Kommunikation och kognition hos barn med cochlea implantat

1. Kommunikation och kognition hos barn med cochlea implantat TitelTitel

2. Kommunikation med hörande kamrater i typiska skolsituationer?

4. Bakgrund Tidigare huvudsakligen experimentella studier där formaspekter av språket undersökts - få systematiska studier av samspel. Många barn med CI ’går integrerat’ i skolan.

5. ??? samtalsstrategier kognitiv förmåga (arbetsminne) kärnspråkliga förmågor (fonologi, lexikon, grammatik) läsning taltydlighet taluppfattning

6. Hur studera samtal?

7. Frågor efter kompletterande information i ett referentiellt kommunikationstest

8. Analyser: Antalet ord Antalet ’turer’ Tiden det tar att lösa uppgiften Antalet frågor efter kompletterande information Typer av frågor

9. Frågetyper icke specifika frågor (”va?”) (the non-specific request for clarification) Att be partnern att upprepa (”kan du säga det där om håret igen?”) (the request for repetition) Att be partnern om ny information (”har han blå ögon?”) (the request for confirmation of new information) Att be partnern om information som redan en gång getts (”sa du att han hade blå ögon?”) (the request for confirmation of already given information) Att be om ytterligare information (”vilken färg sa du att hans ögon hade?”) (the request for elaboration) Att ställa en alternativfråga (”menar du x eller y?”) (the alternative question) Ser till att partnern har förstått det nyss sagda (”vet du vem jag menar?, har du honom?”) (the check)

10. Test av arbetsminne och fonologisk bearbetning/minne Komplext arbetsminne: Competing Language Processing Task (CLPT) (Gaulin & Campbell, 1994) Fonologisk bearbetning/minne: Nonordsrepetition (Sahlén et al, 1999) Nonordsdiskrimination (Reuterskiold-Wagner et al, 2005) Något om arbetsminnesteori – Just and Carpeneter Baddeley and HitchNågot om arbetsminnesteori – Just and Carpeneter Baddeley and Hitch

11. Nonordsrepetition Nonordsrepetion är ett test på hur det fonologiska arbetsminnet fungerar (Baddeley, 1990) - prestationen påverkas INTE av lexikala, semantiska eller ortografiska representationer i långtidsminnets lexikon. En ’klinisk markör’ för språkstörning hos barn med ’normal’ hörsel Hörande normalspråkliga barn i 6 års åldern ’slår i tak’ vg konsonantproduktion, ännu tidigare vg imitation av betoning och längd i nonord

12. Övriga tester: Språkförståelse - TROG (Holmberg & Lundälv, 1998) Läsning - Duvan (Lundberg et al, 2003) - Ordavkodning (Lyxell & Holmberg, - Nonordsavkodning (Lyxell & Holmberg, ) - SL 40 Lexikon - Wordspotting (Wass et al, submitted) - Kategoribestämning (Wass et al, submitted) - Ordracet Taltydlighet - Hörande studenter rankar, från 1-6, taltydligheten Taluppfattning - Hagermans meningar (SNR): mean 1.3 Hörande vuxna: mean –7.8 Hörande barn (n=25): mean –5.6 Vuxna med CI (n=10): mean –3.9

13. Studie 1: Döva ungdomar med cochlea implantat i samtal med hörande  Tina Ibertsson, Kristina Hansson, Elina Mäki-Torkko, Ursula Willstedt-Svensson and Birgitta Sahlén

14. Design

15. Resultat

17. Slutsatser ”Bättre förekomma än att förekommas” ? Barnen med CI ställer fler frågor jämfört med hörande barn och generellt väldigt få icke-specifika frågor (va?) Annorlunda mönster än andra kliniska grupper tex barn med SLI och HI (mild/måttlig) enligt litteraturen Barnet med CI kontrollerar att partnern är med Barnen med CI behöver längre tid på sig att lösa uppgiften

18. Framgångsfaktorer Struktur i uppgiften, icke-tidsbegränsning, lugn miljö och känd samtalspartner – att själv få välja kompisar i grupparbeten… Att ha ”koll på’ den andre, hellre ställa fler frågor än färre. Undvika öppna (elaborerande) frågor i en problemlösningssituation, hellre ja/nej frågor

19. Studie 2: Samtal, kognition och taluppfattning hos barn med CI Tina Ibertsson, Kristina Hansson, Elina Mäki-Torkko and Birgitta Sahlén

20. Deltagare 13 barn/ungdomar med CI (7 pojkar och 6 flickor) Ålder: 11-19 (median: 175 mån) Tid som döv: 4 mån - 4;2 (median 8 mån) Tid med CI: 4;2-13;9 (median 100 mån)

21. Frågeställning Påverkar taluppfattning (SNR) och arbetsminne hur barn med CI använder frågor efter kompletterande information i ett referentiellt kommunikationstest?

22. Resultat

23. Sammanfattning I en problemlösningsituation verkar både taluppfattning och arbetsminne påverka hur ett samtal mellan två parter flyter. Samband säger inget om orsak….. Men vi tror att taluppfattningen har direkt betydelse för språklig produktion och språkförståelse hos barnet. Och att komplext arbetsminne har betydelse för informationsbearbetning generellt i komplexa kommunikativa situationer

24. Implikationer ’Komplext arbetsminne kan inte tränas’ Men den fonologiska komponenten i arbetsminnet kan bli effektivare. HUR? Fonologisk och lexikal träning,tidig lästräning etc. Taluppfattningen viktig - därför önskar vi ännu bättre test!