1 / 52

Solsystemet

Solsystemet. Solen och alla kroppar som rör sig kring den Del av Vintergatan. Solsystemets uppkomst. Formades ur ett stort moln av gas och stoft för 4,6 miljarder år sedan genom gravitationen i molnet Väte, helium och lite litium bildades kort efter Big Bang

blue
Download Presentation

Solsystemet

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Solsystemet • Solen och alla kroppar som rör sig kring den • Del av Vintergatan

  2. Solsystemets uppkomst • Formades ur ett stort moln av gas och stoft för 4,6 miljarder år sedan genom gravitationen i molnet • Väte, helium och lite litium bildades kort efter Big Bang • Ämnen med tyngre atomkärnor än litium har bildats i stjärnor som exploderat. (Universum består till 98% av väte och helium vad gäller grundämnenas sammanlagda massa. Jordens massa består till 0,15% av väte och helium).

  3. Talrika iskorn och istäckta stoftkorn av tyngre grundämnen var spridda i nebulosan som bestod mest av H och He • Gasen och stoftet föll genom gravitationen mot centrum. • Densiteten och trycket i centrum ökade. • Protosolen bildades. • Temperaturen steg, eftersom atomerna rörde sig allt snabbare i centrum • Värmestrålning från protosolen (inte fusion än)

  4. Första stjärnorna i Universum bildades förmodligen inom de första hundratals miljoner åren och bestod bara av H, He och Li • Stjärnor bildar de uppåt 90 övriga naturligt förekommande grundämnena genom fusion • En stor del av denna materia kastas ut i rymden vid slutet av stjärnornas liv • En del av detta kommer att ingå i nya stjärnor och i planeter. • Vi består av stjärnstoft!

  5. Krabbnebulosan (M1) 8.2 m VLT ESO (FORS Team) • Synlig dagtid tre veckor 1054 • 6000 ljusår från jorden

  6. Kroppar i Solsystemet • 8 planeter. De flesta har månar. (Planeterna är Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus (En hel del räknar Pluto som en 9:e planet) • Asteroider (småplaneter) • Kometer • Meteoroider

  7. Solsystemets massa Solen 99,8 % Jupiter 0,1 % Kometer 0,05 % Alla andra planeter 0,04 % Satelliter och ringar 0,00005 % Asteroider 0,000 002 % Stoft och splitter 0,000 000 1 %

  8. Skalenlig modell(Skala 1:100 miljarder) Solens diameter 1,4 cm Venus och jorden 0,1 mm Venus 1,1 m och Jorden 1,5 m från solen Jupiter 1,4 mm, 8 m från solen Neptunus 0,5 mm, 30 m från solen

  9. Planeternas banor ligger i nästan samma plan.

  10. Månar Jorden 1 Mars 2 Jupiter 63 Saturnus 33 Uranus 27 Neptunus 13

  11. Jätteplaneterna • Eng: Jovian planets (Romerske guden Jupiter kallades också Jove, it.: Giove) • Består till stor del av väte, helium, metan ammoniak och vatten. Många av deras månar består också av dessa lågdensitetssubstanser. • Den minsta Neptunus, har 4 ggr större diameter än den största av de inre planeterna, Jorden. • Jupiter, den största, har 11 ggr så stor diameter som Jorden och 318 ggr så stor massa (men dess massa är endast 1‰ och dess diameter 0,1 av solens.

  12. Densiteter • Densiteten ger information om huruvida planeterna innehåller lättare eller tyngre grundämnen. • Jordens densitet är 5520 kg/m3. Typiska bergarter vid ytan har densiteten 3000 kg/m3. Jorden inre måste alltså innehålla material med högre densitet än berg vid vid ytan. • Yttre planeterna har låg densitet. Saturnus har 690 kg/m3 (mindre än vatten; övriga har 1290 - 1640 kg/m3).

  13. Planetgrupper • Jordlika (Merkurius, Venus, Jorden, Mars) • Jupiter och Saturnus • Uranus och Neptunus

  14. Jordlika planeter • Eng: Terrestrial planets • Påminner om jorden (latin Terra): Hårda ytor med mycket berg och dalar. Det finns även kratrar och vulkaner.

  15. Jupiter och Saturnus • Består mest av H och He

  16. Uranus och Neptunus • Har extremt mycket vatten • Mycket H och He

  17. Albedo • Den bråkdel av det infallande ljuset som reflekteras • Kolpulver har nära 0. • En spegel av hög kvalitet har nära 1. • De jordlika planeter vars yta man ser från rymden (Merkurius, Jorden och Mars) har 0,37 och mindre. • De vars yta täcks av moln har 0,47 och mer. • Pluto har 0,5. Vi vet inte mycket om dess yta.

  18. Några milstolpar sedan 1600 1610-13 Galileo observerar Venus faser, Jupiters 4 största månar och använder solfläckar för att beräkna solens rotationstid. 1655-56 Röda fläcken på Jupiter, Saturnus ringar och Titan upptäcks. 1671 Cassini gör en relativt noggrann beräkning av avståndet till Solen.

  19. 1781 Uranus upptäcks av William Herschel 1801 Ceres upptäcks av Giuseppe Piazzi. 1821 Alexis Bouvard upptäcker oregelbundenheter i Uranus bana. 1840-talet Solfläckscykeln, Neptunus och Triton upptäcks. 1860-talet Solens atmosfärs kemiska sammansättning bestäms ur spektra.

  20. 1877 Fobos och Deimos upptäcks. Kanaler observeras på Mars. (Har senare visat sig vara synvillor) 1908 George Hale visar att solfläckar är magnetiska fenomen. 1930 Clyde Tombaugh upptäcker Pluto. 1938 Man visar att fusion är solens energikälla. 1950-talet Teorin om Oortmolnet föreslås av Jan Oort.

  21. 1959 Sovjetiska rymdsonderna Luna börjar skjutas upp. Luna 1 flög förbi Månen i januari, Luna 2 kraschade på Månen i september, Luna 3 flög förbi Månen i oktober. Luna (Луна) betyder måne. 1960 Mars flygs förbi av Ranger 7 från USA.

  22. 1969 Neil Armstrong första människan på Månen 1971 Första Marslandningen (Mars 2 från Sovjet) 1979-89 Sonderna Voyager I och II flyger förbi de yttre planeterna. 1995-2003 Sonden Galileo utforskar Jupiter och dess månar. 2001 Sonden Near shoemaker landar på asteroiden Eros. 2005 Farkosten Huygens landar på Titan.

  23. Merkurius Medelavstånd från Solen: 0,4 AE Omloppstid 87,969 dygn Ekvatorsdiameter 4 900 km (minsta planeten om man räknar bort Pluto) Rotationstid 58,646 dygn Max magnitud -1,7 Yttemperatur: +400 °C dag -200 °C natt (Sörsta temperaturvariationerna på någon av planeterna i Solsystemet)

  24. Merkurius II Har faser Alltid inom 28° från Solen sedd från Jorden Relativt svår att observera, speciellt från Sverige och andra områden nära polerna.

  25. Venus Medelavstånd från Solen: 0,72 AE (108 milj km) Omloppstid 224,701 dygn Ekvatorsdiameter 12 103 km Banans lutning mot jordbanans plan 3,4° Banans excentricitet 0,0068 (Jorden: 0,02) Axelns lutning 177,36° Rotationstid 243,02 dygn Max magnitud -4,4 Atmosfärstryck vid ytan 9,2 MPa (92 ggr jordens) Medeltemperatur vid ytan: 480 °C Atmosfär CO2: 96%, N: 3+% Alltid inom 47° från Solen sedd från Jorden

  26. Venus i synligt ljus från en sond 1990

  27. Växthuseffekten på Venus

  28. Exoplaneter (forts) • Medelavstånd: 0,02 - 5 AE • De flesta har ganska excentriska banor. (Alla utom Merkurius och Pluto har kvasicirkulära banor i Solsystemet) • Omloppstider 2,5 dygn - 15 år • Jfr Jupiter: 5,20 AE, 318 jordmassor, 12 år

  29. International Space Station passerar framför solen under Venuspassagen

  30. VAR RÄDD OM ÖGONEN NÄR DU TITTAR PÅ SOLEN!!! • Projicera solen, eller använd ordentliga filter. Starka solglasögon räcker inte!!! • Om du slarvar med detta kan du få bestående synskador, tom bli blind för resten av livet!!!

  31. Venus som aftonstjärna

  32. Jorden (Tellus) Massa 6,0 kvadriljoner kg Medelavstånd från Solen 149 597 870 691 m (1 astronomisk enhet (1 AE)) Omloppstid 365,26 dygn Diameter 12 800 km Banans excentricitet 0,02 Axelns lutning mot banplanet 23,5° Rotationstid 23 h 56 min 4 s

  33. Jorden en timme före soluppgången sedd från Marsbilen Spirit

  34. Mars Medelavstånd från Solen: 1,5 AE Omloppstid 687 dygn (1,88 år) Ekvatorsdiameter 6794 km (0,5 ggr jordens) Banans lutning mot jordbanans plan 1,85° Banans excentricitet 0,093 (Jorden: 0,02) Axelns lutning 25,2° Rotationstid 24h 37min 22s Max magnitud -2,8 Atmosfärstryck vid ytan 600 Pa (0,6 % av Jordens) Temperatur vid ytan: -110 °C - 10 °C Atmosfär CO2: 95 %, N, Ar, lite O

  35. FobosMars största måne Fobos är grekiska och betyder fruktan Medelavstånd från Mars: 9378 km Medelavstånd från Mars yta: 6000 km Mått 27 x 21,6 x 18,8 km Yta 6 084 km2 Omloppstid: 7 h 39,2 min (Går upp i väster och ned i öster) Över horisonten högst 4 h 15 min Ett varv relativt en punkt på Mars tar 11h 6 min

  36. Fobos II Kan inte ses från latituder över 70.4° från Mars ekvator. Gravitation vid ytan 0,001 av jordens Varierar 210%, 450% p g a Mars gravitation Banan 1,8 cm lägre per år <- tidvatteneffekter. Om 50 milj år kommer den att kollidera med Mars, eller troligare bilda en planetring Bunden rotation Mars är 6400 ggr större och 2500 ggr ljusstarkare från Fobos än fullmånen härifrån. Diametern 1/4l av himlen. Flykthastighet: 11 m/s

  37. Fobos passerar framför solen sett från marsbilen opportunity 10 mars 2004

  38. DeimosMars minsta måne Deimos är grekiska och betyder skräck Medelavstånd från Mars: 23 459 km Medelavstånd från Mars yta: 20 000 km Mått 16 x 12 x 10 km Omloppstid: 30 h

  39. Gravitation Om en person som väger 70 kg står på en enkel badrumsvåg på olika himlakroppar ser den ut att väga: Månen: 12 kg Mars: 27 kg Solen: 2 ton

  40. Jupiter Medelavstånd från Solen: 5,203 AE Omloppstid 11,862 år Ekvatorsdiameter 142 984 km Banans lutning mot jordbanans plan 1,31° Banans excentricitet 0,048 (Jorden: 0,02) Axelns lutning 3,12° Rotationstid vid ekvatorn 9 h 50 min 28 s Max magnitud -2,94 Medeltemperatur 165 K (c:a -110 °C) Yttryck >>1000 bar Vinkelstorlek från Jorden: 29,8 - 49,0”

  41. Saturnus Medelavstånd från Solen: 9,572 AE Omloppstid 29,5 år Ekvatorsdiameter 120 536 km Axelns lutning 26,7° Medeltemperatur 93 K (c:a -180 °C) Yttryck >> 1000 bar Ringarna är mycket tunna (< 100 m). Består av partiklar från centimeterstorlek upp till 5 m.

  42. Titan Yttemperatur: -180 °C Atmosfärstryck vid ytan 1,5 ggr det på jorden Atmosfär Kväve, metan, spår av ammoniak, argon, etan

More Related