Läroplansteori

1. Läroplansteori Jonas Gustafsson SKL, Lärarhögskolan i Stockholm jonas.gustafsson@lhs.se www.jongus.se 30 januari 2006

2. Föreläsningens syfte • Erbjuda en översikt över den svenska skolans utveckling • Introducera begreppet läroplansteori • Diskutera relationen skola – samhällsutveckling

3. Föreläsningens poänger • Sega strukturer, lite förändring över tid • Omfattande historiskt arv • Skolan och förskolan utsätts för stort förändringstryck • Konkurrerande intressen om skolans roll och funktion

4. Några inslag i tänkandet • För vem eller vilka är utbildningen till? • Urval av kunskaper. Vad är viktigt? • Vem bestämmer över utbildningen? Stat - kyrka - lärare - föräldrar - näringsliv - elever • Föreställningar om vad utveckling och inlärning är

5. Några ideer om skolans uppgifter

6. Några ideer om skolans uppgifter • Arbetslivet

7. Några ideer om skolans uppgifter • Arbetslivet • Allmänbildning

8. Några ideer om skolans uppgifter • Arbetslivet • Allmänbildning • Personlighetsutveckling

9. Några ideer om skolans uppgifter • Arbetslivet • Allmänbildning • Personlighetsutveckling • Fostra demokratiska medborgare

10. Läroplanens tre nivåer • Hur värderingar, kunskaper och erfarenheter väljs ut och organiseras • Hur styrs utbildning? • Hur materialiseras läroplanen? (Lundgren, 1989)

11. Skolans fem (?) perioder • Antiken - ca 1820 (1840) • Ca 1840 - ca 1900 • 1900 - 1945 • 1945 - 1970 • 1970 ff

12. I: Antiken - ca 1820 (1840) • Skola och utbildning - av ett fåtal för ett fåtal • Utbildning främst för statens behov

13. Utbildning för ett fåtal • Antikens stadsstater • Kyrkans behov av präster • Den moderna statens behov av tjänstemän ( fr. ca 1500 e Kr) • präster (teologisk fakultet) • jurister (juridisk fakultet) • läkare (medicinsk fakultet) • lärare (filosofisk fakultet)

14. Några exempel på kyrkans inflytande i Sverige • Klosterskolor (under medeltiden) - enkla skolor för fattiga barn • Katedralskolor (1600-talet) - i stiftstäderna, förberedelse för högre teologiska studier • Stark kyrklig kontroll av folkundervisningen sedan 1600-talet

15. II: Ca 1840 - 1900 • Folkundervisning institutionaliseras • Folkskolestadga i Sverige fr. 1842 • Lärarutbildning börjar organiseras • Idén om det unika barnet (Rousseau, Fröbel)

16. Läroverk Latin Realia Moderna språk Matematik Musik Studentexamen Formalbildning Parallellskolesystemet 1800-tal • Folkundervisning - folkskola • Läsning, räkning, skrivning • Kristendom, kyrkosång, hembygdskunskap • Moralisk fostran

17. Innan den egentliga sångöfningen börjas, iakttages följande: Undersökes hvilka av skolbarnen som ega anlag för sång. Denna undersökning sker på detta sätt, att läraren, som intagit plats vid sångtaflan, framkallar ett barn i sänder, och låter det sjunga några af mellantonerne, t.e.x. 1,2,3,4,5. kan barnet någorlunda rent träffa dessa eller dylikt föresjungna toner, anses det ega sångröst. […] Denna senare regel bör innefatta ett bestämt förbud för dem, som sakna sångröst, att försöka deltaga i sång, hvilket förbud med största stränghet bör tillämpas, ty hvad är odrägligare, än att höra en melodi accompanjerad af dessa brutala, omusikaliska ljud, hvilka kunna i synnerhet vid den allmänna gudstjänsten kunna tyvärr vara ganska talrika. CP Hultstedt, 1851: Sånglära för folkskolor

18. De hårda och mjuka vokalerna Uti skolan, uti skolan bör man gärna gå. Vara flitig bör man, aldrig nånsin hör man att den late, att den late något lära få!

19. Vers 2… De vokaler hårda, mjuka, lär dig skilja på. Fem utav dem finnes, Ständigt det du minnes. Glöm dem icke, glöm dem icke, det går illa då!

20. III: 1900 - 1945 • Utbildning länkad till teknisk och ekonomisk utveckling • Modern infrastruktur (telefoni, järnvägar, vägar, radio, biografer…) • Yrkesutbildningar (lärarutbildning, ingenjörsutbildning m.fl) • Idén om Barnet får spridning

21. IV: 1945 - 1970 • Utbildningsexplosion • ”Sputnikeffekten” 1956 • Enhetsskola - grundskolan - införs • Stark koppling till arbetsmarknadens behov • Den amerikanska progressivismen • Lekskola, förskola i liten skala, expanderar

22. Pedagogisk progressivism Swedish style (ca 1940-1990) • Individualisering • Nytta • Vetenskaplig grund - psykologi • Den moderna utvecklingspsykologin (Piaget) i.o.m. Barnstugeutredningen 1968 • Demokratiska värden

23. V: 1970 - ff • Krympande offentlig ekonomi • Energikrisen 1973 • Diskussion om tillväxtens gränser • Allmän utbyggnad av förskolan

24. Den sv. skolan på 1980-talet • Stark central styrning • Omfattande regelverk • Insikt att den centralstyrda skolan inte motsvarade förväntningarna • Arbetsmarknadens snabba förändring • Kontinuerliga utbildnings- och fortbildningsbehov

25. 1990 - ff • Från regelstyrning till mål-resultatstyrning • Decentralisering • Ökat intresse för friskolor • Ökat inflytande för föräldrar och elever (kundorientering?) • Utbildningsmarknad • Livslångt lärande

26. Reformerna under 1990-talet • Kommunal skola • Skolan och förskolan ska styras av uttalade mål • Lärare och rektorer genomför ett uppdrag • Utvärdering och uppföljning • Fristående skolor ska styras av samma läroplan som kommunala

27. Staten: anger mål, värdegrund och ekonomiska ramar Följer upp och utvärderar (SV) Kommun / huvudman: Anger kommunala mål och strategier, fördelar pengar Rektor och lärare: Tolkar uppdraget och målen Ser till att de uppfylls Ansvarsfördelning

28. Diskussion om kunskapsbegreppet • Bildning versus målrationalitet • Lärande (resp. ut- och inlärning) • Information versus kunskap • Kunskapens många dimensioner och mätbarhet

29. Läroplansteori • Skolans ”ordnande princip” • Principer och idéer om skolans styrning • Hur förverkligas intentionerna med skolan?

30. Läroplansteori… • Handlar alltså om den politiska nivån – hur utbildningspolitik formuleras och utövas • Handlar om den didaktiska nivån – hur undervisning bedrivs, innehåll väljs ut och organiseras etc. • Handlar om relationen mellan dessa nivåer

32. Några frågor • Skolans uppdrag • Den enda platsen där ”alla möter alla”? • Skilda krav och förväntningar på skolan • Sverige som ”kunskapsnation”? • Kunskapens halveringstid • Omöjligt förutse yrkesbanor

33. Skolans styrning • Hur styra en decentraliserad skola? • Jämlikhet – likvärdighet – rättvisa? • Utvärdering / uppföljning? • Ska staten öht styra skolan?

34. Hur materialiseras undervisning • Utbildningsmarknad • Skolans MGN? • Digitalisering av information medför nya kunskapskonceptioner? • Skolan som kunskapsmiljö eller som social miljö?

35. Tack för mig!