Hur man känner igen symptom på oro över utseendet

1. Hur man kännerigen symptom påoroöverutseendet

2. Hurkänner vi igen symptom påutseenderelateradoro? Fysiska indikationer Allvarlighetsgrad/omfattning Placering på kroppen/kroppsdel Andra indikationer Samtal ansikte mot ansikte/diskussioner Genom att observera beteenden Psykometriska metoder

3. Fysiskallvarlighetsgrad & anpassning Anekdotisk evidens menar att allvarlighetsgrad förknippas med dålig anpassning. Men . . .

4. Vem är mest förlägen över sitt utseende?

5. Vemärmestförlägenöversittutseende? DET KAN VI ÖVER HUVUD TAGET INTE VETA UTIFRÅN DESSA FOTON

6. Moss (2005): Allvarlighetsanalys Över 500 deltagare med problem med kroppsuppfattningen (t.ex. vikt, kroppsstorlek) och/eller synliga skillnader (t.ex. ärr, brännskador) fick bedöma sitt utseendemässiga välmående.

7. Moss (2005): Allvarlighetsanalys Hälften av dessa 500 fick bedöma hur annorlunda de såg ut jämfört med normen Den andra halvan av dessa 500 blev bedömda av en plastikkirurg (utseendeexpert) om hur annorlunda de såg ut jämfört med normen

8. Moss (2005): Allvarlighetsanalys När personerna själva bedömde hur allvarlig deras utseendeskillnad var – förutspådde detta faktiskt hur väl personen mådde

9. Moss (2005): Allvarlighetsanalys När en kirurg bedömde hur allvarlig utseendeskillnaden var – förutspåddedettaintehurvälpersonenmådde

10. Moss (2005): Allvarlighetsanalys Hur annorlunda någon TROR att hon/han ser ut förutsäger hur väl hon/han mår Hur annorlunda någon FAKTISKT ser ut förutsäger INTE hur väl han/hon mår

11. Exempel: • Adam känner att han inte kan umgås med sina jämnåriga. När han deltar i ett samtal döljer han ofta sin mun med handen och när det är möjligt undviker han helt att prata. Han är förlägen: “eftersom jag brukar ha min mun öppen har min underläpp blivit riktigt tjock.” Andra uppfattar inte hans mun som annorlunda. • Erik jobbar som butiksbiträde i sin hemstad. Han gillar att träffa stamkunder och nya människor. Han är medveten om att han har ärr på sina läppar till följd av en infektion, och ibland blir han frågad om det. Han är emellertid van vid detta och ser det inte som någon direkt betydelsefull del av hans liv.

12. Exempel: • Caroline har ett födelsemärke på sin hals som är ca 3 cm i diameter. Hon oroar sig mycket över att det är tydligt för alla hon träffar och över att de ska tro att det är ett sugmärke, och därför anta att hon är promiskuös. På grund av detta undviker hon andra människor så mycket som möjligt och om hon behöver lämna hemmet så har hon alltid på sig en sjal (som hon ständigt rättar till). • Ulrika blev som barn skållad av ånga när hon öppnade kylaren på sina föräldrars bil. Hon har omfattande synliga ärr på sina armar och sin hals. Hon har dock lärt sig acceptera uppmärksamheten som hennes ärr ibland väcker och är bra på att svara på frågor. Hennes arbete som lärare och hennes personliga förhållanden har inte påverkats överdrivet mycket av hennes känslor för sitt utseende.

13. Moss (2005): Placeringsanalys Fysisk placering förutsäger dåligt hur en person mår Områden som normalt inte syns påverkar lika mycket som områden som normalt syns – se diagramet nedan Hos kvinnor är känslighet över mage/bröst det som förknippas mest med dåligt välbefinnande

14. Moss (2005) Placeringsanalys Oro överutseendet Högrekolumnerbetydermerångestisamband med känslighetöverdennakroppsdel

15. Moss (2005) Placeringsanalys Sexuellbetydelse, Ärvanligtvisdolda Sexuellbetydelse, Ärvanligtvisdold Oro överutseendet Lågasiffror, otillförlitligt Högrekolumnerbetydermerångestisamband med känslighetöverdennakroppsdel

16. Moss (2005): Placeringsanalys Icke-synliga områden med skillnader (såsom storleksskillnader, hudåkommor, ärr o.s.v.) kan förknippas med MER oro än vanligtvis synliga områden Icke-synliga områden skapar problemet “jag har en hemlighet” När, och för vem, kan “hemligheten” avslöjas? Särskilt relevant i romantiska/sexuella förhållanden

17. Bedömning Diskussion ansikte mot ansikte? Observera beteenden? Psykometriska bedömningar? Lämpligtförlärare Lämpligtförpsykologer

18. Diskussionansikte mot ansikteÖVNING – identifieramöjligafördelar/nackdelarhosansikte-mot-ansikte-bedömningar Fördelar Nackdelar

19. Diskussionansikte mot ansikte Fördelar Nackdelar Högutbildade Tid Opålitligbedömning Möjligtattvarapartisk Flexibilitet Djup – kan täcka en mängd tidpunkter och områden Individualistisk

20. Observerabeteenden Ångestsymptom Undvikande av sociala situationer Nervositet Rodnad Social tafatthet Dessa symptom orsakas inte nödvändigtvis av ångest över utseendet

21. Observerabeteenden Fokus på utseendet Är upptagen med sitt utseende, både i beteenden och i samtal Döljer delar av kroppen (gester/kläder) Kollar sig i spegeln mer än nödvändigt Oro över utseendet stör förmågan att fungera normalt (kommer sent, ställer in möten, osv.)

22. Observerabeteenden Fördelar Nackdelar Högutbildade Tid Vilkabeteenden? Missarvissakontextberoendebeteenden Individualistiskt Kan analyseradetsocialasamspeletpådjupet

23. Psykometri – bedömningaravcertifieradepsykologer Yrkeslärare kan hänvisa till psykologer för att få en formell bedömning Yrkeslärare kan behöva tolka/förstå psykologers formella bedömningar

24. Psykometri – bedömningaravcertifieradepsykologer Definieras noggrant – Vad ska vi mäta? Har känd validitet – Bedömer faktiskt det vi tror att vi bedömer Är tillförlitligt – Konsekvent över en längre tid

25. Vadmäter vinär vi mäterkroppsuppfattning?

26. Övning: Fundera på vad ditt utseende betyder för dig, och hur det påverkar dina tankar, känslor och beteenden. Vilka frågor skulle du behöva bli frågad för att förmå dig att kommunicera detta till någon annan?

27. När man mäter oro över utseendet med psykometriska metoder finns det en mängd olika skalor, som ofta mäter saker som låter likadant.

28. Tillfredsställelseövervikten Dysforiöverkroppen Kroppsförvrängning Oro överkroppen Kroppsuppfattning Tillfredsställelseöverutseendet “Kroppsschema” Utvärderingavutseendet (Thompson, Heinberg, Altabe, & Tantleff-Dunn, 1999) Tillfredsställelseöverkroppen Kroppsfixering Självkänslaöverkroppen Intryckavkroppen Utseendeattityd Riktighetiuppfattningenav kroppsstorlek

29. När man tolkar psykometriska bedömningar av kroppsuppfattning och oro över utseendet är det viktigt att veta vad testet BEDÖMDE och INTE BEDÖMDE.

30. Subjektivbedömning: Psykometri Fördelar Nackdelar Vilken modell/vilket mått? Kan förenkla för mycket Språk/läs och skriv färdigheter Data kunskaper Giltig och tillförlitlig bedömning Använder kända modeller Snabbt/lätt Kan spåra förändringar och resultat

31. Män tenderar att utvärdera och diskutera kroppen som en enhet “Jag gillar, typ min, hela delen som är ganska smal, och allt hänger ihop så att säga, ingenting är inte som det ska … områden jag inte gillar, hmm, speciellt min mage, när den hänger ut över byxkanten” (Man, 33) “Jag är nöjd med den, ja ... det är en helhetssak” (Man, 39)

32. Kvinnor föreställer sig kroppen som många distinka delar “Jag har en ganska naturligt platt mage, som jag gillar mycket, och jag har piercat magen eftersom jag gillar hur den ser ut med den … Jag är nöjd med min mage och försöker göra situps bara så att den ska fortsätta vara okej ... Jag har inget emot min rygg, jag tycker den ser okej ut, jag gillar inte mina ben speciellt mycket eftersom jag tycker att de ser knubbiga ut. Hmm … jag tycker också att de, de verkar inte ha så mycket form … de ser ut som pinnar, tändstickor (skrattar) … hmm Jag gillar mina armar jag tycker att de är bra hmm ... min rumpa är okej (skrattar) lite gropig ibland och jag hade förmodligen valt större bröst om jag kunnat” (Kvinna, 24)

33. Övning: Vem kan behöva känna igen ”symptom” på oro över utseendet? Är ordet “symptom” ett problem? Vilka associationer/undertoner förmedlar det?

34. Sammanfattning • Fysiska egenskaper är inte bra på att förutsäga om en person är förlägen över sitt utseende • Metoder som ansikte mot ansikte och observation är ett sätt att bedöma förlägenhet • Psykologer kan använda mer systematiska, psykometriska metoder