Hälsningar från Utbildningsstyrelsen

1. Hälsningar från Utbildningsstyrelsen Läroavtalsdagen 1.12 2011 i Tammerfors Tor Lindholm

2. Det blåser nya vindar…………… • Ny generaldirektör på UBS – Aulis Pitkälä • Ny direktör för svenska eneheten – Bob Karlsson • Ny regering - Nytt regeringsprogram • Ny KeSu - Koulutus ja tutkimus vuosina 2011–2016

3. Svenska enhetenDirektör Bob KarlssonChefens sekreterare Eva Heininen

4. Läroavtalsstatistik • 15 % av studerande inom yrkesutbildningen är i läroavtal • 99 % av läroavtalsstuderande examineras via fristående examenssystemet • 84 anordnare av läroavtal (utbildningsanordnare, kommunala läroavtalsbyråer) • Inom yrkesinriktad grundutbildning finansieras läroavtal med ett enhetspris, 63.13 % av medelenhetspriset i den grundläggande yrkesutbildningen (6 428 €) Inom tilläggsutbildningen fastställs ett årligt enhetspris utgående från anslagen i statsbudgeten (3 223 €)

5. Examina inom läroavtalsutbildningen 2005 -2009

6. Antalet läroavtal 2003-2010

7. Svensk läroavtalsstatistik • Deltagarantalet i läroavtal för grundexamen ökade från år 2006 till 2008 men det skedde en minskning år 2009. År 2009 var deltagarna dock 978 dvs. En 12 % ökning från 2006. • 60 studerande var under 20 år och nästan alla dessa studerade för en grundexamen. • Statistiken tyder på att mer än hälften av av de svenskspråkiga läroavtalsstuderandena studerar på finska.

8. Regeringsprogrammet • Genom framförhållning i utbildningen styrs strukturerna, innehållet och det kvantitativa utbudet när det gäller utbildning och examina. Ett tillräckligt utbud av yrkesutbildning säkras och yrkesutbildningen fördelas enligt regionala behov. • Identifieringen och erkännandet av sådant kunnande som förvärvats tidigare och på annat håll integreras i all utbildning från grundnivån till vuxenutbildningen. Kompetensbaserad definition av examina främjas.

10. Regeringsprogrammet • På alla utbildningsnivåer stärks utbildningens kontakter till arbetslivet och sådan fostran till företagsamhet och arbetsliv som ger kunskap om medborgarnas, arbetstagarnas och företagarnas rättigheter och skyldigheter. • Studier på arbetsplatsen får större betydelse och användningen av arbetsdominerade inlärningsmiljöer och inlärningsmetoder stärks. • Alla elever som slutfört den grundläggande utbildningen garanteras en utbildningsplats • Studentexamen och de yrkesinriktade examina utvecklas som separata examina. Samtidigt utökas möjligheterna att flexibelt avlägga delar av en examen över examensgränserna.

11. Regeringsprogrammet • Omläggningen av examensstrukturen i yrkesutbildningen fortsätter i intensivt samarbete med arbetslivet i syfte att skapa en klarare examensstruktur och examina som bättre motsvarar arbetslivets krav. • Utvecklandet av en läroavtalsutbildning hos flera arbetsgivare utreds. Möjligheterna för ungdomar, invandrare och personer med funktionsnedsättning att delta i läroavtalsutbildning förbättras.

12. Regeringsprogrammet • Finansieringen av yrkesutbildningen reformeras i syfte att bättre än för närvarande • stödja utbildningen av hela åldersklassen • förbättra genomströmningen i utbildningen • möjliggöra snabbare övergång till arbetslivet. • Läroanstalterna premieras för utbildningens kvalitet och förbättring av kvaliteten

13. Läroavtalsutbildningen i blickpunkten • Pågående rättsprocesser gällande läroavtalsutbildningen • Rapporterna - Utvecklingen av finansieringssystemet inom läroavtalsutbildningen (UKM 2011:7) - Projekt för utvecklande av kvaliteten i läroavtalsutbildningen

14. Mera bakgrund • Ledningsgruppens för förnyande av vuxenutbildningen linjedragningar gällande finansieringen av läroavtalsutbildningen • Riksdagens (2009) ställningstagande om införande av egen kostnadsbas för finansieringen av läroavtalsutbildningen (fastställande av enhetspris) • Betänkligheter gällande principerna för beräknande av prestationer • Behovet av att reglera läroavtalsvolymen inom den yrkesinriktade gundutbildningen

15. Arbetsgruppen utredde 1) hur väl finansieringssystemet inom läroavtalsutbildningen fungerar 2) hur väl den egna kostnadsbasen lämpar sig sombestämningsgrund för finansieringen inom läroavtalsutbildning 3) hur regleringen och dimensioneringen av antalet studerande behöver ses över, 4) hur beräkningen av antalet studerande som används som grund för finansieringen behöver ses över, 5) hur systemet för utbildningsersättning vid utbildning i arbete fungerar 6) hur de ovannämnda punkterna inverkar på finansieringen, lagstiftningen och datasystemen.

16. Beredningsgruppen konstaterar • Finansieringssystemet inom läroavtalsutbildningen ska styra utbildningsanordnarnas användning av statsandelsfinansieringen så att anordnarna kan handha och utveckla de myndighetsuppgifter som hänför sig till lärande i arbetet. • att den egna kostnadsbasen inom läroavtalsutbildningen inte ensam utgör en tillräckligt tillförlitlig grund för beräkningen av statsandelarna. Om de specifika kostnaderna inom läroavtalsutbildningen beaktas vid beräkningen av statsandelsgrunden, ska de inräknas i de totala kostnaderna för den grundläggande yrkesutbildningen. • fastställandet av grunderna för enhetspriset inom den läroavtalsutbildning som anordnas som grundläggande yrkesutbildning försvåras betydligt av problem som hänför sig till fördelningen och riktande av kostnadsinformationen.

17. Beredningsgruppen konstaterar • De data om läroavtalsutbildningens kostnader som samlas in genom kostnadsrapporteringen i finansieringssystemet är inte till alla delar tillförlitliga. • Den bristande regleringen av läroavtalsvolymerna kan ge upphov till osund konkurrens och inkonsekvenser i utvecklingen av studerandevolymerna inom grund- och tilläggsutbildningen. • att den markanta minskningen i läroavtalsvolymerna inom den grundläggande yrkesutbildningen kommer att minska på behovet av reglering av läroavtalsvolymerna eller utbudet på kort sikt. • Systemet med läroavtalsutbildningen kan i vissa fall kan innehålla incitament för att fortsätta med läroavtal för att öka statsandelsfinansieringen, utan att detta skulle behövas för att uppnå utbildningsmålet.

18. Beredningsgruppen konstaterar • Eftersom läroavtalsutbildningen utgår främst från volymen av lärande i arbetet, finns det inte alltid ett direkt samband mellan avtalens löptid och kostnaderna • En reform av prestationsvolymerna skulle kräva en omfattande reform av datainsamlingssystemen, samtidigt som den skulle skilja på styrsystemen för de olika anordningsformerna inom yrkesutbildningen. • Att systemet för utbildningsersättning fungerar är ytterst viktigt då utbildningen arrangeras i form av anställning. Ersättningsbeloppen varierar oskäligt mycket mellan utbildningsanordnare, och det är nödvändigt att systemet vidareutvecklas för att säkerställa kvaliteten och samordna rutinerna inom utbildning i arbetet.

19. Problemfrågor • Finansieringen • Fastställande av prestationerna • Styrningen av volymen • Ersättningen till arbetsgivarna • Finansieringen av mindre utbildningshelheter

20. Förslag Finansieringsalternativ för den yrkesinriktade grundutbildningen • Nuvarandesystem, finansieringenrelaterastillenhetsprisetinomdengrundläggandeyrkesutbildningen. • Läroavtalsutbildningensegnarealiseradekostnaderutgörbas för enhetspriset. • Gemensamkostnadsbas för grundläggande- och läroavtalsutbildning • RelationmellanenhetsprisernasåsomtidIgare, Minskningenikostnadsbasenår 2009 skulledrabbaskolbundnautbildningen. • Skolbundnautbildningenbehållersinandel och totalaminskningendrabbardåläroavtalsutbildningen • Förändradrelation och minskningendrabbarbådaformerna av utbildning

21. Fastställande av utbildningsprestationerna • Nuvarande system, studerande räknas i januari och september. • Nytt system med flera beräkningsdagar. • Läroavtalets längd som grund för prestationen, anordnaren anmäler pågående läroavtal (sept/jan)

22. Styrningen av mängden läroavtal • Fastställda utbildningskvoter • Regleringen enligt utbildningsområde • Regional reglering

23. Vad är SORA alltså fråga om ? Att utöka utbildningsanordnarnas möjligheter att ingripa i situationer som berör studerandes lämplighet för studier och arbetsliv. Gäller • Hinder för antagning som studerande • Indragning av studierätten • Narkotikatestning • Disciplinära åtgärder

24. Syftet • att förbättra säkerheten i utbildningen och i arbetslivet efter studierna • att förbättra patient- och kundsäkerheten, trafiksäkerheten, säkerheten för minderåriga samt den studerandes egen säkerhet Att beakta • Den studerandes rättsskydd, likabehandling, möjlighet att sökaändring i beslut. • Informationsskyldigheterna (i bäggeriktningarna)

25. ECVET vad är det ?

26. ECVET? - ett Europeisktsystem för meritöverföringinomyrkesutbildningen. UtgårfråndenEuropeiskareferensramen för kvalifikationer (EQF) Stödererkännandet av kunnande och kompetenserövernationsgränserna Underlättar jämförelser av kunskaper, färdigheter och kompetenser som erhålls inom olika yrkesutbildningar Förbättrargenomskinligheten för examina och läroplanerna Främjarmobiliteten (inomutbildning, inom arbetsmarknaden) Stöder det livslångalärandet Rekommenderas av EU somföreslår att medlemsländerna: StöderECVET-systemetpå alla nivåer av EQF Skapar förutsättningar för att ECVET kan tas i bruk år 2012 efter att systemet testats

27. Ehdotus tutkintojen sijoittumisesta kansalliseen viitekehykseen

28. Förberedelser inför ECVET i Finland Utvecklingsplan för utbildning och forskning 2007 – 2012: ”Finland deltar aktivt i det europeiska samarbetet inom yrkesutbildning och Köpenhamnsprocessen, detta för att fastställa målen och genomförandet samtidigt som man förbereder sig för att införa ECVET-systemet”. Utbildnings- och kulturministeriets och Utbildningsstyrelsens resultatavtal 2009 - 2011: ”De ändringar som görs i examensgrunder och andra bestämmelser ska beakta och möjliggöra införandet av ECVET inom yrkesexamina och yrkesutbildning från och med 2012.”

29. Syften och mål med ECVET Studieprestationer i ett europeisktlandskallkunnaöverförastill en utbildning i ett annat Utgåendefrån EQF( EuropeanQvalificationFramework) byggersysytemetpåstudieprestationer (kunnande, färdigheterochkompetens). Tilläggsinformationenomexamenochexamensdelarna ges medECVET-poäng. Rekommendationenomibruktagande av ECVET gavsår 2009, försökenpågåråren 2009-2012. Ibruktagande i Finland ärplanerattill 1.8 2013.

30. Genomförande av ECVET i Finland Ett struktureratyrkesutbildningssystemgörinförande av ECVET i Finland relativtenkelt. Det krävs: • Ett nationelltbeslut • Lagändringar • Beskrivning av examenssystemet i enlighetmed EQF • Beslutomprinciperna för studiepoäng

31. Principerna för studiepoängen • Totalapoängkraven för examinafastställs av UKM i strukturförordningarna • Studiepoängen för examensdelarnafastställer UBS i examensgrunderna. • Utgångspunktenäratt ett årsnormalprestationger 60 studiepoäng en grundexamenförutsätterenligtECVET-rekommendationerna 180 studiepoäng. • Studiepoängen för examensdelarnafastställsutgåendefrånexamensdelensrelativatyngd i examen.

32. ECVET-poäng för yrkesinriktade examen och förberedande utbildning: förslag 1 Förberedande utbildningNQF-nivå? 20 - 120 poäng GrundexamenNQF-nivå 4 180 poäng YrkesexamenNQF-nivå 4 (5) 120 - 240 poäng Kompetensområdesmalareängrundexamen 120 poäng Kompetensområdetmotsvarargrundexamennivå 180 poäng Kompetensområdetbyggerpågrundexamen 240 poäng SpecialyrkesexamenNQF-nivå 5 (6 ) 180 - 240 poäng En examen med begränsatkompetnsområde 180 poäng Kompetensområdesombyggerpå en yrkesexamen 240 poäng

33. ECVET-poängsättning för examensdelar Enligt ECVET rekommendationer skall examensdelarnas relativa och vägda värde bestämmas av följande kriterier eller en kombination av dem: Inlärningsresultatens relative betydelse på arbetsmarknaden, för fortsatta studier eller för en social integration Svårighetsgraden och omfattningen av inlärningsresultaten i examensdelarna Förutsatt arbetsinsats för att uppnå de stipulerade kunskaperna, färdigheterna och kompetenserna i examensdelen

34. Följderna av ECVET • ECVET-poäng och -information skall (år 2013 ?) framgå ur examensbetygen och i de internationella bilagorna • Inga förändringar sker i examina, examensbenämningar, i kraven på yrkesskicklighet, i föremålen för bedömning eller i bedömningskriterier • Studieveckorna försvinner vilket inverkar på utbildningsanordnarnas läroplaner och på de förberedande ubildningarna • I studiearrangemang och -planering kommer studieprestationerna att vara en viktigare utgångspunkt än tidigare. (Hur skall undervisningen och handledningen se ut för att inlärningsresultat och studiepoäng skall uppnås ?)