Hemuppgifter

1. Hemuppgifter

2. Hemuppgifter • Nämn några konsekvenser som ditt haschrökande har medfört • Känslor • Glad-Arg-Ledsen • Vad händer när man slutar med Cannabis? Steg 1 • Utlösare • Vad utlöser mitt beteende? • Vad händer när man slutar med Cannabis? Steg 2 • Konsekvenser av mitt beteende • Vad händer när man slutar med Cannabis? Steg 3 • Värderingar • Mycket viktigt för mig • Att förebygga och hantera återfall (3 sidor) • Min beredskapsplan • Drömmar/planer för framtiden • En typisk dag (4 sidor) • Nätverkskarta • Familjeträd • Vad är det som är positivt… • Livslinje • Beroendepersonligheten • Normer och värderingar • Nämn några favoritargument för att röka cannabis • 50 naturliga höjdpunkter (3 sidor) • Helgplanering

3. Känslor Jag blir/känner mig ……… när: Ledsen…………………………………………………………… Arg………………………………………………………………... Irriterad…………………………………………………………… Sur………………………………………………………………… Förbannad……………………………………………………….. Ilsken……………………………………………………………… Likgiltig……………………………………………………………. Frustrerad………………………………………………………… Skamsen…………………………………………………………. Glad……………………………………………………………….. Lycklig…………………………………………………………….. Nöjd……………………………………………………………….. Ivrig……………………………………………………………….. Engagerad……………………………………………………….. Förväntansfull……………………………………………………. Harmonisk………………………………………………………... Sprallig……………………………………………………………. Lugn……………………………………………………………….

4. Glad – Arg - Ledsen • Är det lätt eller svårt att visa när du är…..? • Vad får mig att bli…..? • Hur visar jag att jag är……? • Skillnad nu och förut när jag rökte? Glad: Arg: Ledsen:

5. Vad händer när man slutar med Cannabis? Första steget; Det första steget varar i ca 12 dagar och bär en medicinsk prägel. Har Du upplevt följande abstinenssymptom? • Sömnstörningar? Ja Nej • Kalla och varma svettningar? Ja Nej • Ökad drömaktivitet? Ja Nej • Muskelvärk? Ja Nej • Huvudvärk? Ja Nej • Snuva? Ja Nej • Dålig mage? Ja Nej • Irritation? Ja Nej • Negativa känslor? Ja Nej Vad är viktigt att tänka på under denna fas av avtändningen? • Fatta inte beslutet att Du i framtiden aldrig mer ska röka cannabis. Bestäm Dig för att idag ska Du inte röka cannabis. Imorgon beslutar Du Dig för att vara drogfri den dagen osv. • Det går inte att successivt minska cannabis intaget. Om Du röker en gång per dag så försämrar du din möjlighet att hantera de framväxande känslorna. • Återfall i det här stadiet är ofta en flykt undan ovan nämnda abstinenssymptom. Dessa symptom är dock övergående. • Lägg märke till hur Du och Din uppfattning av omvärlden förändras, även de små detaljerna. • Jämför skillnaderna från dag till dag. • Tänk efter på vilket sätt Du förändras. • Fråga dina vänner och anhöriga om de har märkt någon förändring hos dig? (Guiden punkt 5)

6. Utlösare Syftet är att låta personen lära sig vad som utgör risksituationer för beteenden och att förstå vad som kan utlösa oönskade beteenden. De får även en möjlighet att titta på sin egna risksituationer och bli medvetna om vad som fungerar som utlösare för dem själva. Exempel: ” Vi utgår ifrån att alla har ett eget ansvar för sina liv och att vi alla kan förändra saker som vi inte är nöjda med i vår tillvaro. Vi utgår ifrån att vi lär oss beteenden sedan en tidig ålder och att en del av sakerna vi lär oss inte alltid blir så lyckade för oss. Om vi under livets gång upptäcker att saker inte blivit så bra kan vi, om vi vill, ändra på det genom att lära in nya beteenden som är mindre negativa. Vi utgår också ifrån att det tar tid att lära sig förstå sig sitt eget beteende och att man aldrig kan få för mycket kunskap! Vi ska nu jobba med att förstå vad som utlöser/sätter igång våra beteenden och titta på vilka konsekvenserna blir. Att känna igen och att kunna förstå vad som utlöser beteenden gör att man kan minska risken för att oönskade beteenden upprepas. Vi gör denna övning för att du ska ha bättre förutsättningar för att lyckas” Börja med att prata kring ordet Risksituationer och Utlösare, vad tror personen att orden betyder? vad tänker de på när de hör dem? Förklara att det finns två kategorier av utlösare Yttre och Inre. Fråga personen vad den tror att Yttre utlösare skulle kunna vara för något. Vad finns det för saker utanför oss själva som kan starta igång oönskade beteenden hos oss? Det vi vill få fram är att det kan vara: Människor, Händelser, Platser, Saker, Aktiviteter Fortsätt med en brainstorm kring följande frågor: Vad är att tänka? Vad är att minnas? Vad är att känna, vilka positiva och negativa känslor finns det? Förklara att detta är de Inre utlösarna och fundera kring vilka slags känslor, tankar och minnen som skulle kunna fungera som utlösare för olika beteenden. De inre utlösarna är inte alltid negativa. Även positiva känslor, tankar och minnen kan fungera som utlösare för olika beteenden. HEMLÄXA: VAD UTLÖSER MITT BETEENDE?

7. VAD UTLÖSER MITT BETEENDE? Fundera på vilka dina yttre utlösare är? Människor: Händelser: Platser: Saker: Aktiviteter: Vilka är dina inre utlösare? Känslor: Tankar: Minnen:

8. Vad händer när man slutar med Cannabis? Andra steget Det andra steget varar till ca 3 veckor efter sista röktillfället och bär en psykologisk prägel. Det är under denna period som cannabis lugnande effekt inte längre kan hålla tillbaka de negativa känslor som uppstått under cannabisperioden. Framväxten av både dessa negativa känslor men också andra känslor kompletteras med att drömmarna blir intensivare. Vad är viktigt att tänka på under denna fas av avtändningen? • Du kommer att märka att Du fungerar sämre vilket är helt naturligt, det kommer snart att bli en förändring till det bättre. • Du kommer att få känslomässiga svängningar. Tänk på vad som gör att Du mår bra och på vad som gör att Du mår dåligt. • Hur hanterar Du vardagsproblemen? • Lär dig känna igen Dina flyktreaktioner. • Använd Din nyfunna förmåga till eftertänksamhet och reflektion. • Återfall i det här stadiet kan bero på att Du tankemässigt inte kan hantera de framväxande känslorna. Därför är det viktigt att Du så mycket som möjligt fortsätter att lägga märke till, jämföra och tänka efter, så att du inte återgår till tidigare flyktreaktioner. • Fråga dina vänner och anhöriga om de har märkt någon förändring hos dig?

9. Har ditt användande av droger/alkohol orsakat problem för dig inom något/några av följande områden? Vilken/vilka konsekvenser På en skala 0-10, hur stor betydelse har de olika konsekvenserna fått i ditt liv Aggressioner/våld 0 5 10 Arbete/utbildning 0 5 10 Bostad 0 5 10 Ekonomi/skulder 0 5 10 Familj 0 5 10 Hälsa 0 5 10 Kriminalitet/domar 0 5 10 Myndigheter 0 5 10 Olyckor/skador 0 5 10 Relationer 0 5 10 Självbild 0 5 10 Andra områden 0 5 10 KONSEKVENSER AV MITT BETEENDE

10. Vad händer när man slutar med Cannabis? Tredje steget; innebär en social prägel och har egentligen inget slut. Det är en fortsättning på Din identitetsutveckling, som nu inte längre hindras av cannabis påverkan. • Vad är viktigt att tänka på under denna fas av avtändningen? • Jämför de föreställningar om ett normalt liv som Du hade som missbrukare med hur Du ser på det nu. • Ditt gamla sätt att lösa problem måste granskas och eventuellt ersättas med ett nytt. • Du kan nu också börja planera för resten av ditt liv på ett mer seriöst sätt. Var står jag och vart vill jag gå? • Tänk på att Du bara är i inledningen av en ny fas i ditt liv och att denna period inte har något slut, utan är en fortsättning på den mognadsutveckling som Du bromsade med din cannabisrökning. • Det är nu som du bör tänka på varför du har rökt cannabis. • Det är ofta förekommande att vanerökaren (av cannabis) går genom en period av nedstämdhet, tomhet och saknad. Om detta inte blir bättre är det viktigt att söka hjälp för det. • Återfall i den här perioden kan bero på: - att Du upptäcker att du ligger långt efter mognadsmässigt. - att du känner det som att du har förlorat en del av ditt liv. - att du har för mycket att ta igen. - att du har svårt för att nyorientera. - att du inte har nya strategier att lösa vardagsproblem, eller din vilsenhet och tomhet. - att du befinner dig i ett tillstånd där du måste gissa dig till hur du ska bete dig.

11. Värderingar Med värderingar avses i detta sammanhang sociala värden såsom mod, generositet, frihet, ärlighet, respekt, empati, hjälpsamhet etc. Exempel: ”Alla har vi våra värderingar och normer som vi tror på. De flesta av våra värderingar grundläggs under vår uppväxt. Ibland handlar vi på ett sätt som inte överensstämmer med våra värderingar/övertygelser eftersom vi glömmer bort dem, blir trötta eller upptagna av andra saker.” Fråga vad personen tänker på när han/hon hör ordet värdering. Gå vidare och fråga vem/vilka/varifrån de har fått sina värderingar. Här kan man tänka sig svar som: Föräldrar Kända personer Lärare Idrottsledare Musiker Kyrkan Massmedia Be sedan personen försöka komma på en sådan värdering som följer dem genom livet. Viktigt i livet Dela ut VÄRDERINGSKORTEN och be han/hon först göra en uppdelning mellan vad som är viktigt i livet och det som är mindre viktigt utifrån det som står på korten. ”HEMLÄXA” Ta med högen med Viktigt i livet och välj ut de fem kort som är mest viktiga. Skriv in dem på arbetsbladet, MYCKET VIKTIGT FÖR MIG och fylla i vad som gör just denna värdering viktig.

12. MYCKET VIKTIGT FÖR MIGDu har nu valt ut de fem kort med värderingar som är mycket viktiga för dig, skriv ner dessa på pappret, skriv också ner anledningen till att du valde de värderingar du valde

13. ATT FÖREBYGGA OCH HANTERA ÅTERFALL Syftet är att öka personens förståelse och insikt om återfall som en del av förändringsprocessen samt att väcka tankar kring hur man kan förebygga och hantera återfall om sådana situationer skulle uppstå. ”Många tenderar att se alla återfall som misslyckanden, ett ”fall”. En sådan inställning kan göra att ett återfall får större konsekvenser än nödvändigt. Ett återfall som t ex leder till att man blir utesluten ur en behandlingsgrupp eller att ens socialbidrag dras in kan göra att man tappar tilltron till sig själv. Oftast får återfall stora konsekvenser. Som vi tidigare sett i förändringshjulet så är återfall en del av processen. De flesta människor som prövar att dra ner eller helt sluta med ett beteende, t ex användande av droger upplever att de går två steg framåt och ett bakåt, oftast flera gånger. Att vara medveten om, att ha kunskap och förberedelse för återfall är viktigt för att GÖRA SKADAN SÅ LITEN SOM MÖJLIGT.” Fråga personen om det finns olika typer av återfall och om de kan beskriva dessa? Enstaka och Regelrätta återfall ”Ett enstaka återfall är ett enskilt tillfälle när man går tillbaka till ett beteende man egentligen slutat med. Direkt efteråt slutar man med beteendet igen och går tillbaka till sitt nya, önskade beteende.” ”Ett regelrätt återfall innebär att man går tillbaka till det beteende man försökt förändra och fortsätter att bete sig så under en längre period. ” Här kan man åter visa på Förändringshjulet för att förtydliga vad som händer men även visa på att man fortsätter att vara inne i en process. Fråga sedan personen vad tror du att återfall beror på? Exempel: Att det går för bra, Att man mår dålig, Att man har tråkigt, Att man blir drogsugen, Att man känner kamrattryck, Att man känner sig ensam, Att man är rastlös.

14. ATT FÖREBYGGA OCH HANTERA ÅTERFALL; FORTS. Här kan vi försöka knyta ihop återfallsdiskussionen om vi tidigare arbetat med: plus & minuslista, Vad utlöser mitt beteende?, Konsekvenser av mitt beteende? Exempel: ”Tidigare diskuterade vi vad som kan fungera som utlösare för missbruk. För alla som ska göra en förändring av något som orsakat problem är det ändå svårt att stå emot det som utlöser beteendet. Man har vant sig vid att lösa problem på ett visst sätt, t ex våld, hot, genom droger eller att stjäla. Detta är inlärt beteende och kan vara svårt att bryta. Vi har alla olika risksituationer som gör att vi lätt kan trilla dit igen. En missbrukare t ex vet att man känner sig bättre med en gång om man berusar sig. Man vet att tillfredställelsen är omedelbar och det är svårt att stå emot något som gör att man mår så bra, så snabbt på kort sikt. Samtidigt har vi också sett hur det på lång sikt kan få förödande konsekvenser.” Det finns två olika sätt att vara förberedd på att återfall skulle kunna hända. Det ena sättet är att Förebygga återfall. Det handlar då om att veta vad man ska göra när man t ex blir drogsugen, att kunna förebygga sina utlösare. Det andra är att Hantera återfall. Det innebär att man vet vad man ska göra om man har tagit återfall för att det ska bli så kortvarigt som möjligt. Utifrån arbetsbladet att FÖREBYGGA/HANTERA ÅTERFALL. Rita upp de två alternativen på blädderblocket, låt personen fundera en stund och sedan fylla i olika sätt som han/hon kan tänka sig skulle kunna förebygga/hantera återfall för honom/henne. HEMLÄXA? Dela sedan ut arbetsbladet MIN BEREDSKAPSPLAN till personen och be han/hon att fylla i bladet utifrån de sig själv.

15. ATT FÖREBYGGA OCH HANTERA ÅTERFALL Skriv ner så många strategier du kan komma på - som du tror skulle passa dig – för hur du skulle kunna förebygga och/eller hantera återfall FÖREBYGGA 1. _____________________ 2. _____________________ 3. _____________________ 4. _____________________ 5._____________________ 6. _____________________ 7. _____________________ 8. _____________________ 9. _____________________ HANTERA 1. ______________________ 2. ______________________ 3. ______________________ 4. ______________________ 5. ______________________ 6. ______________________ 7. ______________________ 8. ______________________ 9. ______________________

16. MIN BEREDSKAPSPLAN 1. Beskriv någon/några typiska situationer som skulle kunna leda till att du tar ett återfall: 2. Beskriv tre sätt du skulle kunna använda dig av för att undvika återfall: 3. Beskriv tre sätt du skulle kunna använda dig av för att hantera återfall om det händer: 4. Vilken/vilka personer skulle du kunna be om hjälp med att förebygga eller hantera återfall:

17. Drömmar/planer för framtiden 1. Om vi träffas igen om ett år – hur skulle du vilja att ditt liv ser ut då? 2. Finns några av de saker, du drömmer om, i ditt liv redan idag och i så fall vilka? 3. Vad kan du göra för att uppnå dina önskningar? 4. Gör du något redan och i så fall vad? 5. Vem/vad skulle kunna hjälpa dig för att uppnå dina drömmar?

18. EN TYPISK DAG Beskriv en typisk dag i ditt liv, en dag som bäst beskriver ditt användande av droger • Hur såg det ut på morgnarna? • När brukade du gå upp? • Hade du någon sysselsättning att gå till? • Om du inte hade någon sysselsättning, vad gjorde du med din tid? • Träffade du några människor? • Brukade du gå ut? • Om inte, vad gjorde du hemma? • Tog du droger eller drack under dagarna? • Hade du någon fritidssysselsättning? • Vad gjorde du på kvällarna? • Tog du droger eller drack på kvällarna? • Brukade du sova på nätterna? • Om inte, vad gjorde du då? • Såg det olika ut för olika dagar? T ex var det skillnad på vardagar och helgdagar?

19. KLOCKSLAGen typisk dag i ditt liv, en dag som bäst beskriver ditt användande av alkohol/ droger 00.00: _____________________________________________ 01.00: _____________________________________________ 02.00: _____________________________________________ 03.00: _____________________________________________ 04.00: _____________________________________________ 05.00: _____________________________________________ 06.00: _____________________________________________ 07.00: _____________________________________________ 08.00: _____________________________________________ 09.00: _____________________________________________ 10.00: _____________________________________________ 11.00: _____________________________________________ 12.00 : _____________________________________________ 13.00: _____________________________________________ 14.00 : _____________________________________________ 15.00 : _____________________________________________ 16.00 : _____________________________________________ 17.00 : _____________________________________________ 18.00 : _____________________________________________ 19.00 : _____________________________________________ 20.00 : _____________________________________________ 21.00 : _____________________________________________ 22.00 : _____________________________________________ 23.00 : _____________________________________________

20. EN TYPISK DAGBeskriv en typisk dag i ditt liv i framtiden, en dag som bäst beskriver hur du vill ha det. • Beskriv en typisk dag i ditt liv i framtiden, en dag som bäst beskriver hur du vill ha det. • Hur ser det ut på morgonen? • När brukar du gå upp? • Har du någon sysselsättning att gå till? • Om ja, vad gör du för något? • Om du inte har någon sysselsättning vad gör du med din tid? • Hur fyller du din lediga tid? • Har du några fritidssysselsättningar? • Vad gör du på kvällarna? • Tar du några droger eller dricker alkohol? • Ser det olika ut för olika dagar? T ex kommer det vara skillnad på vardagar och helgdagar?

21. KLOCKSLAGen typisk dag i ditt liv i framtiden, en dag som bäst beskriver hur du vill ha det. 00.00: _____________________________________________ 01.00: _____________________________________________ 02.00: _____________________________________________ 03.00: _____________________________________________ 04.00: _____________________________________________ 05.00: _____________________________________________ 06.00: _____________________________________________ 07.00: _____________________________________________ 08.00: _____________________________________________ 09.00: _____________________________________________ 10.00: _____________________________________________ 11.00: _____________________________________________ 12.00 : _____________________________________________ 13.00: _____________________________________________ 14.00 : _____________________________________________ 15.00 : _____________________________________________ 16.00 : _____________________________________________ 17.00 : _____________________________________________ 18.00 : _____________________________________________ 19.00 : _____________________________________________ 20.00 : _____________________________________________ 21.00 : _____________________________________________ 22.00 : _____________________________________________ 23.00 : _____________________________________________

22. FAMILJ VÄNNER SKOLA ARBETE ÖVRIGA Nätverkskarta

23. Familjeträd Mamma Pappa Syster Bror Syster

24. Vad är det som är positivt… Vad är det som är positivt och bra i ditt liv just nu? …………………………………………………………… ………………………………………………………… Vad är det som är negativt eller du upplever som problem i ditt liv just nu? …………………………………………………………… …………………………………………………………… Vilka saker skulle du vilja förändra i ditt liv? …………………………………………………………… …………………………………………………………… Vilka är dina positiva egenskaper? …………………………………………………………… ……………………………………………………………

25. Födelseår Födelseår Fyll i speciella händelser med årtal Livslinje • Gå igenom livet från födsel -förskolan - lågstadiet -mellanstadiet – högstadiet – gymnasiet – praktikplatser – arbetsplatser • Kolla saker som har hänt under uppväxten och fyll i årtal på ”livslinjen”

26. Kemiskt beteende alkohol droger tabletter Tvångsbeteende träning sola arbete spel mat städning perfektionism medberoende tar hand om andra snatteri / kriminalitet makt / kontroll sex och känslomässig konsumtion / köpa Beroendepersonlighet ”Jag” ”Jag” Beroende- personlighet Beroendepersonligheten När man tar bort det kemiska beteendet så är det lätt att falla in i tvångsmässiga beteenden, som man haft under missbruket eller utvecklar efteråt. Även detta är en återfallsrisk eftersom det ej fungerar i längden. Målet är att minska Beroendepersonligheten som alltid finns kvar och att ”Jag” tar över.

27. Normer och värderingarSkriv ner vad du anser är rätt eller fel när det gäller nedanstående områden. Finns det tillfällen då något är rätt respektive fel beroende på situation och omständigheter? Är det Tex. OK med vissa personer och inte andra. Att ljuga: Att stjäla: Att såra (känslomässigt): Att slåss: Att hålla löften:

28. Normer och värderingarSkriv ner vad du anser är rätt eller fel när det gäller nedanstående områden. Finns det tillfällen då något är rätt respektive fel beroende på situation och omständigheter? Är det Tex. OK med vissa personer och inte andra. Att ljuga: Att stjäla: Att såra (känslomässigt): Att slåss: Att hålla löften:

29. Nämn några favoritargument för att röka cannabis: • _______________________________________________________________________________________ • _______________________________________________________________________________________ • _______________________________________________________________________________________ • ______________________________________________________________________________________ • _______________________________________________________________________________________

30. 50 naturliga höjdpunkter • att bli förälskad • att skratta så mycket att det gör ont i magen • ett varmt bad • ingen kö i affären • en speciell blick • att få ett e-mejl från en god vän • att köra en tur efter en fin väg • att höra din älsklingssång i radion • att ligga i sin säng och lyssna till regnet utanför • varma handdukar • att finna tröjan som du gärna vill ha, på rea • choklad milkshake, eller vanilj, eller jordgubbe • ett en-timmes långt telefonsamtal med någon du tycker om • ett bubbelbad • att fnissa • ett gott samtal • stranden • att finna pengar i en gammal jacka • att skratta till ibland • midnatts-telefonsamtal med vän, som varar i flera timmar • att springa igenom en vattenspridare • att skratta utan någon som helst anledning • att ha någon som talar om för dig att du är underbar • vänner • att råka höra någon tala gott om dig

31. 50 naturliga höjdpunkter …forts • att le inombords åt en gammal historia • att vakna upp och inse att du får sova länge • din första kyss • att få nya vänner, eller att vara tillsammans med de gamla • att leka med ditt keldjur • att någon smeker dig i håret • söta drömmar • varm choklad • utflykt med goda vänner • att gunga riktigt högt • att slå in paket och lägga under julgranen • att sjunga riktigt högt, när du är helt ensam, utan att känna dig dum • att lyssna på en riktigt bra konsert • att få ögonkontakt med en främling • att vinna ett riktigt svårt spel • att baka småkakor • att få hembakta kakor av en vän • att vara tillsammans med goda vänner • att se dina vänner le och skratta • att hålla hand med någon du håller av • att möta en gammal vän och inse att vissa saker ändrar sig aldrig • att åka rutschkana om och om igen • att se solen stiga upp • att se uttrycket i någons ansikte när de öppnar en gåva från dig • att kliva upp ur sängen varje morgon och glädjas för ännu en underbar dag

32. Skriv ner några naturliga höjdpunkter: • _______________________________________________________________________________________ • _______________________________________________________________________________________ • _______________________________________________________________________________________ • ______________________________________________________________________________________ • _______________________________________________________________________________________

33. Helgplanering vecka ___ Fredag: Det här bra att göra: Det här ska jag undvika: Lördag: Det här är bra att göra: Det här ska jag undvika: Söndag: Det här är bra att göra: Det här ska jag undvika: