Remediering

1. Remediering • Verk och dokument • Remediering • Privat remediering • Offentlig och historisk remediering • Remediering som process: start/mål • Brus

2. Svårt dra en skarp gräns mellan text och bild Mellan- och blandformer Dokument med skrift är både textuella och grafiska Sammanhanget får avgöra Biggs skiljer mellan grafiska resp textuella filtyper och grafiskt resp. textuellt innehåll Text Bevarande av “innehåll” och/eller “form”. Mimetisk kvalitet. Graden av tillfört mervärde Bild Digitalfaksimil. Mimetisk kvalitet Bildbeskrivning – dvs bildspecifika former av metadata Text och bild

3. pappersburen textualitet stabil, oföränderlig - ett bestämt utseende en bestämd ordning ofta en sekvens gagnar intensiv läsning text och bild texten gift med bäraren(korrel. verk / artefakt), påverkar materialiteten lätt att överblicka svår att söka i indirekta länkar boken har en bestämd sensorisk ”plats i rummet” digital textualitet dynamisk, föränderlig - varierande ”output” möjlig att ”stuva om” ofta flera sekvenser gagnar extensivtarbete text, bild, ljud, video texten skild från bäraren(lagring / presentation), påverkar materialiteten svår att överblicka lätt att söka i direkta, inklusiva länkar komprimerbar överförbar varför digitalisera? - medietypiska egenskaper

4. Vad digitaliseras? Material och genrer • handskrifter • tryckta skrifter • fotografier • mikrofilmer och mikrofiche • kartor, ritningar, planscher • konstverk • andra bilder • ljud • video • textilier • 3D-föremål

5. Vad digitaliseras? Innehåll och form • vilka verk? • vilka dokument? • var föreligger störst behov? • vad styr urvalet? • kanonfrågan • vad i materialet digitaliseras (och inte)? • i vilken form får vi som användare tillgång till materialet (och inte)?

6. Vem digitaliserar? • amatörprojekt (PR, mindre sällskap, privatpersoner, P2P)  • myndigheter • förlag (t.ex. e-böcker) • institutioner (ex Språkbanken) och forskare • samfund o sällskap (ex SVS, Sv.Ak.) • arkiv och bibliotek 

7. Biblioteksvärlden och digitalisering • Öka tillgängligheten (till hela dokument, delar av dokument, svåråtkomligt eller utspritt material) och användbarheten • För forskning, undervisning, allmänhet, andra bibliotek • Bevarande • Fysiskt ömtåligt material. • Självförstörande material • Beståndshantering och –utveckling. Underhåll och metadata. • Upphovsrättskoordinator. • Prestigeprojekt • Kompetensutveckling

8. Biblioteksvärden och digitalisering • Utbyggbarhet och flexibilitet • Standarder och rekommendationer • Minerva, MLA m fl • XML, TEI • Långsiktighet. Arkivbarhet. Konvertibilitet • Plattformsoberoende (cf Touch-and-turn) • ”Open”-rörelser

9. Argument mot digitalisering • Kostnader. Resurskonflikter. • Rättsliga hinder (upphovsrätt, PUL …) • Kompetensbrister • Tekniken omogen - slöseri • Sliter på originalet. Kan rentav leda till att originalet förstörs (pga ersättningsmyten eller av ren nödvändighet)

10. Tidsaspekter • När digitaliseras ett dokument? • lämpligt för aktören • för verket • för syftet • för ”publiken” • Just in time / Just in case • Avslutade, pågående och öppna projekt • Kortsiktiga och långsiktiga förfaranden

11. Rättsaspekter • Rättsinnehavare • Vad är upphovsrättsskyddat? • Verkshöjd • 70-årsregeln • Är en digitalisering av ett ”fritt” verk skyddat? • PUL • Creative Commons

12. Kostnadsaspekter • Budgetering inom bibliotek och arkiv • Dyrt eller billigt? • Kostnad vs kvalitet: ”Man får vad man betalar för”. Kostnad vs webbutbud • Kostnader för kompetensutveckling, lokaler o utrustning, digitaliseringen, lön, teknik, arkivering, publicering, underhåll • Grovt: 1/3 digitalisering, 1/3 metadata, 1/3 administration o kvalitetssäkring

13. Hur går det till? • Projekt • Deep Sharing • Strategier • Verktyg • Process 

14. Processen I: planering och input • Planering. Budgetering. Resursbedömning. Omvärldsbevakning. • Val, urval, insamling och bearbetning av material. • Dokumentanalys • Val av strategi och principer • Val av verktyg

15. Framväxande principer • Arkiv och leverans • One input – many outputs • Text- respektive bilddigitalisering • Öppna standarder • Innehållsbeskrivande, XML-kompatibel textkodning: TEI, EAD m m • Samarbete

16. Processen II: bearbetning • Text- och bildfångst + efterbehandling. • Scanning och digitalfotografering • Textkodning och annan optimering, t.ex. indexering. • Format • Test och validering • Metadata

17. Processen III: output och underhåll • Val av medier och distributionssätt • Publicering och distribution • Utvärdering, dokumentation och rapportering • Arkivering • Underhåll och migrering • Fortsatt verksamhet

18. Utgåvetyper • Facsimil: ”3D” (materiell nivå) ; ”2D” (grafisk nivå) • Transkription (textuell nivå): diplomatarisk, moderniserad, normaliserad • Etablerad text (olika former, t.ex. läsutgåva, studieutgåva) • Historisk-kritisk med variantapparat • Parallellutgåva • Synoptisk utgåva • Genetisk utgåva • Arkivutgåva

19. ”Trogen” – men mot vad? • Författarens intention - men när? • En särskild utgiven version • De(n) text(er) som mötte publiken - men när? • Verkets hela levnad och förändring

20. Digital utgivning • Versionshantering och arkiv (1, 2) • Användaranpassning (dynamik) • Multimedialitet och multimodalitet • Interaktivitet (1) (2) • Sökning • Flersekventiellt arbete (1, 2) • Textanalys • Uppmärkning

21. Digital utgivning • Ett arkiv med flera utprodukter • Virtuella samlingar • Genetisk utgivning • skört material • Tillgängliggörande

22. Textkritik och TEI • 1  1: <corr>, <sic>, <del>, <gap/> - finns i TEI Lite • Flera  1 : textkritisk apparat – finns i P4:s ”additional tag set for textual criticism” • <app> <rdg wit="El">Experience though noon Auctoritee</rdg> <rdg wit="La">Experiment thogh noon Auctoritee</rdg> <rdg wit="Ra2">Eryment though none auctorite</rdg> </app>

23. Nu och snart • TEI som utbytesformat • Arkiv/leverans-modellen för • text (XML → TXT, HTML, PDF, LIT etc) • bild (TIFF → JPG, PDF) • metadata (TEI Header XML → DC, MARC) • Datautbyte och samnyttjande av resurser • Kollaboration • Från bokens sekvens till databasens modularitet • Morphing, animationer, personalisering, ’intelligenta’ funktioner

24. Tre mediemodeller • Kloning • det är möjligt att identifiera, tyda, formulera och otvetydigt koda "allting" i ett dokument och föra över all denna information till ett annat dokument • Ersättning • ett måldokument kan ersätta ett startdokument, därför att det nya är i alla avseenden identiskt med det gamla • Framsteg (cf Bijker 1995)