1 / 22

Klimatkollen

Klimatkollen. Torben Kudsk Jordbruksverket. Jordbrukets växthusgasutsläpp. Jordbruket tillhör den icke handlande sektorn som ska minska utsläppen med 40% till 2020. i Sverige 2007. Lustgas från mark. Metan från fodersmältning. Energianvändning. Metan från gödsellager.

deborah-mosley
Download Presentation

Klimatkollen

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Klimatkollen Torben Kudsk Jordbruksverket

  2. Jordbrukets växthusgasutsläpp Jordbruket tillhör den icke handlande sektorn som ska minska utsläppen med 40% till 2020. i Sverige 2007 Lustgas från mark Metan från fodersmältning Energianvändning Metan från gödsellager Koldioxidavgång från mark Lustgas från gödsellager Källa: Berglund, M. et al. 2010. Rapport 2010:3 Agrifoodeconomicscentre

  3. Jordbrukets växthusgasutsläpp Påverkan i andra länder -markanvändning -energianvändning -utsläpp i industri -avskogning… i Sverige 2007 Lustgas från mark Metan från fodersmältning Energianvändning Metan från gödsellager Koldioxidavgång från mark Lustgas från gödsellager Källa: Berglund, M. et al. 2010. Rapport 2010:3 Agrifoodeconomicscentre

  4. Jordbrukets klimatutmaningar Greppafokus i nuläget

  5. Jordbrukets klimatpåverkan-inte som andras påverkan Metan från djurhållningen Kol i mark Lustgas från kväve Utsläpp från inköpta varor Koldioxid från fossil energi Stulit från Berglund, M. 2012. Powerpoint Presentation ” Jordbrukets klimatpåverkan”

  6. Förlustvägar på gården • N2O Lustgas • direkt avgång • från mark • gödsel i stall • och lager • CH4 Metan • från djurens fodersmältning, • i stall och lager • CO2 Koldioxid • Förbrukning • drivmedel • olja • El • Mineralgödsel Stor skillnad på produkters påverkan före gården Indirekt lustgasavgång efter läckage av NO3 eller avgång avNH3 till luften

  7. Mål för klimatrådgivningen i Greppa • Fortbildning och förståelse av klimatbegrepp • Visa på storleksordningen av gårdens klimatpåverkan • Visa gårdens möjligheter • att minska utsläpp av växthusgaser • att genomföra korta- och långsiktiga klimatåtgärder

  8. ”klimatkretslopp”

  9. Växtodlingsgård

  10. Vikten av att spara kväve * * Yaras garanti klimatavtryck

  11. Mjölkgård

  12. Metan från idisslare CO2 + 8 H  CH4+ 2 H2O Väte frigörs när ättiksyra och smörsyra bildas. Väte förbrukas när propionsyra bilas. Väteöverskott  metan Kolhydratomsättning hos idisslare (Björnhag m fl, 1989, teckning av Marie Stockman)

  13. Grisgård

  14. Förbättrad produktivitet och effektivitet Resurseffektiv, hög och jämn produktion. Litet spill Fokusera på KVÄVE, energi och foder. Åtgärder för minskad klimatpåverkan Foder Foder Stallgödsel Stallgödsel

  15. Inspirera och motivera till Kostnadseffektiva klimatåtgärder Effektiv resursanvändning Anpassad produktion – miljömässigt hållbart Målbild för klimatarbetet i Greppa Vi sprider kunskap och inspiration Om klimatsmarta åtgärder på gården Vår rådgivning ger kunskap Kring hur jordbruket kostnadseffektivt kan minska sektorns klimatpåverkan Syfte med klimatrådgivningen

  16. Gårdsbesök 2-3 h o uppfölj. tfn-samtal Allmän del om klimat, växthusgaser, jordbrukets roll Översiktlig beräkning av gårdens växthusgasutsläpp Diskussion om: Stort o smått ifråga om utsläpp på gården Möjliga klimatåtgärder och viktigaste åtgärdsområden på gården Översiktligt kring förutsättningar för produktion och avsättning av bioenergi Vilka områden och åtgärder som kräver mer rådgivning Råd inför fortsatt klimatrelaterad rådgivning i och utanför Greppa Vad innehåller klimatkollen?

  17. Vad krävs av en klimatrådgivare? • Förmåga att • Förmedla kunskap på bredden och djupet kring åtgärder för att minska klimatpåverkan • Beskriva potentialen att minska klimatpåverkan på olika typer av gårdar • Diskutera övergripande strategier för gården • Beskriva kostnader/ekonomi/lönsamhet för åtgärder • Se till helheten kring åtgärders effekt på andra miljömål • Samarbete/kommunikation med andra rådgivare som möter Greppas lantbrukarmedlemmar

  18. Klimat i Greppa Näringen • Moduler med stark koppling till klimat • Kvävestrategier (olika typer) • Bördighet/markpackning • Växtnäringsbalanser • Grovfoderproduktion • Betesstrategi • Utfodringsrådgivning (nöt, gris) • Byggrådgivning • Energieffektivisering • Klimatmoduler • Klimatkollen 20A växtodlingsgårdar • Klimatkollen 20B djurgårdar • Övriga moduler med indirekt klimatkoppling • Test av mineralgödselspridare • Precisionsodling

  19. Att bli klimatrådgivare • Grundkurs 2 dagar (nu) • Uppföljning 1 dags Klimatkollenkurs • Beräkningsverktyg- utbildning via web • Godkänd beräkning av ”egen” gård i beräkningsverktyg Vilja att förkovra sig och att löpande uppdatera sina kunskaper inom klimatområdet och delta i utbildningar som hålls

  20. Klimatutbildningar på gång • Rådgivarutbildning klimat • Grundkurs ”Jordbruket o klimatet” idag + om ett år vid behov • Utbildningar i nytt beräkningsverktyg för klimatgasutsläpp (CoFoten) via web • Klimatkollenkurs i Jönköping (April) • Erfakurs beräkningsverktyg och klimatkollenrådgivning. • Klimatmärkning (samarbete Sigill/KRAV) • Energikartläggning (i LRF:s regi)

  21. Vad är annars på gång? • Vidareutveckling • Kunskapsunderlag • Samarbete/dialog med Klimatmärkningsprojektet • Förberedelse projekt nytt webverktyg för STANK in Mind (vn-balanser) • Ny modul • Fördjupning klimat för djurgårdar • Energieffektivisering i jordbruket

More Related