Hur utses regeringen

1. Hur utses regeringen? En regering avgår ej med automatik i samband med riksdagsval Den tidigare regeringen avgår om… 1) den ”vill” pga dåligt valresultat eller hot om misstroendeförklaring 2) den fälls genom misstroendeförklaring

2. Forts. hur utses regeringen? Talmannen har i uppgift att i samråd med bl.a partiledarna hitta en ny statsminister Förhandlingar… Talmannen lämnar ett formellt förslag till statsminister till riksdagen Om inte en majoritet röstar emot förslagen, är det godtaget. Nedlagda röster räknas som passivt accepterande Efter 4 misslyckade förslag så blir det nyval

3. Forts. hur utses regeringen? Statsministern ensam utser de övriga statsråden (= regeringsledamöter) Vid koalitionsregeringar sker i praktiken genom förhandlingar, många hänsyn… Riksdagen behöver EJ godkänna, utan de endast meddelas om beslutet Statsråden behöver inte komma från partiet

4. Olika regeringar Majoritetsregering Minoritetsregering Koalitionsregering Samlingsregering (I krigstid)

5. Regeringsarbetet Ca 20 medlemmar Arbetet förbereds i regeringskansliet Regeringen bestämmer själv upplägget RF har endast vissa ramar – samt en bestämmelse om att det måste finnas ett regeringskansli!

6. Regeringskansli Statsrådsberedningen Statsministerns kansli, samordnar politiken, EU-frågor Förvaltningsavdelningen Administration, arkiv, säkerhet o dyl. Departement

7. Departement Departement för skilda verksamhetsområden (idag 10) Politisk ledning: statsråd är chef, statssekreteraren är närmaste medarbetare (lämnar posten vi reg.skifte) Sakenheter: Olika arbetsområden, här sker det löpande arbetet Sekretariat: Alla har rättssekretariat, övriga är t.ex. internationellt sekr. forskningssekr.

8. Hur styr regeringen 1: om vad? 10 000 beslut/år Förordningar Lämnar propositioner (förslag till riksdag) Utnämningar av högre tjänster Förvaltningsärenden, t.ex. överklaganden, fördelning av medel till myndigheter, skrivelser som föreslår ändringar i lag eller förordning m.m.

9. Hur styr regeringen 2: hur och var? Beslut fattas vid regeringssammanträdet (statsministern är ordförande) Sammanträde varje torsdag Kollektivt beslutsfattande Statsråd med avvikande åsikt får reservera sig Klubbning… besluten ofta klara innan sammanträdet, annars… Lyfts ärendet från bordet till ett annat tillfälle

10. Kommittéväsendet Regeringens tillfälliga utredningsorgan Ta fram fakta, analysera och ge förslag Företrädare från både opposition och regeringspartiet Tjänar som forum för kompromiss, förhandling och samförstånd Viktig inflytelsekanal för t.ex. intresseorganisationer Funktionen har minskat sedan 1980-talet

11. Remissförfarandet Ett utredningsförslag skickas ofta ut på remiss – d.v.s. att man ber att få ett yttrande från olika intressenter En sammanställning av remissvaren tas in i propositionen En vid krets bjuds ofta in att lämna yttrande – remissvaren ett av de viktigaste medlem för att påverka

12. Förvaltningen De verkställande organen - regering - departement - statliga och kommunala myndigheter Uppgift: att verkställa politiska beslut

13. Relationen, regering och förvaltning Ministerstyre: Internationellt sett vanligast. Regeringen regelstyr, men enskilda ledamöter får fatta beslut i ärenden för de underlydande förvaltningarna. Sveriges modell: Förvaltningen lyder under regeringen, men får självständigt besluta ärenden som rör myndighetsutövning mot enskild, eller tolkning av lag.

14. Relationen förvaltning och regering Till varje departements arbetsområden hör ett antal statliga myndigheter Myndigheterna ansvarar för den löpande verksamheten Regerinen bestämmer mål, riktlinjer och resursfördelning… Men den bestämmer inte hur myndigheterna ska tolka en lag eller hur de ska bestämma i ärenden som rör enskild Myndigheterna får alltså självständigt besluta i ärenden som rör myndighetsutövning mot enskild eller tolkning av lag (RF 11:7)

15. Centrala ämbetsverk Direkt underställda regeringen Hela landet som verksamhetsområde, men är uppdelade i t.ex. byråer eller avdelningar: T.ex. arbetsmarknadsverket: AMS, centralt Länsarbetsnämnder, regionalt Arbetsförmedlingarna, lokalt Chefen kallas generaldirektör

16. Länsstyrelsen Statens främsta företrädare i länet (uppifrån) Företräder aktivt landets intressen gentemot staten (nedåt) Skiftande uppgifter, ofta samordnande t.ex. samordna EU’s strukturfonder, stimulera näringslivet i länet, värna om strandskydd, utfärda körkortstillstånd m.m. Chefen kallas landshövding

17. Hur styr regeringen förvaltningen? Utnämningsmakt Finansmakt Kontrollmakt Föreskriftsmakt