Arbetssätt som stöder äldres funktionsförmåga

1. Arbetssätt som stöder äldres funktionsförmåga Projektet Äldrecentrum Österbotten har gett möjlighet till en förändring av arbetssätt och förhållning till arbetsmetoder inom hemservicen i Övermalax

2. Malax kommuns strategi för Äldreomsorg 2003 - 2012 • Allmänna riktlinjer för äldreomsorgen i Malax kommun är bland annat: • Leva ett självständigt liv med god livskvalitet – ge ökad beredskap för egenvård • Utnyttja ny teknologi inom offentliga sektorn (boenden och service bör ordnas så att den äldre kan leva självständigt även med nedsatt funktionsförmåga) • Betoning av tryggandet av personalens kompetens ( personalen skall ha möjlighet till fortbildning ca 3-10 dagar per år)

3. Malax kommuns strategi för Äldreomsorg 2003 - 2012 • Social- och hälsovården skall ordnas så att gränserna mellan förvaltningsområdena inte medför överlappningar eller glapp – samarbete och/eller funktionell sammanslagning av hemservice och hemsjukvård

4. Målsättning för utvecklingsarbetet inom projektet • Målsättning: • Att upprätthålla och förstärka de äldres funktionsförmåga i hela vårdkedjan • Pilotenheter: • Grangården och Övermalax hemservice

5. Verksamhetsformer • Införa ett förebyggande, aktiverande och rehabiliterande arbetssätt i det dagliga arbetet genom följande: • Fortbildning • Handledningsprocesser och utvecklingsarbete • Gemensam värdegrund för hur ett arbetssätt som stöder och upprätthåller funktionsförmågan hos äldre

6. Verksamhetsformer forts. • Attitydförändring hos alla berörda; personal, klient och anhöriga • Personalen i fokus • Samarbete med andra aktörer och organisationer

7. Introduktionstillfället 03/2008 • OPERA • Se hela människan – respekt för individen • Tålamod – personalens attityd • Vardagsstöd • Extra insatser • Uppmuntran – beröm • Tidskrävande arbete • Tydliga mål

8. ARBETSHANDLEDNING • Hemservicen fick arbetshandledning ledd av Lisa Kamis-Nyfors • 23.9.08, 30.9.08 och 7.10.08 • Grupparbete • Sammanställning av grupparbetet gjordes av hemserviceledaren för varje handledningstillfälle och som redogjordes vid följande sammankomst

9. Första handledningstillfället Vad är kompetens? • Kompetenstrappan • Steg 1: Motivation, värdegrund (etik och moral), personlighet, självkännedom, grundsyn eller människosyn och självkänsla • Steg 2: Attityd och förhållningssätt och bemötande • Steg 3: Modeller, teori och faktakunskap • Steg 4: Faktakunskap

10. Livsberättelser • Arbetsgruppen kom överens om att det är viktigt att vi börjar skriva Livsberättelser tillsammans med klienten eller om klienten vill göra det på egen hand eller tillsmmans med anhöriga • Lära känna klienten bättre, förstå deras livssituation - KASAM

11. Livsberättelser • Att skriva en livsberättelse är en meningsskapande aktivitet – reflektera över sina erfarenheter som hon samlat under livets gång, både positiva och negativa • Blicka framåt, planera för resten av livet och fullborda sin livshistoria • En livsberättelse hjälper vårdaren att se ungdomen i den åldrande personen – minska på generations-klyftor

12. Kunskapstestet Jag kan • Redskap för kartläggning av yrkeskunnande • http://www.osaan.fi/sv • Modul Äldreomsorg • Innehåller kunskapsområdena : • De etiska och samhälleliga utgångspunkterna för äldreomsorg • Bemötande av åldringar • Individuell omsorg – gerontologiskt vårdarbete • Att främja meningsfull vardag

13. Övermalax hemservice • Personal: 11 ordinarie • Personalens formella utbildningar är: • närvårdare 6 st, hemvårdare 3 st, annan utbildning 1 st och ingen utbildning inom vård och omsorg 1 st. • Det här en utmaning i sig själv att sammanjämka 11 personers kompetens så att den är till nytta för hela arbetsgruppen och att man lär sig att ta tillvara varandras styrkor • samt att klienterna i hemservicedistriktet får den bästa möjliga vård och omsorg.

14. Jag kan kunskapstest forts. • Personalen informerades om varför jag vill göra testet och vad det kunde vara bra för och att vi kan ha det som underlag för fortsatta Medarbetarsamtal i framtiden. • Den tid som jag reserverade för varje tillfälle var 1h 30 min/person och det var tillräckligt. De här tillfällena sattes in på arbetsschemat och därför blev det heller ingen stressituation när testet skulle utföras

15. Jag kan kunskapstest forts. • Personalen har tyckt att det varit intressant och dessutom har de fått bekräftat att deras kunskaper oftast är tillräckliga. • Utöver det har jag som förman fått reda på vilka deras intresseområden är. • Vilka styrkor och svagheter som var och en har och vad de vill vidareutveckla genom gemensam fortbildning eller genom individuella skolningar.

16. Jag kan kunskapstest forts. • När alla i arbetsgruppen hade gjort kunskapstesten sammanställde jag ett resultat på deras gemensamma kunskap inom modulen Äldreomsorg. Se bilaga 1 • Orsaken till att jag ville göra en kunskapstest på personalens yrkeskunskap inom äldreomsorgen är den, att det i Malax kommuns Personalstrategi samt åtgärdsprogram som är fastställd av Malax kommunfullmäktige 30.6.2005, finns en målsättning att kompetensen i organisationen skall synliggöras, stärkas och den används. Personalen skall handla utifrån ett servicetänkande (brukarperspektivet) samt att personalen har beredskap för förändring.

17. Gruppens resultat på Jag kan testet

18. Andra handledningstillfället • Case – klient i hemservice • Gruppen tog reda på klientens: • Resurser • Behov • Problemområden sociala, fysiska och psykiska • Rai klientbedömningsrapporter CPS, Smärta,Depression ADL och IADL • Egen blankett Problem/utvecklingsområden • Delmål och mål för klienten

19. Andra handledningstillfället • Resurspersoner eller experters kunskap som har betydelse för klientens vård- och omsorg som stöder ett aktiverande och rehabiliterande arbetssätt • Arbetsmetoder på hur personalen når delmål och mål antecknades • Utvärdering efter 3 månader

20. Andra handledningstillfället • I Abilitas vårddokumenteringsprogram dokumenterar vi det rehabiliterande och aktiverande arbetssätter under sökordet Rehabilitering. • Arbetsprocessen med att definiera vad som är ett rehabiliterande och aktiverande arbetssätt är en tidskrävande men nödvändig uppgift. Ett grundligt förarbete ger en stabil grund för arbetsmetoden eftersom alla enas om vad som gäller som delmål, mål, förverkligande av rehabiliterande arbetssätt för den enskilda klienten. • Hemservicegruppen i Övermalax utarbetar vid det sista arbetshandledningstillfället 7.10.2008 en gemensam syn och definition på aktiverande och rehabiliterande arbetssätt i hemservice.

21. Tredje handledningstillfället • Arbetsrubrikerna för arbetshandledningstillfället var Gemensam syn på rehabiliterande arbetssätt, modell och förbättringsförslag . Den gemensamma synen på rehabiliterande och aktiverande arbetssätt är: • ”VI ARBETAR SÅ ATT VI STÖDER, UPPMUNTRAR, MOTIVERAR OCH GER KLIENTEN MÖJLIGHET ATT BIBEHÅLLA FUNKTIONSFÖRMÅGAN FYSISKT OCH PSYKISKT OCH ATT HON KÄNNER DELAKTIGHET ”

22. Vårdplaneringsprocessen • Arbetsgruppen har parvis skrivit ner vad som sker när en ny klient skall få vård och omsorg från hemservicen. Arbetssättet beskriver hur klientens vårdbehov och vårdplan uppgörs och även hur gruppen får information om den nya klienten. I arbetsprocessen ingår också utvärdering

23. Utmaningar i hemservicearbetet • Utmaningarna för hemservicen i framtiden är många men inte oöverkomliga. Vårt arbetssätt kommer att ändras och vi skall arbeta mer aktiverande och rehabiliterande i fortsättningen. • Informationsflödet mellan alla samarbetspartners som vårdar klienten bör kunna ske smidigare och kontakten till anhöriga borde bli bättre. De anhöriga vill vi aktivera och involvera genom uppgörande av klientens livsberättelse samt deras deltagande i vårdplaneringsprocessen.

24. Förbättrings- ochutvecklingsförslag för hemservicearbetet i Övermalax hemservice • Rehabilitering in i hemservice på ett systematiskt sätt. • Nya klienter bör även besökas av vår rehabiliteringsnärvårdare som skulle göra en bedömning av den fysiska funktionsförmågan. Rehabiliteringsnärvårdaren informerar hemservicegruppen om klientens funktionsförmåga, målsättningen för rehabilitering och dokumenterar vårdaktiviteter i det elektroniska vårddokumenteringsprogrammet. • Bedömningen skall ingå som en del av vårdplanen för att kunna göra en vård- och serviceplan som verkligen motsvarar klientens verkliga vårdbehov. Med bedömningens hjälp får alla inom hemservicen ett bättre grepp om klientens resurser, hinder, måsättningar och vårdaktiviteter. Även intervallvårdsklienter som har närståendevård borde få ett besök av rehabiliteringsnärvårdaren

25. Förbättrings- ochutvecklingsförslag för hemservicearbetet i Övermalax hemservice • Bedömningen skall ingå som en del av vårdplanen för att kunna göra en vård- och serviceplan som verkligen motsvarar klientens verkliga vårdbehov. Med bedömningens hjälp får alla inom hemservicen ett bättre grepp om klientens resurser, hinder, måsättningar och vårdaktiviteter. Även intervallvårdsklienter som har närståendevård borde få ett besök av rehabiliteringsnärvårdaren • Livsberättelser • Nya klienter inom hemservicen skall ha en livsberättelse som kompelement till vård- och serviceplanen. Livsberättelsen skall göras upp i samförstånd med klient, anhöriga och vårdare.

26. Förbättrings- ochutvecklingsförslag för hemservicearbetet i Övermalax hemservice • Samarbete med hemsjukvård • Samarbetet är även nu bra med hemsjukvården och kan bli bättre när vi får tillgång till varandras anteckningar i vårddokumenteringsprogrammet. I mån av möjlighet borde alltid hemserviceledare och hemsjukvårdare gemensamt besöka den nya klienter vid första bedömningstillfället vid inledandet av hemservice.

27. Sammanfattning • Delaktighet i den rehabiliterande åldringsvården • Den största utmaningen i det aktiverande och rehabiliterande arbetssättet är hur man uppnår att alla i teamet verkligen är delaktiga som vårdar en klient. • Jag tror personligen att arbetshandledningstillfällena har gett en grund för ett gott teamarbete men det gäller också att vi involverar våra samarbetspartners mycket aktivt och att alla ansvar för att informationen hålls öppen och levande t.ex med reahabiliteringsmöten och diskussioner på hemservicens veckomöten. • I fortsättningen kommer uppgörandet av en vårdplan att ske på ett annat sätt vilket RAI skolningen den 23 oktober 2008 gav en fingervisning om. RAI bedömningen skall i fortsättningen vara ett strakt instrument i vårdplaneringen och för utvecklingen av vårdkvaliteten och utveckling av arbetsmetoder.

28. Sammanfattning • Utvärdering • Utvärdering bör ske efter 3 månader för att vi skall kunna se hur våra delmål förverkligats eller om vi behöver ändra arbetsmetoder. Klientens hälsosituation kan också förändras och göra det omöjligt att fortsätta med rehabiliteringen. Utvärderingen dokumenteras i vårddokumenteringsprogrammet .

29. Sammanfattning • Det har varit en intressant tid att delta i utvecklingsprojektet för egen del och jag har försökt att uppmuntra min personal att orka med utvecklingsarbetet och även när jag slutar som hemserviceledare för den här arbetsgruppen att de fortsätter med det aktiverande och rehabiliterande arbetssättet som vi påbörjat i Malax . • Även personalen i Övermalax hemservicegrupp har tyckt att det varit stimulerande och samtidigt trevligt att kunna samla alla i arbetsgruppen för att utarbeta en gemensam syn och arbetsmodell över aktiverande och reahbiliterande arbetssätt. Personalen har deltagit aktivt i handledningstillfällena och har med framgång i praktiken arbetat enligt ett rehabiliterande och aktiverande arbetssätt.

30. Sammanfattning forts. • Vi valde gemensamt ut tre klienter som vi verkligen ville arbeta rehabiliterande med och som vi tyckte skulle vara i behov av att deras fysiska funktionsförmåga stärktes och att deras livskvalitet skulle förbättras. Med små förändringar har vi lyckats förbättra deras livskvalitet. • Vi har också gjort upp livsberättselser åt flera klienter och några av dessa har själva på egen hand skrivit ner sina livsberättelser. Både klienter och personal har tyckt att det varit mycket givande att ta del av vår arbetsprocess.

31. Sammanfattning forts. • Gruppens medeltal i Kunskapstestet Jag kan blev 2,63 vilket är bra. I testet kunde man bedöma sina kunskaper enligt skalan 1 -3. Vitsordet 1 - kan inte, 2 – kan i någon mån och 3- kan bra. • Slutligen kan nämnas att som en följd av denhär kunskapstesten kommer MI i Malax –Korsnäs att hålla en föreläsning för hemservicepersonalen och andra inom äldreomsorgen kring temat att ”Våga delta i det svåra samtalet” det som berör oss djupt och som påverkar oss starkt, bl.a. frågor om livet, döden och olika sorgeprocesser.

32. Sammanfattning forts. • Den här arbetsprocessen borde fortgå och det finns ännu mycket som kan förbättras och även utvidgas till alla hemservice-grupper i Malax och det är något som jag hoppas skall ske efter hand.

33. Aktiverande och rehabiliterande arbetssätt som stöder funktionsförmågan • Tack för att ni lyssnade!