380 likes | 582 Views
Matkonsumtionens resursanspråk. - räcker det åt alla?. Susanne Johansson, Centrum för uthålligt lantbruk, Sveriges lantbruksuniversitet. Människan och naturen, CEMUS, 23 oktober 2006. Viktigt att man beaktar HELA SYSTEMET från jord till bord?. Varför matkonsumtion och inte matproduktion?.
E N D
Matkonsumtionens resursanspråk - räcker det åt alla? Susanne Johansson, Centrum för uthålligt lantbruk, Sveriges lantbruksuniversitet Människan och naturen, CEMUS, 23 oktober 2006
Viktigt att man beaktar HELA SYSTEMET från jord till bord? Varför matkonsumtion och inte matproduktion?
Matkonsumtion • Människan har alltid ätit - och kommer troligtvis alltid att behöva äta för sin överlevnad. • Men VAD vi äter och HUR maten kommer till oss skiljer sig åt över tiden och geografiskt. • En del slåss för sin överlevnad. Andra äter ihjäl sig (diabetes, hjärtinfarkt) • Menzel & D’Aluisio, 2005. Hungry Planet: What the World Eats. Ten Speed Press.
USA by: Peter Menzel 2005 Peter Menzel / Hungry Planet: What the World Eats / www.menzelphoto.com
Ecuador by: Peter Menzel 2005 Peter Menzel / Hungry Planet: What the World Eats / www.menzelphoto.com
Tyskland (Menzel & D’Aluisio, 2005. Hungry Planet: What the World Eats. Ten Speed Press.)
Matmarknad i USA by: Peter Menzel 2005 Peter Menzel / Hungry Planet: What the World Eats / www.menzelphoto.com
Matmarknad i Ecuador by: Peter Menzel 2005 Peter Menzel / Hungry Planet: What the World Eats / www.menzelphoto.com
Att analysera och jämföra resursanvändning och ekosystemtjänster är ett bättre mått på rättvis resursfördelning än att jämföra kaloriintag. Medelnordamerikanen hade 1995 ett 50% högre kaloriintag än medelafrikanen. Men det ekologiska fotavtrycket för mat var 175% (!) större1. Resursanvändning i livsmedelssystemet
Sveriges livsmedelssystemResursanvändningen är störst i förädling och handel2 TJÄNSTER hushåll KONSUMTION 3% Diagram med resursflöden (procent av totala emergiflödet i livsmedelssystemet)2
USA Ecuador Sverige Tyskland Kalorier/dag: 3 699 2 679 3 194 3 382 Spannmål till djuruppfödning: 68% 38% 75% 60% Skördar kg/ha 5 352 1 746 4 707 6 366 Arbetskraft i jordbruket: 2% 26% 3% 3% Användning av bekämpningsmed./gödselmedel kg per ha: 1 599/151 1 696/48 500/113 2 085/250 (Millstone & Lang, 2003. The Atlas of Food: Who eats what, where and why. Earthscan.
”natures work” ”Natural resources" (concentrated) ”waste" (degraded) Konceptuel bild av människans användning av naturens arbete och resurser.3 Human activities
”naturens arbete” “Naturresurser” såsom bördiga jordar, fossila energier, rent vatten, fosfor, etc ”Avfall” såsom organiskt avfall, CO2, förorenad luft, förorenat vatten, eutrofiering, etc Konceptuel bild av människans användning av naturens arbete och resurser.3 Matkonsumtion
93% av maten 7% av maten (+vatten) Global landareal Odlingsbar mark + betesmark = jordbruksmark (Källa: www.FAO.org; Buringh, 19894)
Global fördelning av odlingsbar mark • (www.earthtrends.wri.org)
Oil discovery and production - the growing gap • What is Peak Oil? "The term Peak Oil refers the maximum rate of the production of oil in any area under consideration, recognising that it is a finite natural resource, subject to depletion.” (www.peakoil.net)
Where is the oil?Global Oil Reserves-to-Production Ratios, 2004 • (Source: www.earthtrends.wri.org)
Fosfor • Fosformineralen är en ändlig resurs. • Den beräknas räcka i 200 och 1 200 år 5 • Användningen av fosforgödselmedel har stadigt minskat från 19 000 ton/år 1995 till 13 000 ton/år 2005 (www.scb.se). • >20 000 ton fosfor per år tillförs via stallgödsel (www.scb.se). • Mycket av den fosforn som hamnar i livsmedelssystemet hamnar sedan i det organiska avfallet (rötslam, hushållskompost, livsmedelsindustiavfall, etc), ca 10 000 ton org P - möjligheter till återföring av humanavfall 6
Vattnet är en resurs som minskar (www.siwi.org)
EKOSYSTEMTJÄNSTER= de förtjänser som människan får från ekosystemen (www.maweb.org)
Status of Provisioning Services (www.maweb.org)
Faktorer som påverkar framtida tillgångar på naturresurser för vår matkonsumtion.8 • Ekosystemens förmåga att generera resurser och buffra för störningar m.m. • Klimatförändringar (ökad temperatur?) • Förändringar i konsumtionsmönstren (mer resurskrävande) • Befolkningsökning (globatl +, Sverige+/-?) • Nya tekniker (resursbesparande?, Men kan dom stödjas av minskade fossila tillgångar?) • Globalisering (ökad handel, politiska förändringar och påtryckningar, global säkerhet?) (S. Johansson. CUL, SLU)
Globala landarealer8 (S. Johansson. CUL, SLU)
Livsmedelskonsumtionen i Sverige 1950 - 2002 (www.sjv.se)
Waterrequirement equivalent of main food products This table gives examples of water required per unit of major food products, including livestock, which consume the most water per unit. Cereals, oil crops, and pulses, roots and tubers consume far less water. Depending on diet, each person is responsible for the conversion of 2 000 to 5 000 litres of water to vapour each day . (www.unesco.org)
FOODPRINT matavtryck = inhemsk + importerad - exporterad8 matavtryck inhemsk importerad exporterad (S. Johansson. CUL, SLU)
Vårt direkta matavtryck 97-008 (S. Johansson. CUL, SLU)
Markanvändning8 (S. Johansson. CUL, SLU)
stor SKÖRD liten SKÖRD Större behov av jordbruksmark land Mindre behov av jordbuksmark Hög anv. av externa insatsmedel Låg anv. av externa insatsmedel (S. Johansson. CUL, SLU)
stor SKÖRD liten SKÖRD Stort omvärldsberoende Större behov av jordbruksmark land Mindre omvärldsberoende Mindre behov av jordbuksmark Hög anv. av externa insatsmedel Låg anv. av externa insatsmedel (S. Johansson. CUL, SLU)
Kommer vi att kunna fortsätta att ersätta naturens arbete (ekosystemtjänster) med fossila bränslen och externa insatsmedel? Matkonsumtion
KUBA - 50% av oljan på 1 år Hur har matkonsumtionen förändrats efter ”oljetoppen”? • Från industrijordbruk till ekologiskt jordbruk • Från traktorer till oxar som draghjälp • Fler människor jobbar i jordbruket • 90 % av den forna matproduktionen idag • Köttkonsumtion från 2 gånger om dagen till 2 gånger i veckan. • Odling av ”stadsträdgårdar” • 2 480 kcal/ dag; 0% spannmål till djur; skörd 1 973 kg/ha; 99 taktorer/1 000 inv; -/52 kg bekm./konstgöd per ha; 15% arbetskraften i jordbruket 7 (www.communitysolutions.com)
Ekolo-gisktfotav-tryckavsvenskmatkon-sumtion8 (S. Johansson. CUL, SLU)
Fotavtryck av mat8 • Direkt areal • Jordbruksareal area 3.7 milj ha • Indirekt areal • EF 7.4-14.5 milj ha • emergifotavtryck 147 milj ha • = 3.6 x Sveriges landyta • Jmfr. Jägar- och samlarsamhälle 710 milj ha (S. Johansson. CUL, SLU)
Kommer det att räcka åt alla? • Nej! • Inte om vi inte; • ändrar våra konsumtionsmönster, • tar ansvar för var vår mat kommer ifrån och hur den kommer till oss.
“Before you’ve finished your breakfast this morning you’ll have relied on half the world.” - Martin Luther King Jr. TACK!
Rekommenderad läsning & referenser: The Atlas of Food - Who eats what, where and why (Earthscan) Erik Millstone & Tim Lang, 2003 The Swedish Foodprint - An Agroecological Study of Food Consumption (avhandling pdf www.slu.se) Susanne Johansson, 2005 Hungry Planet: What the World Eats. (Ten Speed Press) Peter Menzel & FaithD’Aluisio, 2005. www.communitysolutions.org www.earthtrends.wri.org www.fao.org www.ifpri.org www.maweb.org www.menzelphoto.com www.peakoil.net www.scb.se www.siwi.org www.sjv.se www.undp.org www.unesco.org
Referenser: White, T. 2000. Diet and the distribution of environmental impact. Ecological Economics 34(1): 145-153. Johansson, S. et.al. 2000. Sweden Food Sysem Analysis. In: Emergy Synthesis: Theory and Applications of the Emergy Methodology. First Biennial Emergy Analysis Research Conferrence. University of Florida. Gainesville, USA. Efter: Daly, H. E. 1994. Operationalizing sustainable development by investing in natural capital. Chapter 2 in: Investing in Natural Capital – The Ecological Economics Approach to Sustainability. Island Press, Washington, D.C. pp 22-37. (Bild framtagen av Lennart Salomonsson, CUL, SLU.) Buringh, P. 1989. Availability of Agricultural Land for Crop and Livestock Production. In: Food and Natural Resources. D. Pimentel and C.W. Hall. London, Academic Press Limited: 69-83. Louis, P.L. 1993. Availability of Fertiliser Raw Materials. Proceeding 336. The International Fertiliser Society, Peterborough, England. Naturvårdsverket. SNV Rapport nr 4611. Millstone & Lang, 2003. The Atlas of Food - Who eats what, where and why. Earthscan Johansson, S. 2005. The Swedish Foodprint - An Agroecological Study of Food Consumption (avhandling pdf www.slu.se)