1 / 20

Brunare vatten - exemplet Bolmen

Brunare vatten - exemplet Bolmen. Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Kronobergs län Monica Andersson, Länsstyrelsen i Kronobergs län Maria Carlsson, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Vad är det som färgar vattnet brunt?.

corina
Download Presentation

Brunare vatten - exemplet Bolmen

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Brunare vatten - exemplet Bolmen Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Kronobergs län Monica Andersson, Länsstyrelsen i Kronobergs län Maria Carlsson, Länsstyrelsen i Jönköpings län

  2. Vad är det som färgar vattnet brunt? • Vattenfärgen bestäms framför allt av halten av humus men även av järn 0ch mangan i vattnet • Järn, mangan och humus tillförs vattnet från avrinningsområdet • Humus är de brunfärgade substanser som kommer ut med dräneringsvattnet från en jord som bevattnas. Den gula till bruna färgen skapas av stora och komplexa organiska kolföreningar som i huvudsak härstammar från nedbrytningen av döda växt- och djurdelar.

  3. Intressanta fysikalisk-kemiskaegenskaper hos humusämnen • Humusämnen är viktiga för transporten och biotillgängligheten av oorganiska och organiska näringsämnen. • Humusämnena minskar normalt giftigheten hos tungmetaller och organiska föreningar i miljön. • Humusens syrabasegenskaper är väldigt viktiga för sjöarnas och vattendragens surhetstillstånd. Många ytvatten är naturligt sura (pH<6) på grund av humus. • Humus absorberar solenergi i det blå området i spektrat vilket ger vattnet en gulbrun kulör Referens-P (µg P/l) YTTRE KANALEN: Lidhemssjön - Bäck från Dänningeborg. Stationshöjd 142,5 möh Färgtal (mg Pt/l)

  4. Bolmenfakta Sjön: • Sjöarea: 183 km2 • Djup: 36 m, betydligt grundare i norr • Sjövolym: 1070 miljoner m3 • Vattnets uppehållstid i sjön är 2 år Sjöns avrinningsområdet: • 1 640 km2 avrinningsområde • 70 % skog, hygge och myrmark • 15 % sjöyta (inkl Bolmen)

  5. Mer Bolmenfakta

  6. Blir Bolmens vatten brunnare?

  7. Blir Bolmens vatten brunnare?

  8. Vad händer med humushalten vid vattnets passage genom Bolmen? ”Brunhet” i Norra resp Södra Bolmen Vattnet blir klarare på sin väg genom Bolmen 2010

  9. Blir Bolmens tillflöden brunnare? Storån Löpande 12-månadersmedel.

  10. Färgtal(mg Pt/l) Möckelns utlopp – Helge åns vattensystem

  11. ”Brunifieringsbältet” …även Kanada och övriga Europa

  12. Effekter av brunnare vatten? Sämre dricks- vatten brunifiering Ljus- klimat Ändrat ekosystem Primär produktion naturligt surare syre

  13. Miljöproblem • Försämring av ljusförhållanden • Gynnar gös på bekostnad av abborre och gädda • Ändrad växtzonering på grund av minskad ljustillgång • Födotillgång för fisk minskar • ”Gubbslem” gynnas • Ökad risk för syrebrist pga ökad åtgång av syre vid nedbrytning av ökande mängder organiskt material • Minskat livsutrymme för fisk m m • Risk för fosforläckage från sedimenten (fosfor frigörs vid syrefria förhållanden) → övergödning, algblomning

  14. Miljöproblem forts • Ökande svårigheter och kostnader för att producera dricksvatten (~ 2 kr/m3) • Lukt, smak, bakterietillväxt, klororganiska föreningar till följd av att vattnet måste renas

  15. Orsaker ? • Klimat - Nederbördsmängden → höga flöden → mättad mark - ytlig avrinning → högre humushalter - Temperatur → torrare somrar?????? → ökad nerbrytning i mark • Markanvändning - Ökad skogsproduktion → ökande förråd av organiskt material ? - Dikade områden → ökad rörlighet för humus • Effekt av försurningen ? Eller återhämtning ? - Minskat svavelnedfall → Högre humushalter ?

  16. Klimat och sårbarhetsutredningen SOU 2007:60 • Antalet högflödessituationer ökar! • Totala nederbördsmängder i SV Sverige förväntas öka • Skyfallen blir fler och mer nederbördsrika • Allt mer av vinternederbörden faller som regn

  17. Vintertemperaturens avvikelse från medel samt scenarier till 2100 A2 B2

  18. Vinternederbördens avvikelse från medel samt scenarier till 2100 A2 B2

  19. Kan vi göra något åt brunare vatten ? • Fortsatt långsiktigt klimatarbete • Forskning • Ökad uppmärksamhet inom miljöövervakning – t.ex. tätare provfisken • Konkreta åtgärder? Skogbruk – val av trädslag Dikning Flödesreglering

  20. TACK!

More Related