1 / 36

Geovetenskap

Geovetenskap. Naturvetenskap. Intro. En stjärnas stilla död. Intro. En stjärnas explosiva död. Intro. Universum förorenas med grundämnen. Intro. Solsystemet bildas. Intro. Jorden bildas. Intro. Jorden får en skorpa. Intro. Solsystemets härjningstid. Intro. Jorden. Geovetenskap.

dewei
Download Presentation

Geovetenskap

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Geovetenskap

  2. Naturvetenskap

  3. Intro En stjärnas stilla död

  4. Intro En stjärnas explosiva död

  5. Intro Universum förorenas med grundämnen

  6. Intro Solsystemet bildas

  7. Intro Jorden bildas

  8. Intro Jorden får en skorpa

  9. Intro Solsystemets härjningstid

  10. Intro Jorden

  11. Geovetenskap Vetenskapen om planeten jorden Jordklotets inre Geologi = Vetenskapen om jordklotets inre. Jorden Pedologi = Vetenskapen om jord (eng: soil). Vattnet Hydrologi = Vetenskapen om vattnets rörelse, distribution och kvalitet. Oceanologi = Vetenskapen om havet. Limnologi = Vetenskapen om inlandsvattnen. Glaciologi = Vetenskapen om is. Atmosfären Meteorologi = Vetenskapen om atmosfären. Klimatologi = Vetenskapen om klimatet. Hela jorden Geodesi = Vetenskapen om mätning av jordklotet.

  12. Geovetenskapens viktigaste teori Teorin om plattektonik Teorin om plattektonik förklarar hur jordens yttersta skal ser ut och förändras med tiden.

  13. Geologi Kontinentaldrift Kambrium Ordovicium Silur Devon Karbon Perm Trias Jura Krita Kvartär Paleogen Neogen

  14. Geologi Jordens skikt

  15. Geologi Litosfärplattor

  16. Geologi Plattgränser Transformerande gräns Divergerande gräns Konvergerande gräns

  17. Geologi Mineral och bergarter Fältspat Mineral = Ett ämne som normalt är kristallint och som bildats genom geologiska processer. Bergart = Större massa bestående av ett eller flera mineral. Kvarts Glimmer Granit Mineral Bergart

  18. Geologi Ämnesdidaktik - Ta med en sten. (http://www.geologinsdag.nu/web/page.aspx?refid=191). - Geologiskt material i klassrummet. (http://www.geologinsdag.nu/web/page.aspx?refid=192). - Ha en stenutställning.

  19. Pedologi Jord = Nedbruten bergart blandat med annat, så pass löst att man kan gräva i det. Jord Jordmån = Det översta lagret jord som påverkats av klimatet, växterna och/eller människan. Jordmån Jordart = Jord som ej påverkats av klimatet, växterna och/eller människan. Jordart Bergart

  20. Pedologi Ämnesdidaktik Undersöka jordprover Alla barnen samlar tre sorters jord i tre plastmuggar. Barnen undersöker proven genom att skaka och lyssna, känna, lukta och titta. Barnen ritar av proven. Barnen blöter jordproverna och undersöker dem. Barnen formar små skulpturer av jorden. Barnen låter jorden och jordskulpturerna torka och undersöker den. Barnen lägger tillbaks jorden i naturen.

  21. Hydro-, oceano-, limno- och glaciologi Vattnets fördelning Saltvatten (97 %) Allt vatten på jorden Grundvatten (30,1 %) Sötvatten (3 %) Annat (0,9 %) Polaris och glaciärer (68,7 %) Ytvatten (0,3 %) Sjöar (87 %) Vattendrag (2 %) Våtmarker (11 %)

  22. Hydro-, oceano-, limno- och glaciologi

  23. Hydro-, oceano-, limno- och glaciologi Ämnesdidaktik • Undersöka vattnets kretslopp (hydrologi) • Barnen får hämta vatten utifrån. Var kommer vattnet ifrån? • Barnen får frysa vattnet till is i frysen. Var händer detta i naturen? • Barnen ställer ut vattnet. Det smälter. Var händer detta i naturen? • Barnen får hälla ut hälften av vattnet på marken. Var händer detta i naturen? Var tar det vägen? • Resten av vattnet får avdunsta. Var hände detta i naturen? Var tar det vägen? • Undersöka havet (oceanologi) • Besöka Östersjön…? • Titta på kartor och rita av. • Se på film. • Berätta för barnen.

  24. Hydro-, oceano-, limno- och glaciologi Ämnesdidaktik • Undersöka inlandsvatten (limnologi) • Besök närliggande sjö, vattendrag eller våtmark. Låt barnen undersöka vattnet med alla sinnen (vågor, temperatur, strömmar). Diskutera med barnen var vattnet kommer ifrån och tar vägen. • Bygg barkbåtar som får åka längs en bäck. • Undersöka is (glaciologi) • Bygg och lek i snön. Diskutera med barnen var snön kommer ifrån och vad som kommer att hända med den.

  25. Meteorologi Atmosfärens beståndsdelar Kvävgas (N2) – 78,08 % Syrgas (O2) – 20,95 % Argon (Ar) – 0,93 % Koldioxid (CO2) – 0,038 % Övrigt – 0,002 %

  26. Meteorologi Atmosfärens lager

  27. Meteorologi Väder = Det aktuella tillståndet i atmosfären. Väder Temperatur Nederbörd Typ av nederbörd Luftfuktighet Molnighet Typ av moln Vindstyrka Vindriktning Åska Sikt Lufttryck Föroreningshalt (Solens upp- och nedgång) (Snödjup)

  28. Meteorologi Ämnesdidaktik • Undersök atmosfären • Rita av moln. Vad föreställer de? • Mäta temperatur. Vem kan hitta den kallaste respektive varmaste platsen? • Mäta snödjup. Vem kan hitta den djupaste snön? • Lek väderpresentatör. Dela in barnen i smågrupper som tillsammans får undersöka vädret, och sedan ge en (fantasifull eller realistisk) väderprognos för morgondagen. Vem får rätt?

  29. Klimatologi Klimat = Statistik över vädret. Klimatzoner

  30. Klimatologi Ämnesdidaktik • Undersöka klimatet • Barnen får mäta temperaturen varje dag/vecka under ett år. Läraren sammanställer på ett bra sätt (bildserie). • Barnen får se eller höra om andra platsers klimat och tillsammans med läraren diskutera skillnader med Sverige. Ta gärna hjälp av barn med olika kultur. • Barnen får rita av samma plats en gång i månaden för att se årstidsväxlingarna.

  31. Geodesi

  32. Geodesi Ämnesdidaktik • Rita karta • Barnen får gömma en skatt i förskolan eller utegården och rita en skattkarta. • Barnen får rita av redan existerande kartor.

  33. Istiden 110 000 – 10 000 år sedan 1. Dalglaciärer breder ut sig 2. Inlandsis 3. Smältning

  34. Istiden Spår av istiden U-dalar Rullstensåsar Före detta stränder Landhöjning

  35. Sammanfattning Litosfären består av olika mineral. En bergart består av ett eller flera mineral. Jorden och resten av solsystemet bildades för 4,5 miljarder år sedan ur en nebulosa. Ovanpå litosfären ligger jord. Jord består av nedbruten (vittrad och/eller eroderad) bergart blandad med annat. För ca 4 miljarder år sedan hade jorden hav och ett stabilt skal. Geovetenskap är vetenskapen om planeten jorden. Av jordens vatten är 97 % salt och 3 % sött. Av sötvattnet finns endast 0,3 % i sjöar, åar och våtmarker. Geovetenskap kan delas in i discipliner, inom vilka olika delar av jorden studeras. En vattenmolekyl cirkulerar i ett kretslopp mellan hav, atmosfär, regn grundvatten m m. Den viktigaste geovetenskapliga teorin är teorin om plattektonik. Den förklarar jordytans utseende och förändring: Gaserna runt jordklotet kallas atmosfären. Atmosfären har olika lager med olika temperaturegenskaper. Väder är det aktuella tillståndet i atmosfären. - Jordens skal, litosfären, är indelad i plattor. Dessa rör sig i förhållande till varandra. Klimatet är statistiken över vädret. - Detta ger upphov till kontinentaldrift, jordbävningar, vulkaner och bergskedjor. Istiden har i stor utsträckning format Sveriges geovetenskapliga egenskaper.

  36. Fler tips Ämneskunskap och ämnesdidaktik www.sigtuna.se/skafferiet/tips

More Related