Biologi – läran om livet

2. Bakterier Alger och urdjur Svampar och lavar Växter Djur Växter Djur Sporväxter - Ormbunkar - Mossor Fröväxter -Barrträd - Blomväxter • Ryggradsdjur • Groddjur • Kräldjur • Fåglar • - Däggdjur • Ryggradslösdjur • Nässeldjur • Svampdjur • - Maskar • - Blötdjur • - Leddjur • - Tagghudingar Biologi – läran om livet 1. Livet på jorden– Livet på jorden– Läran om livet– Biologisk mångfald– Sammanfattning Organismer Levande varelser kallas organismer

3. Däggdjur . . Insekter Fåglar Fiskar Kräldjur Fröväxter: barrträd och blomväxter Grodor Kräftdjur Blöttdjur Spindeldjur ochmångfotingar Ledddjur Maskar Alger ochUrdjur Tagghudingar Ormbunksväxter och mossor Djur Svampdjur Svampar och larvar Nässeldjur Bakterie Virus

4. Däggdjur - vi och våra släktingar Fakta om däggdjur • De flesta pungdjur finns i Australien. • Sälar och valar är exempel på djur som utvecklats i havet, sedan levt på land men återvänt till havet. • Alla däggdjur ger sina ungar di, mjölk. De flesta föder också ungar. • Däggdjuren är jämnvarma. Det innebär att de själva kan ändra sin kroppstemperatur oberoende av omgivningens temperatur. • Människan skiljer sig från de övriga djuren genom sin välutvecklade hjärna. • Hjärnan hjälper människan att lösa problem och kommunicera. Människor har också upprätt gång och är de enda djur som med pincettgrepp kan ta saker mellan tummen och pekfingret. Jättemyrslok Igelkott Känguru med unge Lejon(hona)

5. Fakta om Svampar • 1. Kantarell och champinjon är exempel på vanliga matsvampar. • Nätverket av svamptrådar i marken kallas mycel. • Svamparna brukar delas in i sex grupper: skivsvampar, rörsvampar, taggsvampar, disksvampar, buksvampar och grensvampar. • Svamparna förökar sig med sporer som faller till marken från sporkroppen och bildar mycel. Ur mycelet kan sedan nya sporkroppar (svampar) bildas. • Hästhovsformade svampar på träd kallas tickor. • Svampar innehåller inte klorofyll och kan därför inte tillverka sin egen mat. • Symbios är ett samarbete mellan organismer där båda har nytta av samarbetet. • Bakterier och smådjur hjälper svamparna att bryta ner döda växter och djur till jord. • Svampar kan få mat genom att leva som parasiter på levande organismer, som saprofyter på döda organismer eller i symbios med gröna organismer, exempelvis träd. • Sniglar, möss, ekorrar, rådjur och insektslarver äter mycket svamp. • Penicillin tillverkas av en sorts mögelsvamp. • Jästsvampar förökar sig genom att det bildas små knoppar på svampen med nya jästsvampar som växer och lossnar. • När jästsvamparna äter av sockret i degen bildas gasbubblor som gör att degen jäser. • Av svampar kan man exempelvis tillverka medicin, olja, bullar, papper eller alkoholhaltiga drycker. Man kan också äta svamp. • Lavar • 1. Den vanligaste färgen hos lavar är grå. • 2. Sveriges vanligaste lav heter blåslav. • 3. Lavarna delas in i bladlavar, busklavar och skorplavar. • 4. Lavarna trivs inte nära städer eftersom de är känsliga för luftföroreningar. • 5. Lavar består av alger som är omgivna av svamptrådar. Svamptrådarna ger • skugga och fuktighet samt ett skyddsnät runt algen. Svampen får mat av • algen. 4. Svampar och lavar– Svampar och lavar– Så lever svampar– Svampar på gott och ont– Lavar - samarbete mellan svamp och alg –Sammanfattning champinjon Orangelav Vindlav Skägglav

6. Fakta om Bakterierna • För att kunna se bakterier behövs ett mikroskop. • Bakterier var de första levande organismerna på jorden. • Baciller, kocker och spiriller är tre bakteriegrupper. • När bakterierna inte trivs bildar de vilsporer. • De blågröna bakterierna innehåller det gröna färgämnet klorofyll med vars • hjälp de kan tillverka syre och mat. Vid så kallad ”algblomning” kan de blågröna bakterierna föröka sig i stor mängd och bilda giftiga ämnen. • Halsfluss, lunginflammation, karies, gonorré, stelkramp, kikhosta och • tuberkulos är exempel på sjukdomar som orsakas av bakterier. • Antibiotika är en medicin som dödar bakterier och andra mikroorganismer. • Penicillin är en sorts antibiotika. • Inkubationstid är den tid det tar från det att man blivit smittad till dess man • blir sjuk. • Smutsen på vår kropp blir mat åt bakterier. När bakterierna äter bildas illaluktande ämnen. • Bakterierna i våra tarmar hjälper till att sönderdela maten och tillverka vitaminer. • Penicillin är en sorts antibiotika som upptäcktes av en slump av den engelskeläkaren Alexander Fleming 1928. Han glömde en bakterieodling i en • burk över sommaren. Efter sommaren upptäckte han att bakterierna hade • dött runt en elfläck av svampsorten Penicillium. Av mögelsvampen gör man nu penicillin som botar många sjukdomar. • I filmjölk finns mjölksyrebakterier. • Antibiotika, vaccin, tillväxthormon, och insulin är exempel på ämnen som • kan tillverkas med hjälp av bakterier. • När vi använder mikroorganismer så att människor har nytta av dem kallas • det bioteknik. • Bakterier hjälper till att rena det smutsiga avloppsvattnet i våra reningsverk. • I de vita plastpaketen finns gräs och klöver som ska bli vintermat åt korna 2. Bakterier och virus– Bakterier och virus– Bakterier finns överallt– Bakterier i människans tjänst– Virus är beroende av liv– Sammanfattning Baciller, kocker och spiriller Baciller, kocker och spiriller

7. Fakta om Alger • Det gröna färgämnet i alger heter klorofyll. • 2. De röda algerna kan leva på störst djup i havet. • 3. Alger kan bland annat användas som mat, gödsel och geléämne i glass, karameller och rakkräm. • 4. Algerna kan tillverka syre och mat åt sig själva och andra. • 5. Från encelliga grönalger har flercelliga alger och växter utvecklats. • 6. Växtplankton består av små alger som driver runt med strömmarna i • haven. De tillverkar syre och mat, och är viktig basföda för många djur. • 7. Euglena är en alg som tillhör gisselorganismerna. Den rör sig med ett långt • utskott, gissel och har en känslig ögonfläck. I mörker förlorar Euglena sitt • klorofyll och börjar äta som ett djur. Blågröna alger 3. Alger och urdjur– Alger och urdjur– Stora och små alger– Urdjur är djurplankton– Sammanfattning • Fakta om Urdjur • Urdjur är encelliga. • 2. Blåvalen lever av djur- och växtplankton, det vill säga bland annat små • urdjur och alger. • 3. Om det blir för torrt bildar urdjuren vilsporer. • 4. Malaria är en febersjukdom som varje år dödar många människor i tropiska • l änder. Sjukdomen orsakas av ett urdjur som sprids med malariamyggor.

8. Fakta om Virus • Ordet virus betyder gift. • 2. Vårtor, munsår, aids och många förkylningar och olika typer av influensa är • sjukdomar som orsakas av virus. • 3. Virus är mycket mindre än bakterier och kan inte föröka sig själva. • 4. Virus förökar sig genom att angripa andra celler och tvinga dem att tillverka • nya virus. När cellen är full av nytillverkade virus sprängs den och de nya • virusen kan angripa nya celler. Virus är beroende av livSammanfattning

9. Fakta om fröväxter och blomväxter • Våra vanliga blommor hör till gruppen blomväxter eller fröväxter. • De första fröväxterna på jorden var barrträd. • Om det transporteras för lite vatten i växternas kärl slokar växten. • Frön innehåller till skillnad från sporer en liten matsäck som de kan leva av den första tiden. • Växterna tillverkar sin mat (socker) vid fotosyntesen med hjälp av bland annat klorofyll och solenergi. • Trädens blommor är ofta små. • Blommans hannorgan kallas ståndare och honorganet pistill. • De vackra färgerna på blommornas kronblad lockar till sig insekter som • hjälper till vid förökningen. • Prästkragen är en korgblommig växt. Bild finns på sidan 59 i faktaboken. • Linnés sexualsystem för att bestämma växter bygger på att man räknar • antalet ståndare och pistiller och tittar på detaljer för att komma fram till rätt art. • Pistillens översta del kallas märke. • Våra fruktträd pollineras oftast av bin. • Pollinering innebär att pollenkorn förs över från ståndarna till pistillens märke. • Vid korspollinering pollineras pistillen av pollenkorn från en annan blommas ståndare. • Kalla dagar flyger inte bina ut utan stannar i bikupan. Då sker ingen pollinering. • Blommans äggcell finns längst inne i pistillen i fröämnet. • 2. Barrträdens frön finns i kottarna. • Frön kan bland annat spridas med vind, vatten och djur. • Vid befruktningen smälter en av spermierna från pollenslangen ihop med äggcellen i pistillens fröämne. • Efter befruktningen utvecklas ägget till ett frö och fruktämnet växer till en frukt runt fröet. • När ett pollenkorn fastnat på märket växer en pollenslang med en sorts • spermier ner genom pistillen till ägget. En spermie befruktar ägget som bildar ett frö. En annan förenas med en annan cell och bildar matsäck i fröet. 5. Växter– Växter– Blommor, gräs och träd är fröväxter– Pollinering och befruktning ger frö och frukt– Från frö till planta– Sammanfattning

10. Fakta om djur • Idag känner vi till över 1 miljon djurarter på jorden. • Djuren saknar klorofyll och kan därför inte själva tillverka sin mat som växterna kan. • Ett djur som är växelvarmt har samma kroppstemperatur som omgivningen. • De flesta djur som lever på land har en inre befruktning och lägger ägg • med skal eller föder ungar. Djur

11. Fakta om Nässeldjur • Öronmaneten består till 95% av vatte • De flesta nässeldjur är rovdjur som lever av andra smådjur. • Nässeldjuren bränns med sina nässelceller som består av en hoprullad ihålig tråd som är kopplad till en giftblåsa. • Korallrev bildas av kalkskeletten av döda koralldjur. Svampdjur och nässeldjur Blå brännmanet Sjöfjäder Röd brännmanet Cylinderros

12. Fakta om mossor och torv • 1. Sporväxterna fanns före fröväxterna på jorden. • 2. Mossor växer i fuktiga skogar. • 3. Torv är de döda undre delarna av vitmossa. • 4. Döda djur kan bevaras länge i torvmossar. Eftersom det finns så lite syre • nere i mossen förmultnar de inte. • Mossorna liknar alger på så sätt att båda förökar sig med • sporer, saknar rötter och tar upp vatten direkt genom kroppsytan. Ormbunksväxter 1. Vanliga ormbunkar är stensöta, örnbräken och träjon. 2. Sporerna hos ormbunkar finns ofta i sporgömmesamlingar på undersidan av bladen. 3. Sporernas uppgift är att sprida sporväxten. 4. Ormbunksväxternas sporer bildar en liten förgrodd på marken där befruktningen sker. 5. Ormbunksväxterna anses mer utvecklade än mossor eftersom de har rötter och transporterar vätska i kärl inne i växten. VäxterMossor och ormbunkar ärsporväxter

13. Fiskar - de första ryggradsdjuren Fakta om fiskar • Fiskarna delas in i broskfiskar och benfiskar. • Benfiskarna andas med gälar. • Fiskarna var de första ryggradsdjuren på jorden. • Fiskarna använder simblåsan för att förflytta sig mellan olika djup. • Fakta om hajar finns på sidan 91 i faktaboken. • Fiskarnas förökning kallas lek. Då sprutar hanen sin mjölke mespermier över rommen (äggen).

14. Groddjur och kräldjur Fakta om grodor 1. Grodor och paddor äter insekter, maskar och andra smådjur. 2. Groddjuren kallas för amfibier eftersom de trivs både i vatten och på land. 3. Grodorna andas både med huden och lungorna.

15. Maskar, parasiteroch jordbrukare Fakta om maskar • Maskarna delas in i plattmaskar, rundmaskar och ringmaskar. • Maskar andas genom huden. • Ringmaskarnas kropp är uppdelad i smådelar, ringar som kallas segment. • Binnikemasken lever som parasit inne i tarmarna hos djur och människor. • De behöver mycket mat och suger i sig näring ur den mat som passerar. • Därför blir den som drabbats mager. • Iglarna drar sig fram med sina sugskivor i varje ände av kroppen eller simmar genom att röra kroppen upp och ned. • Daggmaskarna drar ner växtdelar i jorden och äter dem så att de snabbare omvandlas till jord och blandar jorden så att syre kommer ned till rötterna. Mer fakta hittar du på sidan 75 i faktaboken. Plattmaskar Rundmaskar Ringmaskar

16. Fåglar - från ödlor till "flygmaskiner" Fakta om fåglar • 1. Pingviner och strutsar är fåglar som har mist sin flygförmåga. • Fågelskådare kallas också ornitologer. • Fåglarnas fjädrar skyddar dem mot kyla och hjälper dem att flyga. • Flyttfåglar flyger söderut inför vintern medan stannfåglar övervintrar i Sverige. • Fåglarna kan flyga tack vare sina vingar, sina kraftiga flygmuskler, sina luftsäckar och sina ihåliga skelett. Fågelnäbbar och fötter

17. Blötdjur och tagghudingar Fakta om blöttdjur • Bläckfiskar, snäckor och musslor räknas till blötdjuren. Sniglar är en sort snäckor som saknar yttre skal. • Den svenska mussla vi oftast äter är blåmusslan. • Ordet blöt kommer från gammalsvenska och betyder mjuk. • Musslorna rör sig med hjälp av sin fot. • Sniglar är en snäckgrupp som saknar synligt skal, medan snäckor har yttre skal. • Pärlor bildas runt ett sandkorn som hamnat innanför musslans skal. • Bläckfiskarna tar sig framåt genom att skjuta ut en vattens. Bläckfisk Snäckor Snigel

18. Kräftdjur, spindeldjur och mångfotingar Fakta om kräftdjur • Kräftdjur andas med gälar. • Okokta kräftor är svarta. När de kokas blir de röda. • Nordhavsräkan är hane som ung för att sedan byta kön och bli hona. • Honorna är oftast större än honorna. • Små räkor, hoppkräftor och vattenloppor är kräftdjur som lever som plankton. • Havstulpaner är kräftdjur med skal som sitter fast på exempelvis stenar. Hjärtmusslor

19. Svampdjur och nässeldjur Fakta om svampdjur • Man kan hitta svampdjur ned till 5000 meters djup. • Äkta tvättsvampar består av skelettet från svampdjur. • Vattnet i en tvättsvamp cirkulerar in genom små hål i svampens sidor och ut ur ett gemensamt hål i toppen på svampdjuret. Brödsvampen Borrsvampen

20. Kräftdjur, spindeldjur och mångfotingar Fakta om leddjur • Mer än 80% av alla kända djurarter tillhör leddjuren. • Leddjuren delas in i mångfotingar, spindeldjur, kräftdjur och insekter. • Leddjuren är ledade med mjuk rörlig hud mellan de hårda skaldelarna. • De tidiga flygande leddjuren började flyga för cirka 350 miljoner år sedan. • Då fanns jättetrollsländor som var 75 cm mellan vingspetsarna.

21. Insekter - flest och framgångsrikast Fakta om spindeldjur • Spindlar har åtta ben. • Spindlar kan skaffa mat genom att spinna nät som består av tunna klibbiga trådar där bytet kan fastna. Andra jagar ikapp bytet eller ligger och lurar på bytet för att sen kastar sig över det. • Tusenfotingar trivs under stenar och löv eller nere i jorden där det är mörkt och fuktigt. • Fakta om fästingar finns på sidan 85 i faktaboken.

22. Insekter - flest och framgångsrikast Fakta om insekter • Insekter har sex ben. • Getingar har fyra vingar. • Ett fasettöga består av många småögon som sitter ihop, medan punktögon sitter ensamma. • Insekterna använder antennerna för att känna beröring, temperatur, fuktighet och dofter. • Insekterna har varit så framgångsrika på jorden av flera olika orsaker som du kan läsa om på sidan 86 i faktaboken. • Insekterna kan utvecklas från ägg till vuxna djur på två olika sätt. Antingengenom en ofullständig eller en fullständig förvandling. Du kan läsa om vad det innebär på sidan 88 i faktaboken. Titta också på bilderna.

23. Groddjur och kräldjur Fakta om kräldjur • Sveriges enda giftiga orm är huggormen och den är oftast inte dödlig. • I Sverige finns skogsödla, sandödla och kopparödla. • Kräldjuren andas med lungor. • Att kräldjuren är växelvarma innebär att de får samma temperatur som omgivningen har. • Ormar viftar med tungan när de luktar på omgivningen. • Kräldjuren är bättre anpassade till landliv än groddjuren eftersom de andas med lungor redan som nykläckta och har fjäll på huden som skydd mot uttorkning. reptiler Ormar Sköldpaddor

24. Fakta om tagghudingar Blötdjur och tagghudingar • De flesta sjöstjärnor har fem armar. • Sjöborrar äter alger, smådjur och musslor. • På en sjöstjärna som förlorat en arm kan ibland en ny arm växa ut. Sjögurka Sjöstjärna sjöborre