RYGGRADSDJUR

1. RYGGRADSDJUR Biologi år 6Källängens skola

2. RYGGRADSDJUR • Gemensamt för ryggradsdjur är att det har ett inre skelett av ben eller brosk • I skelettet ingår alltid en ryggrad som består av kotor • Skelettets funktion: • Stöd åt kroppen • Fäste för musklerna • Skyddar mjuka delar i kroppen Ryggradsdjur

3. RYGGRADSDJURENS KLASSER FISKAR– ca 22’000 arter. Ca 5000 miljoner år sedan GRODDJUR– ca 4’000 arter KRÄLDJUR– ca 6’500 arter FÅGLAR– ca 10’000 arter DÄGGDJUR– ca 4’000 arter Ryggradsdjur

4. FISKAR • Anpassade till ett liv i vatten • Svävar i vattnet – rör sig med fenor • Många har en simblåsa med gas. Mängden gas kan variera → fisken kan sväva på olika djup • Andas med gälar – tar upp syre från vattnet via tunna blodkärl • Växelvarma – samma temperatur som vattnet. • Sidolinje – rad med små hål längst kroppens sidor → fisken känner rörelser i vattnet • De flesta har yttre befruktning. Honan lägger äggen (rom) och hanen sprutar sina spermier (mjölke) över. • Delas in i två grupper: • Broskfiskar (rockor och hajar) – skelettet består av brosk som är mjukare än ben • Benfiskar – skelett av ben Ryggradsdjur

5. GRODDJUR (AMFIBIER) • Kan leva både på vatten och på land • Tre ordningar: • Stjärtlösa groddjur (grodor och paddor)Saknar stjärt, långa bakben, kan hoppa. Rovdjur, saknar tänder. Paddor har knottrigare hud än grodor. Knottrorna innehåller giftkörtlar. • Stjärtgroddjur (t.ex. salamandrar och vattenödlor)Lång stjärt, liknar ödlor. • Maskgroddjur • Yttre befruktning – äggen måste läggas i vatten • Grodyngel andas med gälar. Ersätts med lungor innan de blir fullvuxna. Små, ineffektiva lungor → tar även upp syre genom huden som då måste hållas fuktig → trivs ej i torr miljö • Växelvarma→ Kalla och rör sig långsamt vid kalla temperaturer. Sover hela vintern (t.ex. under lövhögar eller på botten i sjöar) Ryggradsdjur

6. KRÄLDJUR • Ordningar: • Krokodiler – stora rovdjur. Hör och ser bra. Vaktar sina ägg och ungar till skillnad från övriga kräldjur. • Sköldpaddor – rovdjur eller växtätare. En del på land, en del i vatten. Alla lägger ägg på land. • Ormar – Kräldjur utan ben. Rovdjur. Giftbett eller kramar ihjäl sitt offer. Blinkar aldrig – har genomskinliga, orörliga ögonlock. I stort sett döva, känner vibrationer. Viftar med tungan för att fånga in ”doftämnen”. • Ödlor – Har rörliga ögonlock och kan blinka till skillnad från ormar. De flesta har ben (ej t.ex. kopparödlan). Endast två arter är giftiga. • Växelvarma – vanligast i varma länder. Sex arter i Sverige (huggorm, snok, hasselsnok, skogsödla, sandödla, kopparödla) • Effektiva lungor→ kan även leva i torra miljöer • Torr hud täckt med fjäll eller plåtar → skyddar mot uttorkning • Inre befruktning – parning. Kan lägga ägg på land Ryggradsdjur

7. FÅGLAR • De enda djuren med fjädrar – för flygning och värmning • Jämnvarma – kroppstemperatur alltid ca 40°C → kan även vara aktiva på vintern • Måste äta mycket för att hålla värmen – ont om föda på vintern gör att en del är flyttfåglar • Förmåga att flyga – vingar, kraftiga flygmuskler, lätt skelett med ihåliga ben • Effektiva lungor och snabbt pumpande hjärta • Inre befruktning, lägger ägg med skal. Ruvar äggen till skillnad från kräldjuren. Matar sina ungar. Ryggradsdjur

8. DÄGGDJUR • Diar (däggar) sina barn • Har päls (undantaget valar) • Jämnvarma→ kan leva i många olika miljöer • Inre befruktning • Djur som lever i kalla miljöer kan gå i dvala under vintern när födotillgången är liten • Ordningar: • Kloakdjur – lägger ägg, har en öppning för urin, avföring och könsceller. T.ex. näbbdjur. • Pungdjur – bär sina ungar i en pung som är ett veck i huden. T.ex. kängurur. • Moderkaksdjur – största gruppen. Ungarna växer som foster under lång tid i mammans kropp. Minst är näbbmus, störst är valen. Ryggradsdjur