350 likes | 511 Views
Lönebildningsteorier. Bertil Holmlund Nationalekonomiska institutionen Uppsala universitet Finansdepartementets lönebildningskonferens 19 Mars 2008. Några frågor. Vad bestämmer Löneinflationen? Reallönetillväxten? Reallönenivån? Hur sätts lönerna?
E N D
Lönebildningsteorier Bertil Holmlund Nationalekonomiska institutionen Uppsala universitet Finansdepartementets lönebildningskonferens 19 Mars 2008
Några frågor • Vad bestämmer • Löneinflationen? • Reallönetillväxten? • Reallönenivån? • Hur sätts lönerna? • Företag, fackföreningar, förhandlingar • Mekanismer bakom lönesättningen
Löneinflation Nominell löneökningstakt (dw) = Prisstegringstakt (dp) + Genomsnittlig produktivitetsstegring (dq) dw = dp + dq
Phillipskurva Inflation 2 dp u u*
Phillipskurvor Inflation 2+dq 2 dw dp u u*
Lång sikt På lång sikt gäller: dw = dp + dq • Innebär konstant löneandel • Sambandet gäller för de flesta (rimliga) löneteorier
På lång sikt: Lönebildningen påverkar arbetslösheten, inte (löne)inflationen dp 2 u u** u*
Nominella trögheter • Motstånd mot nominella lönesänkningar • Svårt åstadkomma relativlöneförändringar vid låg inflation • Inflationen fungerar som smörjmedel i ekonomin – underlättar relativlöneanpassningar • Långsiktigt samband mellan inflation och arbetslöshet vid mycket låg inflation?
Nominella trögheter Inflation Arbetslöshet
Reallönetillväxten på lång sikt bestäms av produktivitetsökningen Real löneökningstakt = Nominell löneökning – prisstegringstakt = produktivitetsökning dw – dp = dq
Vad bestämmer reallönenivån? W/P PS Syssels. AK
Vad bestämmer reallönenivån? WS W/P PS Syssels. AK
Vad bestämmer reallönenivån? WS W/P Arbetslöshet PS Syssels. AK
Reallön och sysselsättning bestäms av • Prissättningsbeteende (PS) • Vinstmarginal (markup) • Produktivitet • Lönesättningsbeteende (WS) • Reallönekrav • Företagens konkurrens om arbetskraft
Effekter av ökat ”lönetryck” WS W/P PS Syssels. AK
På lång sikt i liten öppen ekonomi • Internationellt bestämt kapitalavkastnings-krav innebär att • reallönen enbart bestäms av prisbildningen • reallönen blir oberoende av lönebildningen • Reallönen bestäms av • produktiviteten • konkurrensen på varumarknaderna (prispålägg på lönekostnaden)
Prissättningsbestämd reallön WS W/P PS Syssels. AK
Ökat lönetryck påverkar enbart arbetslösheten, inte reallönen WS W/P PS Syssels. AK
Ökat lönetryck påverkar enbart arbetslösheten, inte reallönen WS W/P PS Syssels. AK
Effekter på lång sikt av högre produktivitet-- Högre reallön-- Oförändrad arbetslöshet
Effekter på lång sikt av högre produktivitet WS W/P PS Syssels. AK
Effekter på lång sikt av högre produktivitet WS W/P PS Syssels. AK
Effekter på lång sikt av högre produktivitet WS W/P PS Syssels. AK
Modeller för lönebildning • Företagsstyrd lönesättning • Effektivitetslöner • Monopson • Incitamentslöner (ackord, uppskjuten kompensation…) • Fackföreningsmodeller • Förhandlingsmodeller
Effektivitetslöner • Högre lön kan höja produktiviteten eller minska vissa kostnader • Högre arbetsintensitet • Lägre personalomsättning • Företagens konkurrens om arbetskraften kan leda till en allmän lönenivå som innebär arbetslöshet i jämvikt
Monopson • ”Bruksortsmodell” • En dominerande arbetsgivare • Företaget kan genom sin lönesättning påverka hur många som vill jobba i företaget (jfr personalomsättningsmodeller) • Innebär att lönen blir lägre än arbets-kraftens marginalprodukt (”exploatering”)
Fackföreningsmodeller • Vilka mål har facket? • Reallön • Sysselsättning (?) • Relativa löner • Lönestruktur bland medlemmarna • Löneläge gentemot andra grupper
Vilken förhandlingsmakt har facket? • Monopolmodellen – facket bestämmer lönen • Facket inser att högre lön leder till lägre sysselsättning • Facket gör avvägning mellan önskemål om hög lön och hög sysselsättning • Avvägningen påverkas bl a av a-kassan
Monopolmodellen W/P Efterfrågan på arbetskraft Syssels.
Monopolmodellen W/P Syssels.
Förhandlingsmodeller • Monopolmodellen är orealistisk • I verkligheten har även arbetsgivarna förhandlingsmakt • Men mer realistiska förhandlingsmodeller ger likartade slutsatser • t ex att högre a-kassa ger högre lön
Effektiva förhandlingar • Om både företag och fack fäster avseende vid lön och sysselsättning borde man förhandla om både lön och sysselsättning • Svårt tänka sig att effektiva förhandlingar kan fungera för stora kollektiv (branscher) • Kanske i enskilda företag?
Förhandlingssystem • Samordning innebär att större samhälls-ekonomiska hänsyn tas • Effekterna på a-kassan beaktas • Samordning minskar riskerna för löneuppdrivande konkurrens om relativa löner • Men även företagsvis lönebildning kan innebära lönemoderation • Löneökningar är svårare att övervältra
Förhandlingssystem W/P Centraliseringsgrad
Andra frågor • Synkroniserade löneförhandlingar • Turordning i förhandlingarna • Har det någon betydelse vilken sektor som förhandlar först? • Fast kontra rörlig växelkurs • Fackföreningar och lönestruktur -- facket bidrar till minskade löneskillnader • Mellan företag • Mellan individer med likartade kvalifikationer • Mellan individer oberoende av kvalifikationer (?)