1 / 23

Ammoniakavgång

Ammoniakavgång. Bertil Albertsson Jordbruksverket, Skara. Växtnäringsförluster. Varför ska vi minska växtnäringsförlusterna?. Ekonomi Miljö Hav Sjöar och vattendrag Grundvatten (brunnar m.m.) Klimatsmart att hushålla med kvävet! Goodwill Internationella överenskommelser/krav

Download Presentation

Ammoniakavgång

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Ammoniakavgång Bertil Albertsson Jordbruksverket, Skara

  2. Växtnäringsförluster

  3. Varför ska vi minska växtnäringsförlusterna? • Ekonomi • Miljö • Hav • Sjöar och vattendrag • Grundvatten (brunnar m.m.) • Klimatsmart att hushålla med kvävet! • Goodwill • Internationella överenskommelser/krav • Undvika tvingande regler

  4. ”Försvinner” i form av: NH3 (ammoniak) NO3- (nitrat) NOx (kväveoxider) N2O (lustgas) N2 (kvävgas) Bidrar till: Övergödning, försurning Övergödning, (hav, grundvatten) Försurning, övergödning Växthuseffekten Ofarlig (78 % i atmosfären) Kväve – ett svårfångat ämne

  5. H+ 2NH3 + H2SO4 (NH4)2SO4 Ammoniak bidrar till försurning och över-gödning NH4+ NH4+ +2O2 NO3- + H2O + 2H+

  6. (725) Långdistanstransport Deposition, 250 kg N eller S m-1 y-1 NHx NOx 200 SOx NHx halvering var 390 km 150 100 50 0 Avstånd från källan, km 0 500 1000 1500

  7. 38% 20% 61% Europa SO -S 16525 6555 12426 40% 2 NO -N 4951 994 3442 20% x NH -N 4885 2670 4779 55% 3 Emission Deposition Deposition kt/år från egna Totalt källor Sverige SO -S 66 25 230 2 NO -N 78 16 129 x NH -N 40 25 68 3

  8. Kvävedeposition till mark

  9. Ammoniakavgången i siffror • Totalt 50 380 ton i Sverige 2007 • Jordbruket står för nästan 88 % (44 100 ton) • Djurhållningen svarar för 83 % av de totala utsläppen och 95 % av utsläppen från jord-bruket • Mellan 1995 och 2007 minskade ammoniak-avgången från jordbruket med 22 % (övriga sektorer ökade med 12 %)

  10. Det innebär att… • Sveriges bönder förlorar kväve för 222 Mkr per år (räknat på kvävepriset 7,20 kr/kg) • På gårdsnivå: • 10 kr per ton stallgödsel • 250 kr per ha stallgödslad åkermark

  11. Vad kan vi göra åt det? • Faktorer som påverkar förlusterna • Åtgärder i olika led: • Utfodring • Stall • Lagring • Spridning • 7 tips för minskad ammoniakavgång

  12. Faktorer som påverkar ammoniakavgången • Temperatur • Luftväxling • Gödselytans storlek • Gödselns egenskaper, t.ex. pH, kol-/kväve-kvot och innehåll av ammoniumkväve • Koncentrationen av ammoniak i luften närmast gödselytan

  13. Ammoniakavgång, olika hanteringssystem

  14. Strömedel – vatten- och ammoniakbindande förmåga

  15. Effektiv urinavskiljning

  16. Täckning av flytgödsel- och urinbehållare • Tak • betonglock • trä-/plåttak • spänntak (”cirkustält”) av plastduk • Flytande täckning • flytande plastduk • sexkantiga plastelement (Hexa-cover) • lättklinkerkulor (Leca) • torv • halm • rapsolja • svämtäcke

  17. Täckningsalternativ för flytgödsel- och urinbehållare

  18. Spänntak på betongbehållare

  19. Flytande plastduk

  20. Investeringskalkyl, täckning av lagringsbehållare 2 000 m3 (N-pris 9 kr/kg, ränta 6 %, spridningskostnad 22 kr/m3)

  21. Åtgärder för att minska ammoniakavgången vid spridning

  22. Ytmyllning, 2 V-ställda skivor

  23. 7 tips för minskad ammoniakavgång • Anpassa fodret till djurens behov • Vid ny- till- och ombyggnad – välj i första hand flytgödselsystem • Rensa urindräneringen regelbundet • Sänk temperaturen i stallet • Använd gärna torv som strö, särskilt i fastgödsel- och djupströsystem • Täck urinbehållaren • Mylla eller bruka ned all gödsel snabbt där så är möjligt

More Related