Workshop KI - 11 december

1. Workshop KI - 11 december Alternative title slide identifikationav processer somkanfacilitera translation avsvenskdiabetesforskning

2. Ramböll Management • Vi arbetar med: • Analys och utredningar • Strategiutveckling • Verksamhetsutveckling • Exempelinominnovationsområdet • Internationella, nationella och regionala samverkansinitiativ • Utmaningsdriven innovation • Kommersialiseringavforskning • Samverkanhögskola-näringsliv • Innovationspolicy • Analyser avinsatser • Analyser avinnovationsförutsättningar • Små och medelstora företags innovationsprocesser Content slide

3. Uppdraget Attgenomföra en litteraturgenomgång och intervjuer med experterkring: • Vilkaär de viktigastelärdomarna och erfarenheternaiSverige och Europa (kanävenvaraiandraländer) vadgäller translation avforskning till kommersiellaprojektgenerelltkringmedicinskforskning? • Skeendensomärflaskhalsarutifrån translation avdiabetesforskningiSverige (helakedjanfrångrundforskaresidé till färdigproduktskabeaktas) • Vilkaplattformar/initiativ/aktörerexisteraridagsomkanfacilitera translation avdiabetesforskningiSverige • Vilkaär de viktigastelärdomarnafrånliknandesamarbetsprojektiSverige och iEuropa? (projektsomsyftar till translation avforskning till kommersiellaprojekt)

4. datainsamling Litteraturstudie • en bred sökningirelevantadatabaser och tidsskrifter, men ävenvanligagooglesökningar. Genomgångav 25 vetenskapligaartiklaravbådesvenskt och internationelltursprung, informationsmaterial och styrdokument och vanligatidningsartiklar. Sökordeninkluderadeolikasvenska och engelskavariationeravexempelvis Innovation, Kommersialisering, Life Science, Diabetes, Medicin, Sjukvård, Uppfinning, Läkemedel. Intervjuer • med 14 experter (representanterförakademi, big pharma, biobank, Biotech, entreprenör, innovationssystemet, klusterorganisation och investerare ). Samtalharävenförts med fleraktörer.

5. FLASKHALSAR inommedicinskforskning- trefaser, trenivåer Nivåer Infrastrukturell Institutionell Interpersonell Grundforskning Faser Test /verifiering Innovation /kommersial-isering

6. FLASKHALSAR inommedicinskforskning- Grundforskning Infrastrukturellnivå (Lagar, skatter, regler, makroförutsättningar) • Univ. harinteförutsättningar/resurserattprioriterakommersialiserings-aktiviteter/hjälpaforskarnabliinnovatörersamtvissamenarattuniversitetssektornärunderfinansierad • Bristfälligaekonomiska/meriterandeincitamentförforskareattkommersialisera • Avsaknadavmentorskap och utbildningiaffärsutvecklingförforskaresamt forum • Kravetpå peer review förepubliceringstårikontrast till marknadenskravpåsnabbhet • Institutionellnivå (Attityder, normer, värderingar) • Forskareärinteinnovationsmedvetnaisittarbetssätt • Synenattpolitikenkanbeställainnovationerfrånuniv. • Underskattningfrånforskareavarbetstid och kostnaderkringattutv en idé • Kanståikontrast till kommersialisering: forskningsnormer ≠ ekonomiskaintressen Hurintressantärforskningen (olikavärderingarkringdetta) • Interpersonellnivå (Organisationer, samarbeten och relationermellanorganisationer) • Grundforskningenmåstevaraavhögkvalitetförattsamarbetemellanakademi och näringslivskaresulterai innovation

7. FLASKHALSAR inommedicinskforskning- Test / Verifiering • Infrastrukturellnivå • Hög risk: bristpåriskvilligtkapital • Bristpåfinansieringförkortaresamarbetsprojektmellanforskargrupper och företagiverifieringsfasen • Tillgång till välfungerandebiobanker • Institutionellnivå • Bristpåkompetenshosaktöreriinnovationssystemet och bristpåsamordningnationellt • Osäkerhetkringetiskaregler och regelverkkringbiobanker en barriär mot effektivforskningiförhållande till andraländer tar detmyckettid • Interpersonellnivå • Forskningsprojektlever intevidarehosakademinidennafas Avsaknadavtestmiljöerilänkenmellanakademiskgrundforskning och kliniskvalidering • Forskare och småforskningsintensivaföretagsaknarkompetensoch resurseridennafas • Akademiker och investerareförstårintevarandrasdrivkrafter och intressen • Svårtatt ta framevidens: inom diabetes krävsatt tester gårattgeneralisera till samtligadiabetestyper • Risk attbiodataintesamlas in systematiskt: förfå samples och patienterförvarjesjukdom

8. FLASKHALSAR inommedicinskforskning- Innovation / kommersialisering • Infrastrukturellnivå • Innovationsstödsystemetäroöverblickbart • Avsaknadavincitament, t.ex. avseendeoptioner och skatter • Frågorsomberör innovation/kommersialisering ligger påfleraolikadepartement(Utbildnings-, Finans- och Näringsdep.) • Institutionellnivå • Antagandetatt “problemet” ligger hosakademin  avsaknadavdebattomhurindustrinmåsteförändrasföratttillgodogöra sig universitetsforskning • Sjukvårdsledningenärinteforskare görsjukvårdenmindremottagligför innovation + sjukvården en konservativsektorsominteprioriterarforskning • Interpersonellnivå • Tillgångtill patienterförstdåproduktenärklar “Performance gaps” (typiskautg.punkteriinnovationsprocess) kanisjukvårdenmedföralidandeförpatienten/dödsfall + personalensviljaattskyddasittrykte • Tagarna(läkemedelsbolag) ärväldigtstorabolag: somentreprenörsvårt med den dialogen • Vattendelaremellanindustri och akademi/olikadrivkrafter och intressen(literörlighet)

9. förstärktalänkar- forskningochentreprenörskap (I) Framgångsfaktorer ( frånlitteraturstudie): • Skapandetavmultidisciplinäramiljöer • Internationelltsamarbeteviktigtinombiotekniskainnovationsprocesser (avspeglasipatenterings- och publiceringsstatistiken) • Kritiskmassa och mångfaldavaktörer • Effektivaöverföringskanalerfrånforskning till företag (t.ex. via såddfinansiering) • Interaktion och incitamentförrörlighet: engagement ikommersialiseringnästanalltid en kostnadför den enskildeforskarendå den akademiskameriteringenblirlidande (t.ex. genompatentbidrag till forskare, ändradebelöningssystemförforskare) • Stark grundforskning en förutsättningförlyckadkommersialisering

10. förstärktalänkar- forskning och entreprenörskap (II) Förslag (frånintervjuer med experter): • Höj innovation pådagordningenpåUniversiteten (ex LU och vicerektor, 3e uppgiften, anställpersonersompratar innovation) • Ökaincitamenteninomforskningen, mätävenpådeltagandeiinnovationsaktiviteter • Utbildaforskareiaffärsutveckling och iförståelseförvadsomkrävsikommersialiseringsfasen (utbildaävenredani den medicinskautbildningarna) • Införavstämningarinnanpublicering, kandettakommersialiseras? • Lyftframgodaexempel och de personersomharlyckatsiSverigekring diabetes (samtundersökvaddetvar de gjorde) • Utvecklingavorganisationsformerdärforskningenkantasvidareinnan den ärintressantförindustrin • Analyserainnovationssystemet, rensaidet och tillförmerkompetens

11. Förslagkringdiabetesområdet Förslag (frånintervjuer med experter): • Forskamerkringmekanismersomleder till sjukdomen • Vid snabbarekravpåkommersialisering – fokuserapåproduktersomgörlivetlättareförpatienten (underlättarocksåförsamarbeten med näringslivet) • Tillgängliggör och skapaöppnaresurserkringstörre studier somgenomförts (Skåne och Linköpingharnämnts) somsystematisktsamlat in proverkringdiabetespatienter och friskafrivilliga • Lyftframgodaexempel och de personersomharlyckatsiSverigekring diabetes (samtundersökvaddetvar de gjorde och skapalärdomarkringdetta) .

12. samarbetetakademi, industriochsjukvård Lärdomar (frånexpertintervjuerna): • Viktenavattföra en politiskdebattkringinnovationsfrågornautifrånlandstingensengagemang • Finns en utmaning och en klyftamellanforskningen och förståelseninomsjukvårdenkringvilkabehov man har (kräverflerkommunikationskanaler) • Intelängresammapersonrörlighetövergränsernamellanakademiochindustrisamtmellanakademiochsjukvård (tidigarekravpåforskningserfarenhetförverksamhetsledareinomsjukvården) • krävsmereffektivaochsnabba processer förattbedrivakliniskforskningiSverige (omsprungnaavandraländer) • Skullebehövasprogramsatsningarförattöverbryggamellansjukvård och innovationsarbete (ex kring tester)

13. Biobankerochpatientregister (I) Kan användandetökaförutsättningarnaför innovation? • Sessomviktiga och attdetfinnsmöjlighetersamtidigtsomvissaexperteranserattdetfinnssammamöjligheterinternationellt • Viktenavtillgänglighet (kanfinnaskunskapsgapkringanvändandet) • Livsstilviktigareängenetiken (patientregisterkanvarastimulans till epidemilogiskforskning) • Förutsätter en bra forskningsfråga • Kommersialiseringutgör en central utmaning • Samverkan med annan data viktig • Ettförslagärattdetbörskapasbiobankeravmerextremapatienter, se vadsomärspeciellt med “outliers”

14. Biobankerochpatientregister (II) Kanbiobankernablimertillgängligaförindustrin? • Olikasynpunkterfrånintervjupersonerkringom man kanökatillgänglighetenförindustrin • Viktigt med information kringhurinformationentänkeranvändas, omannatkrävslagförändringar • Organiseringochsamverkanmellan register

15. Starkamiljöer – hurkansverigelockainternationellläkemedelsindustri Viktigaaspekter(frånexpertintervjuerna): • Kritiskmassaavforskning • Kvalitetenpåforskningen • Spetsforskning • Synlighetkring de forskaresomärduktiga • Utbilda forskningsledare i management och ledarskap • Utbilda forskare i hur man presenterar sitt case för investerare • StarktsamarbetemellanforskningsmiljöeriSverige (konkurrera mot omvärlden, inteiSverige) • Gemensamtledarskapmellanaktörer och vision med ettinternationelltperspektiv (samtkontinuerligainvesteringar och intekortsiktigaprojekt)

16. omvärld Intressantaexempel (frånexpertintervjuerna): • Joslin Institute (Office of commercialisation and ventures, Innovation showcase, Joslin clinic, strategiskasamarbeten med kunskapsleverantörer). • Danmark, (storaföretagägsavstiftelsersominvesterariFoU, rörlighet, flexibelbeskattningavutländskexpertis, danskanationellabiobanken). • SPARK på Stanford University (generellt lifescience). (Institutionen samlas regelbundet var 14 dag och man presenterar för varandra vilka forskningsresultat man kommit fram till och vilka innovationer det kan leda till. Och man ger varandra råd och rön. Man bjuder in aktörer inom Innovationssystemet som kan vara intresserade av att plocka upp idéer. • Israel (riskkapitalbolag som är specialiserade mot life science), Holland (start av många småbolag, regeringen har mobiliserat kring området: såväl pengar som kompetens), USA (Kalifornien, Boston på grund av attitydfrågor och arbetssätt där man tänker företagande), Storbritannien (TSB i samverkan med akademi och näringsliv, sammanslagning av departement, Bioscienceincubator i Cambridge), Kanada (generösa skatteincitament för FoU-investeringar och rekrytering av utl. expertis)

17. framtidsförslag Förslag (frånexpertintervjuerna): • Skapabryggormellanforskning och innovation ex stöd till kuvösforskningförpotentiellainnovationsprojekt (gärnastatligt och privatfinansierat) • Hållajämnasteg med omvärldenvadavserbiobanker och patientregister • Satsapåspetsforskare (individfokus och intenätverk) • Byggstarkanätverk bland forskningsmiljöeriSverige • Locka hem kompetensfrånutlandet (forskare och management) • Starkarestyrning och samordning och skapandeavettnationelltinnovationssystemetkring life science. Bemannainnovationsprojektbättreäntidigare (bättremarknadskompetens och management) • Undersökvadläkemedelsbolagendrarnerpå nu (skapaverksamhetkringdetta) • Bygg på den starka samarbetskultur och tillit som finns mellan aktörer i Sverige

18. Plattformar, initiativochaktörerisverige • Forskningsmiljöernasomär med iagendaframtagandet • Akademiskasamverkansplattformar - SciLifeLab, Zirro, Diabridge (avslutat?) • Klusterorganisationer (Medicon Valley, Hälsansnyaverktyg, Uppsala Bio, Göteborg Bio, Biotech Umeå) • Nätverkspunkter (Gothia Forum, CONNECT) • BIO-X (Uppsala, VästraGötaland) • Innovativamedicininitativ (IMI) – SUMMIT • Specialiseradeföretag (Novonordisk) • Life science-konsulter(Kinovo Life Science AB) • Science parks (e.g. Sahlgrenska, KI) • Riskkapital (Health Cap, NXT2B/BengtÅgerup, Bo Håkansson) • Tech transfer/Holding - Karolinska Development, Innovationsbron (de personersomärspecialiseradepå life science)

19. LärdomarfrånliknandesamarbetsprojektiSverige och europa • Svårt att hitta processuella lärdomar kring samarbeten mellan forskningsmiljöer kring gemensamma innovationsagendor • Centrala lärdomar kring samverkan inom translatering: • Sjukvården måste öppnas upp på ett bättre sätt för att testa innovationer i olika faser. • Krävs en öppnare attityd mellan aktörer för att få till stånd samverkan. • Krävs tidigt samarbete mellan idégivare och hälso- och sjukvård för att kanalisera ett tydligt behovsperspektiv. Sjukvårdsbehoven måste vara drivande i processen. • Få inte vara för introverta i agendaframtagande. Krävs internationella länkar. Inse de kompetens- och kapacitetsmässiga begränsningarna inom Sverige kring att genomföra långsiktiga kommersialiseringsprojekt. Krävs internationella kontakter och kanaler för större projekt. • Fokus på att tidigt reda ut avtals- och ägandefrågorna • Viktigt att säkerställa överlappande incitament mellan akademins och näringslivets olika belöningssystem

20. TACK!ANNA.ZINGMARK@r-m.comannazingmarkmarcusholmström