1 / 18

Hur når man hög trombolysfrekvens?

Hur når man hög trombolysfrekvens?. 100518 Magnus Esbjörnsson Närsjukvårdskliniken Hässleholm. Hur hantera rädslan för att göra skada? (intrakraniell blödning) Faktisk risk för sICH låg, <5% I nivå med operationsrisk vid CEA Varför är vi inte lika rädda att göra skada genom underlåtenhet?

ashlyn
Download Presentation

Hur når man hög trombolysfrekvens?

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Hur når man hög trombolysfrekvens? 100518 Magnus Esbjörnsson Närsjukvårdskliniken Hässleholm

  2. Hur hantera rädslan för att göra skada? (intrakraniell blödning) • Faktisk risk för sICH låg, <5% • I nivå med operationsrisk vid CEA • Varför är vi inte lika rädda att göra skada genom underlåtenhet? • Okunskap om förväntad prognos vid naturalförlopp? • Prognos vid naturalförloppet måste alltid vägas in i relation till förväntad behandlingsrisk • Vid hot om död eller stort förväntat handikapp är acceptabel risknivå högre

  3. Hög andel larm • Låg delay • Beslutsstöd dygnet runt med trombolyskunnig läkare (>50 trombolysfall) • Kontinuerlig utbildning • Uppmärksam personal (akutmott + ambulans) • Kompletterande neuroradiologi i utvalda fall (CTA/CTP/MR/TCCD)

  4. Delay • Hög utbildningsnivå prehospitalt, personal på akutmott • Regelbunden information till patientföreningar • Maj 2010 annonser på lokalbussar • Svensk bilprovning? • Bibliotek? • Kommuninformation? • Skånemejerier? • Radio/TV?

  5. Trombolysfrekvens 2003-2009

  6. 18-80 år

  7. Tabell 38. Larmat för trombolys bland patienter med diagnosen I63 (fr o m 2004-04-01). Tabellen beräknad på 187 patienter med diagnos I63 på sjukhuset.

  8. Trombolyslarm - Hässleholm

  9. Trombolyslarm - Region Skåne

  10. Trombolys 2009 Tabell 39a. Andel patienter medicinerade med trombolys och som ej ingår i trombolysstudie bland patienter med diagnosen I63. Tabellen beräknad på 187 patienter med diagnos I63 på sjukhuset.

  11. 18-80 år Trombolys 2009 Tabell 40a. Andel patienter medicinerade med trombolys och som ej ingår i trombolysstudie bland patienter med diagnosen I63 i åldersgruppen 18-80 år. Tabellen beräknad på 120 patienter med diagnos I63 på sjukhuset.

  12. Tabell 39b. Andel patienter som ingår i trombolysstudie bland patienter med diagnosen I63 (2007-2009). Tabellen beräknad på 503 patienter med diagnos I63 på sjukhuset. Antalet inkluderade patienter hittills totalt: 18, vilket motsvarar 3,6%

  13. Tidigt deltagande i IST-3 har gjort att andelen patienter som bedöms för potentiell trombolys ökar. • Larmkedjan avblåses inte för tidigt. • Ingen åldersgräns • Upp till 6 timmar

  14. Tabell 6. Delay (antal timmar från insjuknande till inläggning)a Tabellen beräknad på 94 vårdtillfällen på sjukhuset. Uppgift saknas för 125 vårdtillfällen (57,1%).

  15. Ålder

  16. Demografi Tabell 2. Bakgrundsfaktorer Tabellen beräknad på 219 vårdtillfällen på sjukhuset. Ev bortfall i tabellen är exkluderat vid beräkning av övriga andelar.

  17. Trombolys 2009 • 25 patienter behandlade inom rutinsjukvård • 5 patienter randomiserade inom IST-3

  18. Framgångsfaktorer • Tillgång till lokal strokekompetens dygnet runt per telefon • Melior, röntgenbilder tillgängliga i hemmet (laptop + mobilt bredband/24 Mbit ADSL med RSVPN) • Telemedicinprojekt pågår, beräknad start maj 2010 • Hög andel inkluderade i IST-3 • Implementering av CTP + CTA dygnet runt fr o m 100401 som kompletterande metoder för att identifiera patienter som : • Insjuknar med krampanfall eller medvetandesänkning och trots detta kan dra nytta av revaskularisering • Har samtidig metabol påverkan, ex infektion i kombination med tidigare stroke • Kommer ifråga för bridging (efter diskussion med Lund) • Är aktuella för primär i.a. intervention (ex nyop pat, Waranbeh pat) • Patienter med stor penumbra (klinisk – NIHSS/CBV eller radiologisk mismatch - MTT/CBV) och liten infarktkärna där behandling sent i förloppet ev kan övervägas.

More Related