320 likes | 506 Views
Den nya lärarutbildningen NUAK 2010-09-28 Anders Olsson Utbildningschef, Lärarutbildningen. Utgångspunkter för ny lärarutbildning enligt propositionen ”Bäst i klassen”. Större social, kulturell och språklig mångfald ställer nya krav Utmaningar kopplade till miljö- och hållbarhetsfrågor
E N D
Den nya lärarutbildningen NUAK 2010-09-28 Anders Olsson Utbildningschef, Lärarutbildningen
Utgångspunkter för ny lärarutbildningenligt propositionen ”Bäst i klassen” • Större social, kulturell och språklig mångfald ställer nya krav • Utmaningar kopplade till miljö- och hållbarhetsfrågor • Ökade krav på både ämnesbredd, ämnesdjup och utveckling av undervisningen och läraryrket • Satsningar för att höja utbildningens status och göra den mer attraktiv • Möjligheter till komplettering och fördjupning
Vad innebär regeringens förslag? • En sammanhållen akademisk professionsutbildning • Fyra profilerade examina • Tydligare yrkesidentitet • Utökning av ämnesstudier • Mindre valfrihet för studenten • Examenstillstånd krävs • Yrkesexamen leder inte till generell examen
Utbildningsvetenskaplig kärna 60hp • mål för UV regleras i examensbeskrivningen • lärosätena avgör själv hur UV utformas • studenternas inriktning mot årskurs och ämne ska beaktas, “vilket också innebär en viss ämnesmässig fördjupning” • områden som t ex jämställdhet, hållbar utveckling, sex- och samlevnad bör kunna rymmas inom UV • innebär att UV ges större relevans än dagens AU
Verksamhetsförlagd utbildning, 30hp • genomförs i de ämnen (ett eller flera) och i den åldersinriktning/skolform som examen omfattar • en viss del (15hp) ingår i ämnesstudierna • administreras av högskolorna i samråd med skolhuvudmän
Självständigt arbete (examensarbete) ett eller flera självständiga arbeten om 15 eller 30hp ska spegla examensmålen ska huvudsakligen ske inom ämnesstudierna kunskaper inom ramen för VFU och UVK ska också tas i bruk 6
Förskollärarexamen Förskola och förskoleklass 3,5år – 210hp ”Förskolepedagogiskt arbete” 120hp: - Barns utveckling och lärande (läs, skriv och matematik, estetiska läroprocesser, mm) - Barns behov av omsorg - Förskolans pedagogik och arbetssätt - Examensarbete, 15hp
Grundlärarexamen med tre inriktningar- inriktning mot arbete i … förskoleklass och grundskolan 1- 3 4 år / 240hpSv 30hp Ma 30hpEn 15hpNO 15hp SO 15hp+ 15hp i något av dessa ämnenExarb 15x2/30hp Pr, est moment Erbjuda extra kurser grundskolan årskurs 4 - 6 4 år / 240hpSv 30hp Ma 30hpEn 30hpVal mellanNO 0/30hp SO 0/30hp Pr, est 0/2x15/30hp Exarb 15x2/30hp Erbjuda extra kurser fritidshem 3 år / 180hp Fped 45hpExarb 15hp Pr, est 2x15/30hp
Ämneslärarexamen med två inriktningar - inriktning mot arbete i … grund-skolans åk 7-9 4,5år / 270hp Ämne A - 90hp (inkl 2x15/30hp exarb) Ämne B – 45(60?)hp Ämne C – 45hp gymnasie-skolan 5 – 5,5år / 300-330hp Ämne A - 120hp (inkl 2x15/30hp exarb) Ämne B - 90hp • Ämnesstudierna ska ha en tydlig ämnesdidaktisk prägel • Begränsat antal ämneskombinationer • Alla ämnen kan vara såväl första- som andraämnen • Mu,Sv och Sh 90/120hp även som andraämne • Praktiska och estetiska ämnen samt modersmål särskiljs inte
Yrkeslärarexamen 1,5 år / 90hp UV med yrkesdidaktiskt perspektiv, 60hp VFU, 30hp – ev prövning för tillgodoräknande Inget krav på examensarbete Flexibel i tid och rum Behörighetskrav Kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper förvärvade genom högskoleutbildning, annan eftergymnasial utbildning, yrkeserfarenhet Nationella behörighetskriterier för resp undervisningsämne ska tas fram i samverkan med berörda myndigheter och branscher
Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) 1,5 år / 90hp Alternativ väg till läraryrket (ämneslärarexamen) Tillgodose behov av lärare i mindre och ovanliga ämnen som saknar reguljära utb. UV med ämnesdidaktik, 60hp VFU, 30hp – ev prövning för tillgodoräknande Inget krav på examensarbete Behörighetskrav Tillräckliga kunskaper i minst ett ämne (90 resp 120hp) – dvs öppnar upp för ettämneslärare
Kompletterande kurser Ska erbjudas alla lärare och ska leda till ämnesfördjupning eller ytterligare ämnen inom den egna eller i annan skolform Gäller även kurser som leder till magister- eller masterexamen ”Regler om vem som får användas i undervisning” kommer i samband med proposition om ny skollag Flexibelt och överskådligt system eftersträvas
Annat som tas upp i propositionen • Forskning inom utbildningsvetenskap behöver stärkas – prioriterat område • Specialpedagogexamen ska utredas • Speciallärarexamen utökas med fler specialiseringar • Minskad reglering avseende krav på särskilt organ och regionalt utvecklingscentrum • Ge förutsättningar för ökad internationell rörlighet • Verka för jämnare könsfördelning • Vuxenutbildningen ska lyftas fram • ULV och VAL fortsätter (120hp)
Examenstillstånd • Ansökan till högskoleverket för examen, inriktning och ämne • Osannolikt att alla lärosäten får tillstånd för alla examina • Krav och bedömningskriterier ska vara kända före ansökningsförfarandet • Samverkan mellan lärosäten uppmuntras – gemensam lärarkompetens beaktas vid tillståndsprövning • Huvuddelen av lärarkompetensen ska finnas på det sökande lärosätet
Ny lärarutbildning - tidplan Feb 2010 Proposition om ny lärarutbildning Mars 2010 Riksdagsbeslut Maj 2010 Examensmål för lärarexamina Juni 2010 Ansökan om examensrätter Dec 2010 Besked om examensrätter Sept 2011 Start av ny lärarutbildning
Den nya lärarutbildningen vid Malmö högskola NUAK 2010-09-28 Anders Olsson Utbildningschef, Lärarutbildningen 16
Malmö högskola har funnits sedan 1 juli 1998 består av Odontologiska fakulteten, Hälsa och samhälle, Kultur och samhälle, Lärarutbildningen och Centrum för teknikstudier erbjuder drygt 90 program och 500 kurser har närmare 23 000 studenter (11 500 hst)
Lärarutbildningen vid Malmö högskola har ca 3800 helårsstudenter och ca 300 anställda antar ca 1000 lärarstudenter per år utöver lärarprogrammet finns studie- och yrkesvägledareutbildning, speciallärar- och specialpedagogutbildning samt idrottsvetenskapligt program masterutbildningar i utbildningsvetenskap, pedagogik, idrottsvetenskap och historiska studier utbildning på forskarnivå inom områdena utbildningsvetenskap och idrottsvetenskap
Lärarutbildningen vid Malmö högskola utgår ifrån två kärnidéer Akademiska professionsämnen Partnersamverkan
Lärarutbildningens professionsämnen • akademiska ämnen som är att betrakta som sammanhållna, konsistenta, yrkesämnen • integrerar innehåll som rör traditionella ämnen och ämnesområden med innehåll som rör lärande och undervisning • består av både verksamhetsförlagd och högskoleförlagd tid
Partnersamverkan • Ömsesidig kunskapsbildning • Gemensamt ansvar och gemensam nytta • Från yta till djup • Reflekterande praktiker
Mah ansöker om samtliga examina och inriktningar • Förskollärarexamen • Grundlärarexamen med inriktning mot arbete inom • - fritidshem • - förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 • - grundskolans årskurs 4-6 • Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete inom • - grundskolans årskurs 7-9 • - gymnasieskolan • Yrkeslärarexamen 22
…samt följande ämnen inom ämneslärarexamen: • Bild • Idrott och hälsa • Svenska • Svenska 2 (endast som andra-/ tredjeämne) • Engelska • Modersmål: arabiska (i samverkan med LU och GU) • Matematik • Naturkunskap (endast på gy) • Biologi (i samverkan med SLU Alnarp) • Fysik(i samverkan med LU och HKr) • - Kemi • Teknik (endast som tredjeämne för 7-9) • Historia • Religionskunskap • Samhällskunskap • Geografi (endast som tredjeämne för 7-9) 23
Två lokala mål i Malmö högskolas nya lärarutbildningar • visa kunskap om och förmåga att beakta innebörden av interkulturalitet, medborgerlig bildning samt lärande för hållbar utveckling i pedagogisk yrkesverksamhet • visa kunskap om och förmåga att beakta sambandet mellan det ämnesspecifika språket och barns och ungdomars kunskapsutveckling ur ett första- och andraspråksperspektiv 24
Utbildningsvetenskaplig kärna • Fyra kurser om 9 hp: • - Sociala relationer, demokrati och pedagogiskt ledarskap • - Utveckling, lärande och specialpedagogik • - Förskola / Skola, värdegrund och samhälle • Forskning, utveckling och utvärdering • Återstående 24hp integreras med ämnestudierna: • - Läroplansteori och allmändidaktik • - Bedömning och betygssättning
Verksamhetsförlagd utbildning, 30hp genomförs i de ämnen och i den åldersinriktning/skolform som examen omfattar genomförs på en partnerskola i fem fyraveckors-perioder genom hela utbildningen samma vfu-lärare följer studenten genom hela utbildningen har särskilda lärandemål, men integreras med högskoleförlagd utbildning administreras av högskolan i samverkan med skolhuvudmän och regleras genom avtal mellan parterna 26
Fördjupningsämne finns i samtliga examensinriktningar omfattar utöver studier i ämne och ämnesdidaktik, även självständiga arbeten samt delar av utbildningsvetenskaplig kärna och vfu 27
Fördjupningsämnen –förskollärare och grundlärare Förskolepedagogiskt arbete Fritidspedagogiskt arbete För grundlärare med inriktning F-3 och 4-6: - Matematik och barns lärande - Svenska och barns lärande - Engelska och barns lärande - Naturorientering, teknik och barns lärande - Samhällsorientering och barns lärande 28
Förskollärar- och grundlärarexamen ht 2011 10 juni 2010 Termin 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 F F U H F H F F H U H F H F F H U F H U F H Förskola210hp Veckor vfu 1 Vft 4 4 4 4 4 F – fördjupnings ämne U – utb.vet. kärna Ö – övrigt ämne - avancerad nivå F F U F Ö H Ö F F F H U Ö H U U F Fritidshem180hp Vft 1 4 4 4 Veckor vfu 4 4 F H H U H F F H Ö Ö U H Ö Ö H Ö H Ö H Ö U F H U H F F-3 4-6 240hp Veckor vfu 4 4 Vft 1 4 4 4
Ämnes- och yrkeslärarexamina ht 2011 10 juni 2010 Termin 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 F F F U H H Ö H Ö Ö F F H F F H Ö U H Ö H Ö Ö F U H 7-9 270hp U Veckor vfu Vft 1 4 4 4 4 4 Gy300hp F F F H U H Ö Ö H Ö H Ö F F H Ö H U Ö Ö H F F H F H F H F U H U Veckor vfu Vft 1 4 4 4 4 4 Yrk 90hp U H U F – förstaämne U – utb.vet. kärna Ö – övrigt ämne , andra-/tredjeämne - avancerad nivå U U U H U Veckor vfu 4 Vft 4 4 4 4
Internationell kurs präglad av globala framtidsfrågor Obligatorisk kurs om 9 hp inom ramen för andraämnet i ämneslärarutbildningen Studenten väljer något av följande teman: - Interkulturell pedagogik, - Medborgerlig bildning eller - Hållbar utveckling och lärande.
Kurser inom yrkeslärarutbildningen Termin 1 Sociala relationer, demokrati och pedagogiskt ledarskap Styrdokument, yrkesdidaktik och bedömning Termin 2 - Utveckling, lärande och specialpedagogik - Skola, värdegrund och samhälle Termin 3 - Utveckling utvärdering och yrkesdidaktiskt utvecklingsarbete