270 likes | 520 Views
Processinverkan på livsmedel. Petr Dejmek. Växtceller. Typisk växtcell (tex fruktkött). Typisk växtcell. Konsistens – cellvägg och turgor. Cellvägg : Mikrometertjock Pektin, ev fenoltvärbindningar Cellulosa ”öpen” på molekylskala. Cellmembran , Nanometer-tunn
E N D
Processinverkan på livsmedel Petr Dejmek
Konsistens – cellvägg och turgor Cellvägg: MikrometertjockPektin, ev fenoltvärbindningar Cellulosa ”öpen” på molekylskala Cellmembran, Nanometer-tunn Fosfolipider och proteiner ganska tätt, lite genomtränglig för vatten • Turgor: • Vattnet ”vill” tränga in i cellen, pga att det finns mindre vatten inne än ute • cellmembranens utvidgning stoppas av cellväggenJfr: luftballong i en bur
Konsistens – cellvägg och turgor Cellvägg: MikrometertjockPektin, ev fenoltvärbindningar Cellulosa ”öpen” på molekylskala Cellmembran, Nanometer-tunn Fosfolipider och proteiner ganska tätt, lite genomtränglig för vatten Konsekvenser av värme, uttorkning, blötläggning, frysning ?
Kemiska förändringar - organeller Alla organeller omgivna av egna membraner Vakuol”saft” behållare, oftast surare än resten Cytoplasma,med bl a enzymer Andra organeller, tex chloroplaster med klorofyl, cromoplaster med betakaroten, Många specialiserade organeller, med bl a enzymer
Kemiska förändringar - organeller Skador på någon av membranerna kan ge tex: • enzymatisk brunfärgning (med syrgas) • Färgändringar anthocyaniner (blå med alkali) • Strukturändringar (träighet) • Kemiska stridsmedel (lök, vitlök, bittermandel och andra kärnor, kassava)
Kött • Kött ~ muskelvävnad • Egentlig muskel, den delen som kan kontraheras (aktin och myosin) • Bindväv (kollagen) • Mellanlagrat fett • Vita och röda muskler – • anaerob resp aerob metabolism, myoglobinmängd
Muskel och kött • Muskelfibrer kontraheras (myosinfiber låser vid actinfiber, drar till och släpper, och därmed vandrar längs actinfiber) vid närvaro av kalcium och energirikt ATP (http://health.howstuffworks.com/muscle.htm) • Kontraktionen blir permanent om inte myosinet kan lossna från aktinet, och därtill behövs energi • - rigor mortis • Muskeln kan gradvis sträckas passivt • - hängning • Muskeln ”släpper” genom att visssa proteinbindnigar bryts av cellernas egna enzymer, främst calpain • - mörning (http://www.aps.uoguelph.ca/~swatland/ch5_1.htm)
Köttfärg - pH http://animalrange.montana.edu/courses/meat/meat_color.pdf
Köttfärg Andra färger Nitrit (skinka) , koloxid – rosa Väteperoxid, vitamin C, vätesulfid, vissa mikroorganismer -grön
Temperatureffekter på proteiner i kött Aggregering/kontraktion • Myosin ~50°C • kollagen ~70°C • Kollagen -> gelatin vid långkok
Absorbans hos sarkoplasmatiska proteiner vid olika temp. • Transversell krympning av köttfibrer vid olika temp. • Longitudinell krympning av köttfibrer vid olika temp. • Krympning av bindväv vid olika temp.
Värmeeffekter på maten (minutskala) Avdödning av mikroorganismer • E coli, många jäst dör kring 50C • Så gott som alla vegetativa patogener dör vid 70-75C • Sporer överlever all matlagning förutom sterilisering under tryck (125C 0,5h eller mer) • Toxiner påverkas ej
Värmeeffekter på maten ~50-60C • Stärkelse gelatiniseras • Cellmembraner permeabiliseras • Känsligaste proteiner (fisk) denatureras (aggregerar)
Värmeeffekter på maten ~80-100C • De flesta proteiner denatureras (aggregerar) • Pektin hydrolyseras
Värmeeffekter på maten ~ >150C • Brunfärgning • Maillard reaktioner Bara om både socker och protein (aminosyror, lysin) närvarande http://www.food-info.net/uk/colour/maillard.htm • KarameliseringSocker, olika känsliga http://www.food-info.net/uk/colour/caramel.htm
Kylans effekter på maten Mikroorganismer • Generationstider minskar från timmar till dygn (tumregel: dubblering av lagringstiden för varje 3C lägre temperatur) • Inga skarpa gränser, ju kallare desto bättre
Kylans effekter på maten • Skador på kylkänsliga frukter/grönsaker • Banan, mango <13C • Citron, apelsin, grapefrukt <10C • Potatis (blir söt) <3C (<7 för chipspotatis) http://www.omafra.gov.on.ca/english/crops/facts/98-021.htm#Table%201
Frysningens effekter på maten Mikroorganismer • Tillväxten stoppas • Viss avdödning – men inget sätt att bli av med patogener, och toxiner påverkas ej
Frysningens effekter på maten • Isen skadar cellmembraner • leder till förlusten av krispighet i frukter och grönsaker efter tining • leder till initiering av enzymatiska reaktioner efter tining • Isen tränger samman den ofrusna delen av av maten • förorsakar grynighet i aggragetionsbenägna delar (protein) • Minskad rörlighet • Kan leda till snabbare autooxidation (fett)