att se vad den skog de skapar i dag kommer att utsättas för i framtiden. • Skogsägare i Götaland och i viss mån Svealand får titta söder om Östersjön för de framtida klimatförhållandena. • Viktigt att bygga och underhålla vägarna bättre. Rensa trummor. • Förbättra hänsynen till miljön, speciellt i fuktiga miljöer och vid rinnande vatten vid körning på otjälad skogsmark. • Sprid riskerna på fler trädslag än tidigare och motverka ”förgraningen”. Blandskogar kan ge ökad säkerhet eftersom de flesta skadeinsekter och flera skadesvampar är trädslagsspecifika.

20. Klimatanpassning Djurhållning Djurhållningen står inför en stor utmaning: + djuren kan gå ute under en längre del av året. + ökad möjlighet till självförsörjning med foder. - ökad risk för nya djursjukdomar. • Viktigt att ha bra beredskap för att upptäcka nya djursjukdomar, sätta in rätt åtgärder vid sjukdomsutbrott och ha en bra samverkan mellan berörda myndigheter.

21. Klimatanpassning Rennäringen Effekterna av klimatförändringar utgör stora utmaningar för renskötseln, både nu och för framtiden. • Häftiga väderomställningar, förskjutning av årstiderna och ökad oförutsägbarhet. • Riskerna tydligast vintertid. Kopplade till långsam uppvärmning och extrema väderhändelser. • Klimatutmaningen kräver ökade handlingsmöjligheter inom t.ex. markanvändning och rovdjursfrågan. • Indirekt anpassning och förbättrat samarbete med andra aktörer blir en nyckelfråga för rennäringen.

22. Klimatanpassning Vård och hälsa • Klimatet påverkar sjukdomsorganismers överlevnad och spridning i mark och vatten. Vissa infektionssjukdomer visar förhöjd spridningsrisk. • För vektorburna sjukdomar (sprids med insekter, fästingar och gnagare) finns förhöjd risk för etablering och spridning. • Minskad risk för köldrelaterade besvär är sannolika men förhöjd dödlighet vid sommarhetta eller långvariga strömavbrott. • Ökad risk för sjukdomsutbrott relaterade till mer extremväder. • Allergiker påverkas av förändrade säsonger. • Trafik- och halkolyckor svårbedömt men frosthalka kan öka. • Resande och migration ökar risker, liksom ökad internationell handel med mat och djur. • Åldrande befolkning – känsligare och mer vårdbehov.

23. Klimatanpassning Vård och hälsa • Risken är liten för mycket allvarliga hälsoförhållanden, orsakade av klimatets förändring. • Allvarliga situationer kan uppstå om det globala smittrycket ökar och ger många importfall samt om sjukdomsutbrott hanteras dåligt. • Samarbete och kunskapsöverföring mellan nationer och discipliner behövs. • Gemensamma insatser över gränser behövs för kontroll av vektorburna sjukdomar. • En utmaning är att anpassa byggnader, särskilt sjukhus, så att värme inte blir ett problem.

24. Klimatanpassning Naturmiljö och ekosystem Ökade temperaturer och förändrade nederbörd-, snö- och isförhållanden har en direkt inverkan på naturmiljön och ekosystemen. • Ändrade klimatzoneroch längre vegetationsperiod. • Krympande kalfjällsarealer. • Ändrade isförhållanden, glaciärer och områden med permafrost minskar eller försvinner. • Ökad utlakning leder till ökade halter av humus, näringsämnen och föroreningar i sjöar och vattendrag. • Östersjöns miljö påverkas av ändrad tillrinning, vattentemperatur och salthalt.

25. Klimatanpassning Naturmiljö och ekosystem Klimatförändringarna förväntas leda till förändringar för den biologiska mångfalden och ekosystemen. Ekosystem med rik biologisk mångfald står bättre emot störningar. • Biologisk mångfald påverkas direkt genom förändrad temperatur och nederbörd samt indirekt om markanvändningen ändras. • Påverkan sker på växter och djurs reproduktion, utbredning av arter och populationers storlek. • En ökad invandring av nya arter från ett varmare klimat kan konkurrera med och eventuellt slå ut befintliga arter. • Fjällområdena är särskilt känsliga för klimatförändringarna. • Ändras förhållanden i Östersjön kommer det att medföra stora förändringar för den biologiska mångfalden.

26. Klimatanpassning Mark och jord • Ökad nederbörd får direkta konsekvenser för markens geotekniska egenskaper och byggbarhet. • Nya översvämningsnivåer och ökad erosion längs sjöar, vattendrag och kuster. • Översvämningar och erosion kan leda till att föroreningar och näringsämnen lättare lakas ut och sprids. • Markens hållfasthet och stabilitet försämras p.g.a. ökade grundvatten- och porvattentryck. • Risken för skred, ras och slamströmmar ökar i jord- och bergsslänter. Vissa områden som idag anses stabila behöver åtgärdas för att möta framtidens förändringar.

27. Klimatanpassning Erosion Erosion längs vattendrag, sjöar och kuster kan komma att öka i delar av landet. Det är en följd av ökad nederbörd och avrinning samt höjda havsnivåer. • Ökad erosion kan förväntas för områden i landets västra delar samt i mellersta och norra Sverige. • Erosion i vattendrag ger ökad sedimenttransport som kan skapa problem då sedimenten avsätts. • Kusterosionen ökar framförallt längs landets sandkuster, men också längs kusterna med sedimentära bergarter på Öland och Gotland.

28. Klimatanpassning Ras, skred och slamströmmar Risken för snabba jord- och bergrörelser som ras, skred och slamströmmar ökar över hela landet i områden där: • Grundvattenytan höjs (vilket minskar portrycket i jorden och minskar skjuvspänningen i bergssprickor ) • Vattenmättnaden i jorden ökar (till exempel vid kraftig snösmältning) • Vattenflödena i vattendrag ökar (vilket ökar erosionen och därmed ändrar släntformen) • Vattennivån i vattendrag sänks (vilket gör att den mothållande kraften mot skred blir mindre) För att minska sårbarheten bör hänsyn tas till de ökade riskerna för ras och skred, vid fysisk planering och utformning av infrastruktur och byggnader.

29. Klimatanpassning Förorenad mark • Rörligheten hos föroreningarna ökar. • Ökad risk för plötslig föroreningsspridning i samband med: • översvämning. • ras, skred eller slamströmmar. • Planprocesserna för ny bebyggelse och infrastruktur behöver ta hänsyn till de ökade riskerna. • Helst genomtänkt lokalisering av riskobjekt, annars skyddsåtgärder. • Möjliga förebyggande åtgärder är sanering av förorenade områden och stabilitetsförbättrande åtgärder.

30. Klimatanpassning Samhällets ansvar för klimatanpassning Följderna av klimatförändringarna kräver att vi ökar vår kunskap om samhällets sårbarhet och anpassningsbehov. Förändringarna berör alla sektorer i samhället, så också samhällsbyggandet. Genom medveten planering av ny bebyggelse och infrastruktur kan vi minska samhällets sårbarhet och samtidigt anpassa oss till de följder som ett förändrat klimat kan medföra. • Naturvårdsverket har genom sitt ansvar för miljömålet "begränsad klimatpåverkan" ett övergripande nationellt ansvar för klimatfrågan. • Ett stort antal centrala myndigheter är genom sina respektive sektorsansvar inblandade i klimatanpassningsarbetet. • SMHI fick i regeringens budgetproposition från september 2011 i uppdrag att inrätta ett nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, som sedan januari 2012 finns på SMHI. • På regional nivå har länsstyrelserna sedan 2009 ansvaret för klimatanpassningsarbetet. §

31. Klimatanpassning Lagar och regler Flera svenska lagar syftar till att begränsa skador. Det kan också tolkas till att även gälla anpassning till klimatförändringens konsekvenser. • Några av de viktigaste är:• Plan- och Bygglagen (PBL 2010:900) • Miljöbalken (SFS 1998:808) • Lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) • Lagen om extraordinära händelser (SFS 2006:544) • Förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap §

32. Klimatanpassning Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning • Centrumet drivs vid SMHI på uppdrag av regeringen. • Arbetar i bred samverkan med aktörer inom klimatanpassningsområdet. • En nod för kunskap om klimatanpassning. • Samlar in, utvecklar och tillgängliggör regional, nationell och internationell kunskap om klimatanpassning. www.klimatanpassning.se klimatanpassning@smhi.se

33. Klimatanpassning Klimatanpassningsportalen • På www.klimatanpassning.se samlas information för att underlätta arbetet med klimatanpassning. • Där finns nyhetsrapportering, beskrivning av konsekvenser av klimatförändringar, riskhantering, hur en anpassningsplan tas fram och goda exempel.

34. Klimatanpassning Kommunernas ansvar • Kommunen har ansvar för planläggning av mark- och vattenområden. Planläggning ska främja en god miljö genom att den anpassas till klimatförändringarna och att den leder till minskad påverkan på klimatet. • I bebyggd miljö kan klimatanpassningsfrågor tas upp när det ska ske en förändring (ny planläggning eller ansökan om bygglov). Bebyggelsen ska då lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till människors hälsa och säkerhet och med hänsyn till risken för olyckor, översvämning och erosion. • Kommunen ska varje mandatperiod sammanställa risk- och sårbarhetsanalyser och fastställa en plan för hur extraordinära händelser ska hanteras. Sådana analyser behöver beakta konsekvenserna av klimatförändringarna och kan utgöra ett underlag för den fysiska planeringen.

35. Klimatanpassning Sveriges kommuner och landsting • SKL är en arbetsgivar- och intresseorganisation för landets alla kommuner, landsting och regioner. • Att klimatanpassa den fysiska planeringen innebär att förebygga och minimera negativa effekter av klimatförändringarna. Särskilda anpassningar behövs. • Kommunerna är beroende av faktaunderlag från statliga myndigheter. • SKL anser att staten bör ta ett större ansvar för att anpassa samhället till klimatförändringarna och se till att det blir ekonomiskt möjligt för kommuner att göra de förebyggande åtgärder som behövs. www.skl.se

36. Klimatanpassning Länsstyrelsernas ansvar • Länsstyrelsens ansvar är att ta tillvara och samordna statens intressen. Länsstyrelsen ska varje mandatperiod redovisa statliga och mellankommunala intressen som kan ha betydelse för en översiktsplans aktualitet. • Länsstyrelsen ska överpröva kommunens beslut om detaljplan eller områdesbestämmelser om beslutet kan antas innebära att bebyggelse blir olämplig med hänsyn till människors hälsa/ säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. • Länsstyrelsen ska verka för att regionala risk- och sårbarhetsanalyser sammanställs. Konsekvenserna av klimatförändringarna kan tas upp i denna typ av analyser.

37. Klimatanpassning Initiativ till klimatanpassning Ett ökat intresse för och större kunskap om klimatanpassning i allmänhet har uppenbarat behovet av att ta frivilliga initiativ. • Länsstyrelsen i Skåne har exempelvis länge arbetat med klimatanpassning som ett regionalt delmål i arbetet med miljömålet Begränsad klimatpåverkan. • Länsstyrelser och kommuner har börjat arbeta med något som kan liknas vid regionala eller lokala anpassningsstrategier/analyser. • Analyser av klimatdata för kommun eller län kan fungera som ett underlag för kommunal planering och för anpassningsåtgärder i bebyggd miljö. • Exempel på länsstyrelser som arbetar på detta sätt är Kalmar och Uppsala. På lokal nivå har liknande arbeten gjorts i Sundsvall, Botkyrka, Karlstad, Kristianstad, Göteborg och Helsingborg.

38. Klimatanpassning Nationella myndigheter Ingen nationell myndighet har idag övergripande ansvar för klimatanpassningsfrågan men många har genom sina respektive sektorsansvar en viktig roll i klimatanpassningsarbetet. Ett 30-tal myndigheter arbetar med förebyggande åtgärder, ökad kompetens och kunskap och verkar för bättre beredskap vid störningar i viktiga samhällsfunktioner • Här följer en kort beskrivning av sektorsmyndigheters och forskningsinstituts uppdrag allmänt och roll i klimatanpassningsarbetet. • Först myndigheter, förutom länsstyrelserna, som deltar i Klimatanpassningsportalen, därefter övriga. • Myndigheterna presenteras i bokstavsordning.

39. Klimatanpassning Boverket • Boverket är nationella myndigheten för boende, byggande, stadsutveckling och samhällsplanering och har uppsiktsansvar för plan- och byggnadsväsendet. • Ska inom sitt verksamhetsområde verka för samordning av de statliga myndigheternas arbete med underlag för tillämpningen av plan- och bygglagen. • Ska även ge råd och förmedla kunskap och erfarenheter till planerare och andra grupper. • I många av myndighetens uppgifter men särskilt när det gäller förmedling av råd och kunskap måste hänsyn tas till klimatförändringarnas konsekvenser. www.boverket.se

40. Klimatanpassning Energimyndigheten • Arbetar för ett hållbart energisystem som förenar ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. • Utvecklar och förmedlar kunskap om effektivare energianvändning och andra energifrågor till hushåll, företag och myndigheter. • Deltar i internationella samarbeten för att nå klimatmålen och hanterar olika styrmedel som elcertifikatsystemet och handeln med utsläppsrätter. • Har det samordnande ansvaret för den övergripande försörjningstryggheten inom energiområdet och har på regeringens uppdrag bl.a. utrett det svenska energisystemets sårbarhet inför effekterna av ett förändrat klimat. www.energimyndigheten.se

41. Klimatanpassning Jordbruksverket • Jordbruksverket är expertmyndighet inom det jordbruks- och livsmedelspolitiska området med sektorsansvar för jordbruk, trädgård och rennäring. • Visionen är att stärka den gröna sektorn för ett hållbart samhälle, vari ingår att jobba för en god jordbruksproduktion i ett förändrat klimat. • Arbetar med klimatanpassning inom vatten i odlingslandskapet, växtskydd och djursjukdomar. • Jordbruksverket har kartlagt hur klimatet kan påverka svenskt jordbruk inom en 25-årsperiod. www.jordbruksverket.se

42. Klimatanpassning Lantmäteriet • Lantmäteriets huvuduppgift är att bidra till en effektiv och långsiktigt hållbar användning av Sveriges fastigheter, mark och vatten. • Producerar och förvaltar geografisk information och fastighetsinformation för staten och för kund. • Projektet KRISGIS behandlar säkerhet och risker för samhället samt samordning av geografisk information. • Lantmäteriet är aktör för att ta fram planeringsunderlag för klimatanpassningsarbetet. www.lantmateriet.se

43. Klimatanpassning Livsmedelsverket • Livsmedelsverket ska arbeta för att säkra livsmedel av hög kvalitet, bra livsmedelshantering och matvanor, samt samordna kontrollen av livsmedel och dricksvatten. • Uppgiften blir allt viktigare och mer komplex med klimatförändringen. www.slv.se

44. Klimatanpassning Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) • MSB arbetar för att utveckla och stödja samhällets förmåga att förebygga och hantera olyckor och kriser. • MSB har uppdraget att genom Nationell plattform för arbete med naturolyckor, i samverkan med berörda myndigheter och organisationer, förbättra samordningen med att förebygga och mildra effekterna av naturolyckor. • Utbetalar statsbidrag till kommuner för förebyggande åtgärder mot naturolyckor och har en nationell databas över inträffade naturolyckor. • Ska förse länsstyrelser och kommuner med planeringsunderlag i form av översiktlig stabilitetskartering och översiktlig översvämningskartering. • Stödjer kommuner, landsting och myndigheter i arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser. www.msb.se

45. Klimatanpassning Naturvårdsverket • Central förvaltningsmyndighet på miljöområdet och arbetet syftar till att främja hållbar utveckling med utgångspunkt i de av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålen och strategierna. • Ansvarig myndighet "Begränsad klimatpåverkan" och bidrar med expertkunskap i frågor som rör klimatanpassning, t.ex. biologisk mångfald. • Bistår med svensk expertkunskap, inklusive klimatanpassning, i internationella sammanhang. Exempel är EU:s andra klimathandlingsprogram och klimatkonventionens femåriga handlingsprogram för klimatanpassning. www.naturvardsverket.se

46. Klimatanpassning Riksantikvarieämbetet • Riksantikvarieämbetet är en nationell myndighet med ansvar för frågor om kulturmiljön och kulturarvet. • För klimatanpassning och kulturarv spänner frågorna från solpaneler på kyrktak till storskaliga/strukturella frågor om hållbart och energisnålt samhälle samt hur detta påverkar de framtida livsbetingelserna. • Under 2013 kommer Riksantikvarieämbetet att ta fram en handlingsplan för klimatförändringar och kulturhistorisk bebyggelse. www.raa.se

47. Klimatanpassning Statens geotekniska institut • SGI är en förvaltningsmyndighet för geotekniska och miljögeotekniska frågor och ska medverka till att de nationella miljökvalitetsmålen nås. • SGI ska bidra till att riskerna för ras, skred och stranderosion minskar,  medverka till att förbättra plan- och byggprocessen, samt har ett speciellt ansvar för forskning och utveckling inom  efterbehandling av förorenade områden. • SGI har sedan 2009 genomfört flera regeringsuppdrag inom klimatanpassningsanslaget, bland annat det pågående uppdraget att nyttiggöra Göta älvutredningen genom att  ras- och skredriskkartera ytterligare områden i landet. www.swedgeo.se

48. Klimatanpassning Sveriges geologiska undersökning • SGU är central myndighet för geologi och mineralfrågor, och förser kommuner, länsstyrelser, företag och myndigheter med geologisk information. • Klimatanpassningsarbetet riktar in sig på att tillhandahålla planeringsunderlag främst gällande markförhållanden och grundvatten. • SGU tillhandahåller jordartskartor, grundvattenkartor, information från vattentäktsarkivet och miljöövervakning, information om jordskred och raviner, geokemiska kartor och information om brunnar och jorddjup. www.sgu.se

49. Klimatanpassning Skogsstyrelsen • Skogsstyrelsens viktigaste uppgifter är rådgivning i skogsfrågor, tillsyn av skogsvårdslagen, tjänster inom skoglig verksamhet, stöd inom naturvårdsområdet och inventeringsverksamhet. • Kunskap om effekter av och anpassning till klimatförändringar, för produktion och miljö, ska användas vid rådgivning, information, lag- och regelutveckling, naturvårdsarbete, landsbygdsutveckling och samråd med rennäringen. • Skogsstyrelsen verkar också för att nationella och internationella åtgärder vidtas för att inte skogslevande arters fortlevnad eller skogsproduktionen ska hotas av klimatförändringar. www.skogsstyrelsen.se

50. Klimatanpassning Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut • SMHI är nationell expertmyndighet inom meteorologi, hydrologi, oceanografi och klimatologi och tillhandahåller planerings- och beslutsunderlag för väder- och vattenberoende verksamheter. • Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning samlar, utvecklar och förmedlar kunskap till samhället. • Vid Rossby Centre produceras scenarier av det framtida klimatet. • På uppdrag av MSB gör SMHI översiktliga översvämningskarteringar för många vattendrag i Sverige. • På uppdrag av flertalet länsstyrelser har klimatanalyser framtagits på länsnivå. • SMHI producerar klimatunderlag för stora struktursats- ningar som Slussen, Vänern och dammdimensioneringar.