Jan Hagerlid, Kungliga biblioteket, samordnare för OpenAccess.se

1. OpenAccess.se – från publikationer till dataPresentation vid workshop vid Luleå tekniska universitet 2 april 2012 Jan Hagerlid, Kungliga biblioteket, samordnare för OpenAccess.se Sofia Arvidsson, Svensk Nationell Datatjänst, ledamot i Arbetsgruppen för information och rådgivning inom OpenAccess.se

2. Open access i korthet • =Fri tillgång till vetenskaplig information på internet • I första hand det som forskare publicerar utan att få ersättning, dvs vetenskapliga artiklar, avhandlingar, rapporter etc • Men även böcker, forskningsdata, encyclopedier etc kan vara fritt tillgängliga • Fri tillgång betyder att fritt kunna läsa, ladda ned, kopiera, sprida vidare mm med full hänsyn till författarens ideella upphovsrätt

3. Open Access – två vägar! Gyllene vägen Gröna vägen Publicera i tidskrifter med Open Access-modell! Publicera i ett öppet arkiv t.ex. vid eget lärosäte!

4. Open access-publicering Publicera i en open access-tidskrift Äkta OA-tidskrifter, omedelbar fri tillgång, författaren behåller rättigheterna Hybridform – betala för OA till just din artikel Fördröjd OA – tidskriften släpper fritt efter viss tid Parallelpublicera, dvs publicera i en traditionell tidskrift och lägg ut en kopia i ett öppet arkiv Vid ditt lärosäte I ett ämnesarkiv

5. Berlin Declaration on Open Access to Knowledge in the Sciences and Humanities, 2003 Deklarationen är en avsiktsförklaring att arbeta för Open Access från organisationer inom forskarsamhället Avser både vetenskaplig information, data, metadata och kulturarvsmaterial ”Open access contributions include original scientific research results, raw data and metadata, source materials, digital representations of pictorial and graphical materials and scholarly multimedia material.”

6. Berlin declaration - definitioner The author(s) and right holder(s) of such contributions grant(s) to all users a free, irrevocable, worldwide, right of access to, and a license to copy, use, distribute, transmit and display the work publicly and to make and distribute derivative works, in any digital medium for any responsible purpose, subject to proper attribution of authorship … A complete version of the work and all supplemental materials, including a copy of the permission as stated above, in an appropriate standard electronic format is deposited (and thus published) in at least one online repository using suitable technical standards (such as the Open Archive definitions) that is supported and maintained by an academic institution, scholarly society, government agency, or other well-established organization that seeks to enable open access, unrestricted distribution, inter operability, and long-term archiving.

7. 10-09-02

8. Open access – framväxt av ett alternativ • En rörelse av engagerade forskare, senare även bibliotekarier, förläggare m fl, sedan ca 1990. Några pionjärer: • Jean-Claude Guédon, • Univ de Montréal • Comparative Literature • Peter Suber, Berkman fellow • Harvard, prof of Philosophy 8

9. Open access globalt – några trender • Överväldigande politiskt stöd – inte minst från EU • Utvecklingen på fältet kommer efter – men OA-resurser växer snabbt • OA är inte bara artiklar, även forskningsdata, metadata, monografier, lärresurser

10. Slaget om opinionen – läget idag • Ett nittiotal forskningsfinansiärer har någon form av krav på Open Access, bl a • European Research Council, • EU:s sjunde ramprogram för FoU (7 områden, 20 %) • National Institutes of Health (NIH) i USA • VR, Formas, RJ, KAW, Östersjöstiftelsen, FAS • European University Association och EUROHORC • Många universitet ställer OA-krav • Enkäter visar på i princip positiv inställning från forskare, men bristande kunskaper 10

11. Open access-krav för forskningsdata Biotechnology and Biological Sciences Research Council (BBSRC), UK Canadian Institute of Health Research Cancer research UK Economic and Social research Council (ESRC), UK European Research Council (ERC) Fonds zur Förderung der wissenschaftlichen Forschung, Österrrike Genome Canada Higher Education Authority, Irland Medical Research Council, UK Michael Smith Foundation for Health Research, Kanada Nuffield Foundation, UK Ontario Institute for Cancer Research, Kanada OTKA, Ungern Wellcome trust, UK Källa: http://www.sherpa.ac.uk/juliet/ ”Data archiving is required.”

12. European Research Council om data ” Access to unprocessed data is needed not only for independent verification of results but, more importantly, for secure preservation and fresh analysis and utilisation of the data.” … ”The ERC considers essential that primary data - which in the life sciences for example could comprise data such as nucleotide/protein sequences, macromolecular atomic coordinates and anonymized epidemiological data - are deposited to the relevant databases as soon as possible, preferably immediately after publication and in any case not later than 6 months after the date of publication.” ERC Scientific Council Guidelines for Open Access, 17 December 2007 http://erc.europa.eu/sites/default/files/document/file/erc_scc_guidelines_open_access.pdf

13. Utvecklingen på fältet Directory of Open Access Journals (DOAJ) ger tillgång till 7561kvalitetsbedömda, vetenskapliga OA-tidskrifter. Därav 964 med Impact Factors i JCR 2010.(Ulf K.) Tillväxt 2011 24 %, Tillväxt av OA-tskr sedan 2000 18 % årligen, artiklar 30 % årligen (Björk i PLoS ONE Bielefeld Academic Search Engine (BASE) har ca 32 miljoner dokument från drygt 2000 öppna arkiv. Tillväxt ca 2 milj dok/kvartal Ca 20 - 25 % av den aktuella årliga artikelproduktionen är fritt tillgänglig - Andelen fritt tillgängligt material växer snabbt 13

14. Motiv för OA ur samhällelig synpunkt • Resultaten från forskning som bekostas av offentliga medel ska också vara allmänt tillgänglig • För alla forskare inom högskolan oavsett om lärosätet har råd • För akademiska professioner, t ex socialarbetare • För expertmyndigheter och FoU-intensiva småföretag • För forskare i länder som inte har råd att betala licenser • För medborgare som vill veta mer, t ex om sin sjukdom eller om miljöfrågor 14

15. Motiv för OA ur forskarsynpunkt • Maximal spridning och synlighet Öppen tillgänglighet ger också fler citeringar, se t ex http://www.kb.se/OpenAccess/nyheter/2010/Open-Access-och-citeringar/ • I samklang med grundläggande normer: Cudos or Mertonian norms: ”Communalism entails that scientific results are the common property of the entire scientific community” • Utnyttja webbens möjlighet att länka samman all forskning, automatiserad sökning i stora text- och datamassor • Snabbare spridning av forskningsresultat 15

16. OpenAccess.se • Mål: främja maximal tillgänglighet och synlighet för arbeten som produceras av forskare, lärare och studenter, genom att stödja den elektroniska publiceringen vid svenska universitet och högskolor. • En plattform för samarbete mellan KB, SUHF inkl. universitetsbiblioteken, Vetenskapsrådet, KK-Stiftelsen, Kungl. Vetenskapsakademien och Riksbankens Jubileumsfond 16

17. OpenAccess.se nystart 2010 Utvecklingsprogram 2006 - 2009 Nystart efter internationell utvärdering Tre uppgifter Policy Information och rådgivning Infrastruktur och användartjänster Tydlig strategi Ny styrorganisation Ny webbplats

18. 10-09-02

19. Ny styrorganisation - styrgrupp Ordförande: Romulo Enmark, rektor, Försvarshögskolan Agneta Olsson, överbibliotekarie vid Göteborgs universitetJette Guldborg Petersen, bibliotekschef, Malmö högskola Pelle Snickars, Forskningschef, Kungliga biblioteket Mats Ulfendahl, huvudsekreterare, Rådet för medicin och hälsa, Vetenskapsrådet Britta Lövgren, forskningssekreterare, Riksbankens jubileumsfond Erik Sandewall, ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien Caroline Sutton, förläggare, Co-Action Publishing Stefan Östholm, verksamhetschef, KK-stiftelsen Jan Hagerlid, Avdelningen för nationell samverkan, KB (sekreterare) 19

20. Nationell policy för open access ”. Open access är en fråga av så stor samhällelig vikt att det därutöver skulle behövas en nationell policy. En sådan skulle öka samordningen, kraften och tempot i utvecklingen. Många delfrågor kräver insatser från ett flertal intressenter - i första hand lärosäten, forskningsfinansiärer och forskningsbibliotek. Policyn bör ange att ett tydligt mål inom forskningspolitiken ska vara att främja en övergång till en open access-modell. Den ska slå fast vilka mål man vill uppnå genom att stödja open access och hur dessa mål relaterar till andra mål för utvecklingen av svensk forskning och högre utbildning. Vilka åtgärder som behövs, vem som bör ha ansvaret för dessa och hur olika aktörer ska samverka för att främja en utveckling mot open access, ska också framgå.  Ur skrivelse från styrgruppen i OpenAccess.se till Utbildningsdepartementet. Se http://www.kb.se/openaccess/nyheter/2011/Krav-pa-nationell-policy-for-open-access/

21. Strategi för OpenAccess.se för 2011-2013 C. Infrastruktur och användartjänster Mål: Främja utvecklingen av en infrastruktur och användartjänster för open access i Sverige med hög användarvänlighet och kvalitet Delmål ….. Det ska finnas etablerade modeller för att länka samman öppna publikationer med öppna forskningsdata i samarbete mellan olika berörda institutioner och myndigheter. http://www.kb.se/openaccess/om/

22. OpenAIRE och OpenAIREplus Projekt med stöd inom EU:s sjunde ramprogram för FoU Stöd till genomförandet av EU:s krav på OA inom ramprogrammet och ERC Skapa portal och helpdesk Ett nätverk för öppna arkiv i alla europeiska länder, även några dataarkiv ingår OpenAIREplus (2012-) lägger större vikt vid länkning till forskningsdata och ska samarbeta med EU-projektet EUDAT KB med OpenAccess.se är svensk nod Samarbete med VINNOVA och VR kring EU-forskning utvecklas

23. Forskningsdata inom humanistiska och konstnärliga vetenskaper - Open Access? Projektet syftade till att öka tillgängligheten till forskningsdata inom humanistiska och konstnärliga vetenskaper Medverkande: Göteborgs universitet, Svensk nationell datatjänst, Lunds universitet, Malmö högskola, Linköpings universitet Projekttid: November 2009 - oktober 2010, slutrapport 2011 Projektledare: Urban Andersson, Göteborgs universitetsbibliotek 500 tkr från openaccess-programmet

24. Frågeställningar • Var och hur skall forskningsdata lagras? • Vilka delar kan publiceras som open access? • Hur bör koppling ske mellan öppna arkiv och Svensk nationell datatjänst? • Hur bör koppling ske mellan publikation och tillhörande forskningsdata?

25. Intervjuer med forskare Fråga 1 FORSKNINGSPROJEKT Fråga 2 INSAMLING AV DATA Fråga 3 LAGRINGSMEDIUM Fråga 4 HUR PUBLICERAS RESULTATEN Fråga 5 TILLGÄNGLIGGÖRANDE Fråga 6 ÅTERANVÄNDNING Fråga 7 SPRIDNING Fråga 8 HJÄLP Fråga 9 DELTAGANDE I PROJEKTET

26. Resultat intervjuer • Positiva attityder • Stor medvetenhet, öppenhet • Varierande format & mängd • Brist på organisation • Efterbearbetning av data, behov av dokumentation • Upphovsrätt • Integritet • Olika åtgärder för olika data och olika åtkomstmöjligheter

27. Möjliga tekniska lösningar för lagring och tillgängliggörande • Data lagras i samma system som publikationen • Data lagras i system som är särskilt konstruerade för detta ändamål och sammanlänkas med publikationer med unika och persistenta ID • Data hanteras i en nätverksbaserad plattform, t ex DataVerse

28. Vision • Lagring, bevaring och plan för tillgängliggörande av forskningsdata finns med redan i forskningsprojektets start • Inblandade parter (lärosätenas arkiv, biblioteken, SND, andra relevanta aktörer) tillhandahåller stöd och teknisk infrastruktur för beskrivning, bearbetning, lagring och tillgängliggörande • System, rutiner, riktlinjer och standarder för insamling, beskrivning och lagring av forskningsdata, samt sammanlänkning med publikation finns

29. Jämförelse – fördel OA till publikationer • Finns starka ekonomiska motiv att bryta upp monopolpriser som engagerar biblioteken och universiteten • OA ger mer citeringar och därmed meritfördelar för forskare, OA ökar synligheten för lärosätenas forskning • Mycket starkt officiellt stöd: Berlindeklarationen, EU, krav från finansiärer och universitet • Synligt forskarstöd: PloS Open letter mm • Enkel infrastruktur med Open Archives Initiative, välkända internationella tjänster som DOAJ

30. Jämförelse – nackdel OA till publikationer Nackdel OA till publikationer Motstånd från vissa förlag som baserar sin affärsmodell på ägande av rättigheter Meriteringssystem byggda på citering missgynnar OA-tidskrifter för att de är nya Den ekonomiska övergången mellan modeller är politiskt svår – Analyser visar att en OA-modell totalt sett blir billigare – Kostnader ska tas ut vid produktion i ställer för vid tillgång – Övergången ger vinnare och förlorare

31. Jämförelse – nackdel OA till data Oklarheter om juridiska aspekter. Särskilda begränsningar i tillgång t ex beroende av integritetsskäl Svagare stöd från normer inom forskarsamhället att publicera data Ingen tydlig merit att lägga ut data Det officiella stödet för OA till data är svagare idag Mycket mer komplext material som kräver en mängd varierande program att ta del av Saknas så vitt vi vet tydliga OA-policies för data vid svenska lärosäten

32. Jämförelse – fördel OA till data Förlagen kräver som regel inte exklusiv rätt till data, många uppmuntrar att lägga ut Inget etablerat meriteringssystem som bromsar Ingen etablerad ekonomisk modell som bromsar Inga aktiva motståndare Finns ett växande officiellt stöd för OA till data

33. Tack för uppmärksamheten! Webbplats: www.openaccess.se E-post: jan.hagerlid@kb.se, sofia.arvidsson@snd.gu.se 33