1 / 20

Specialbiblioteken i bibliotekslandskapet

Specialbiblioteken i bibliotekslandskapet. 6 oktober 2008 Humanistiska specialbibliotek – en resurs för forskarsamhället Jakob Harnesk EBSCO. Några frågor. Vem är man till för? Vem är användaren? Vilka problem finns? Hur ser balansen ut – slak lina?. Huvudmannen. Statlig myndighet

beck
Download Presentation

Specialbiblioteken i bibliotekslandskapet

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Specialbiblioteken i bibliotekslandskapet 6 oktober 2008 Humanistiska specialbibliotek – en resurs för forskarsamhället Jakob Harnesk EBSCO

  2. Några frågor • Vem är man till för? • Vem är användaren? • Vilka problem finns? • Hur ser balansen ut – slak lina?

  3. Huvudmannen • Statlig myndighet • Museum • Stiftelse • Akademi • Högskola • Etc.

  4. Hur ser målgruppen ut? • Egna anställda • Studenter • Forskare • Allmänhet • Yrkesverksamma • Andra bibliotek

  5. Myndighetsbibliotek • Vanligaste formen för ett specialbibliotek • Primär uppgift att serva anställda • Ofta tillgängliga för externa användare • Men…

  6. Vad är ett myndighetsbibliotek? • ”Det finns i dagsläget inga myndighetsbiblotek i Sverige. När folklivsinstitutets bibliotek brann upp 1998 försvann det sista myndighetsbiblioteket i Sverige. Numera används i huvudsak Internet som informationskälla på Sveriges myndigheter.”(Wikipedia 2007)

  7. Kartläggning av myndighetsbibliotek • SB uppdrag våren 2007 • Beskriva myndighetsbiblioteken i Sverige • Identifiera problem • Föreslå lösningar • Fokus på elektronisk information • Avgränsningar • Ej universitet och högskolor • Ej biblioteksmyndigheter • Ej < 10 anställda

  8. Hur många myndigheter finns det? • 552 enligt Statskontoret (2005) • 338 enligt Sverige.se (Verva) • 222 i denna undersökning efter avgränsningarna • Totalt ca 125 000 anställda

  9. Hur många myndighetsbibliotek finns det? • Hur definieras ett bibliotek? • Rummet eller funktionen? • 23 myndighetsbibliotek i SCB-stat • Lika många är ”Samverkansbibliotek” • Ca 70 i Libris biblioteksdatabas • Uppskattad totalsiffra 75 myndighetsbibliotek (1/3)

  10. En förändrad omvärld • Mängden information (ökar exponentiellt) • Tillgängligheten ökar (80 % av vuxna svenska har bredband hemma) • Sökmotorer (gör alla till sökexperter) • Informationskompetens (eller informationsojämlikhet)

  11. Allmänna bibliotekstrender • Förändrat fokus • Hybridbiblioteket • Digitalisering och accessfrågor • Service på distans – och på egen hand • ”Biblioteket finns överallt” • En förändrad yrkesroll, andra kompetenskrav • Pedagogik • IT • Juridik

  12. Förändrat arbetssätt • Förändringar • Minskade utlån, minskade besök • E-dokument på nätet • Biblioteket finns numera ”överallt” • Förändringar för personal • Rutinarbete minskat • Omvärldsbevakning • Webbpublicering, digitalisering och intranät • Utbildning

  13. Den svåra balansen • Nedskärningar har även drabbat andra bibliotekskategorier • Behövs myndighetsbiblioteket när ”allt finns på nätet”? (The Google trap) • Kan biblioteket göra sig oumbärligt i myndighetens verksamhet?

  14. Utbildning – en huvuduppgift för myndighetsbiblioteket? • Varför? • Man är självlärd • Man rådfrågar en självlärd kollega • Att spontan-googla är ineffektivt • Inköpta resurser utnyttjas inte tillräckligt • Kvalitet i arbetsresultatet • Rätt information i rätt tid

  15. Ett problemområde: nationella ramavtal och upphandlingar • KB – Universitets- och högskolebibliotek och vissa statliga myndighetsbibliotek • Kulda – Folk- och skolbiblioteken • EiRA – Landstingen (sjukhusbiblioteken) • Danmark – DEFF • Finland – FinElib • Norge – ABM-utvikling

  16. Reflektioner och förslag • Effektivitet förutsätter informations-infrastruktur (”infostruktur”) • Jfr övriga nordiska länder • Statliga myndigheter vs UoH • Vad är en önskvärd nivå? • Skillnad generella och specifika informationsresurser • Möjligt skapa en ”basuppsättning”? • Positiv respons från myndighetsbibliotek

  17. Prioritet 1 Nationalencyklopedin Presstext Mediearkivet Artikelsök Encyclopedia Britannica Prioritet 2 Norstedts rättsdatabaser Landguiden Digitala kartbiblioteket Affärsdata Wordfinder Vissa EU-databaser ScienceDirect SourceOECD Ebrary Statligt basutbud av generella e-tjänster?

  18. Ramavtal för böcker och tidningar/tidskrifter • Nya upphandlande enheter • Skatteverket • VHS • Brist på kontinuitet • Brist på genomslag • Förslag om att SB försöker påverka

  19. Förslag till utvidgat uppdrag för KB • Skäl till förslaget: • KB är en renodlad biblioteksmyndighet • KB har stor erfarenhet av upphandlingar av e-tjänster • KB har ett uttalat samordningsuppdrag • Skäl som talar emot: • Inget regeringsuppdrag • Vilken annan myndighet skulle göra det bättre?

  20. Frågor till paneldebatten… • Är specialbiblioteken alltför små och splittrade? • Vilken roll kan KB spela? • (Vad säger Kulturutredningen?) • Vad säger Museikoordinatorn? • Får specialbiblioteken mer resurser om det inrättas en statlig biblioteksmyndighet? • När görs det en massiv nationell satsning på digitalisering av specialbibliotekens skatter?

More Related