1 / 67

Faktormarknader

Faktormarknader. . . . . S. D. P. Q. Faktormarknader. . . . . S. D. P. Q. F?RETAG. . . Varor. kr. Faktormarknader. . . . . S. D. P. Q. F?RETAG. HUSH?LL. . . . . Varor. Varor. kr. kr. Faktormarknader. . . . . S. D. P. Q. Faktormarknader. . . . . S. D. P. Q. F?RETAG. . . Prod. fakt.. kr. Faktormarknad

armani
Download Presentation

Faktormarknader

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


    1. Faktormarknader Det cirkulära flödet Prisbestämning Arbetsmarknaden Kapitalmarknaden Risk och osäkerhet

    2. Faktormarknader

    3. Faktormarknader

    4. Faktormarknader

    5. Faktormarknader

    6. Faktormarknader

    7. Faktormarknader

    8. Faktormarknader

    9. Faktormarknad vid perfekt konkurrens. Faktormarknader

    10. Skift i efterfrågan. Faktormarknader

    11. Skift i efterfrågan. Faktormarknader

    12. Efterfrågan på produktionsfaktorer kallas för ”Derived Demand”, eftersom efterfrågan beror på produktionen av andra varor. Efterfrågan på produktionsfaktorer kan härledas ur det vinstmaximerande företagets uppförande, dvs att producera där MR = MC Faktormarknader

    13. Definition: Marginalkostnaden av en faktor, MCF, anger hur mycket produktionskostnaden ökar om insatsen av faktorn ökar med en enhet. Vid perfekt konkurrens är MCF lika med priset på faktorn. Marginalintäkten av en faktor, MRPF anger hur mycket intäkterna ökar om faktorn ökas med en enhet. Faktormarknader

    14. Vinsten maximeras då så mycket av faktorn används att marginalkostnaden av faktorn, MCF, är lika med marginalintäkten av faktorn MRPF = MCF. Detta är ekvivalent med MR = MC, vilket vi nu skall visa Faktormarknader

    15. Marginalintäkten av arbete, MRP, är den extra intäkt som ytterligare en enhet arbete ger upphov till: MRPL = MR × MPL Faktormarknader

    16. Marginalkostnaden av arbete, MCF, är priset för ytterligare en enhet arbete, W. Det gäller att MC × MPL = W (= MCF) Faktormarknader

    17. Vi får följande resultat: MRPL = MR × MPL och W = MC × MPL Eftersom MRPL = W måste också MC=MR. Faktormarknader

    18. Vinstmaximering innebär att företaget använder så mycket arbete att lönen är lika med MRPL: Faktormarknader

    19. Efterfrågan på arbete ges av den avtagande delen av MRPL - kurvan. Faktormarknader

    20. Faktorer som bestämmer läget på efterfrågekurvan för arbete: Priset på företagets output. Priset på andra produktionsfaktorer. Teknologi. Faktormarknader

    21. Arbetsutbud: När lönen stiger finns två effekter: Inkomsteffekt ( individen blir rikare), viken leder till ökad efterfrågan på normala varor. (är fritid en normal vara?) Substitutionseffekt p g a att w/p stiger leder till mindre fritid. (Fritid blir dyrare) Faktormarknader

    22. Indifferensanalys Faktormarknader

    23. Indifferensanalys Faktormarknader

    24. Indifferensanalys Faktormarknader

    25. Indifferensanalys Faktormarknader

    26. Utbudskurvan för arbete har därför följande utseende: Faktormarknader

    27. Utbudet av kapital: Utbudet av finansiellt kapital utgörs av hushållens sparande. Priset på kapital är räntan. Räntan är alternativkostnaden för att konsumera nu i stället för i framtiden. Faktormarknader

    28. Utbudet av kapital: Faktormarknader

    29. Faktorersättningen kan delas in i: ”Transfer earnings” ”Economic Rent” Total ersättningen = Transfer earnings+ Economic Rent Faktormarknader

    30. Faktorersättningen: Faktormarknader

    31. Utbildning och erfarenhet Fackföreningar Konkurrensutsatt arbetsmarknad Monopsoni Löneskillnader mellan könen Arbetsmarknaden

    32. Arbetsmarknaden kan klassificeras efter de färdigheter, "skills" som krävs Arbetsmarknaden

    33. Arbetsmarknaden kan klassificeras efter de färdigheter, "skills" som krävs Arbetsmarknaden

    34. Arbetsmarknaden kan klassificeras efter de färdigheter, "skills" som krävs Arbetsmarknaden

    35. En fackförening är en organisation med följande målsättning: Öka lönenivån. Förbättra arbetsvillkoren. Skapa fler jobb och öka anställningstrygghet. Arbetsmarknaden

    36. Medel: Strejk minimilön ? DL för utbildad ? Öka efterfrågan för prod. ? DL ? Öka marginalprodukten för medlemmar ? DL för utbildad ? Uppmana importrestriktioner ? Ökar efterfrågan för inhemsk produktion ? DL för L ? Arbetsmarknaden

    37. Monopsoni är en marknadstyp där det finns endast en köpare men många säljare. På samma sätt som en monpolist kan göra större vinster en ett konkurrensutsatt företag, kan ett företag som verkar på en monopsonimarknad göra större vinster än om konkurrrensen var större. Arbetsmarknaden

    38. Definitioner: TCL: Total lönekostnad. TCL=WL ACL: Genomsnittslönekostnaden. ACL = WL/L = W , utbudskurvan för L. MCL: Marginallönekostnaden. MCL = dTCL /dL Vid Monopsoni är inte W konstant utan beror på L. Arbetsmarknaden

    39. En monopson maximerar vinsten genom att välja L vid MRPL=MCL Arbetsmarknaden

    40. Lönen bestäms av utbudskurvan vid den kvantitet som maximerar vinsten. Arbetsmarknaden

    41. Under perfekt konkurrens Arbetsmarknaden

    42. Löneskillnader mellan könen kan bero på att: Män väljer yrken med högre betalning. Inom samma yrke har män ofta högre lön. Möjliga Förklaringar: Diskriminering Skillnader i humankapital Specialisering inom hushållet Arbetsmarknaden

    43. Efterfrågan på kapital Jämvikt Utbud av kapital Naturresurser Kapitalmarknaden

    44. Definition: Realkapital är värdet på fysiska tillgångar som har producerats för att användas i produktionen av andra varor och tjänster. Investering är inköp av nytt kapital över period. Depreciering är minskning i kapitalets värde under en viss period Kapitalmarknaden

    45. Nuvärde är värdet idag av ett framtida flöde av intäkter (från kapital): NV= Y1 / (1+R) + Y2 / (1+R)2 +... Yn / (1+R)n Netto Nuvärde är skillnaden mellan NV och kostnaden att köpa kapital idag K0 NNV=NV - K0 Kapital efterfrågas om NNV är positivt. Om R?? NNV?? Efterfrågan för kapital? Kapitalmarknaden

    46. Efterfrågekurvan för kapital visar företagens efterfråga av kapital vid olika räntenivåer. Kapitalmarknaden

    47. Utbudet av (finansiellt) kapital utgörs av hushållens sparande (som tidigare sagts). Hushållens sparande bestäms av: Nuvarande inkomster Inkomst ?? Sparande?? Utbud av kapital? Förväntade framtida inkomster Förväntade framtida inkomster ? ? Sparande?? Utbud av kapital? Räntan Kapitalmarknaden

    48. Räntan har två effekter på sparandet Substitutionseffekt: Ökar räntan minskar kostnaden för konsumtionen i framtiden relativt konsumtion idag: R?? Sparande?? Utbud av kapital? Kapitalmarknaden

    49. Inkomsteffekt, vilken skiljer sig åt mellan låntagare och långivare: Ökar räntan ökar inkomsten för nettospararna och man kan öka både konsumtion och sparande: R??Sparande? Ökar räntan minskar inkomsten för nettolåntagarna och man minskar både konsumtion och sparande: R??Sparande? Kapitalmarknaden

    50. I jämvikt gäller att efterfrågan på kapital = utbudet av kapital Kapitalmarknaden

    51. Osäkerhet innebär att det finns många möjliga utfall för vilka sannolikheterna är okända Risk innebär att sannolikheterna för olika utfall är kända Risk och osäkerhet

    52. Individen antas ha avtagande marginalnytta av pengar. Risk och osäkerhet

    53. Förväntad nytta: Risk och osäkerhet

    54. Förväntad nytta: Risk och osäkerhet

    55. Den förväntade nyttan är genomsnittsnyttan av de olika utfallen. Risk och osäkerhet

    56. Riskbeteendets relation till nyttofunktionen Risk och osäkerhet

    57. Riskbeteendets relation till nyttofunktionen Risk och osäkerhet

    58. Riskbeteendets relation till nyttofunktionen Risk och osäkerhet

    59. Försäkringar: Personer med riskaversion minskar risken och höjer den förväntade nyttan med hjälp av försäkring. Försäkringar fungerar därför att olika risker blandas, ”Pooling risks”, dvs många försäkrar sig och betalar premie, men endast ett fåtal drabbas av den händelse försäkringen avser. Risk och osäkerhet

    60. Försäkringar: Risk och osäkerhet

    61. Försäkringar: Risk och osäkerhet

    62. Försäkringar: Risk och osäkerhet

    63. Privat information innebär att endast en part har viktig information (Information-asymmetri). Detta ger upphov till två typer av problem: Moral hazard Adverse selection Risk och osäkerhet

    64. Moral hazard: när en part efter en överenskommelse har incitament att göra saker som ökar den egna nyttan men är till motpartens nackdel. Exempel Cykelförsäkring Brandförsäkring Lösningar Självrisker och bonus Risk och osäkerhet

    65. Adverse selection: De som accepterar ett kontrakt har privat information som de kan utnyttja till sin egen fördel och till motpartens nackdel. Exempel: Lån Hälsoförsäkringar Risk och osäkerhet

    66. Uppgiften för finansiella marknader: Koordinering av intertemporala allokeringar Tillhandahålla ekonomin en likvid marknad för olika värdepapper. Spridning och prissättning av risker Risk och osäkerhet

    67. Tre viktiga principer i finansiell ekonomi Informations effektivitet Diversifiering Inga arbitragemöjligheter Risk och osäkerhet

More Related