Buddism

1. Buddism -stillhetenstro

2. Fredlig och stillsam religion • Buddhismen grundades av Buddha på 500-talet f.Kr. • Buddha växte upp i Indien och betraktade sig som hindu i hela sitt liv. Först efter hans död utvecklades hans lära till en ny, självständig religion. • Buddhismen har omkring 300 miljoner anhängare. • Människans mål är nirvana – det betyder att man slipper födas igen, att man är fri. Vägen dit måste man finna själv utan hjälp av övernaturliga makter.

3. Rädda dig själv! • Enligt Buddha finns det inga gudar som kan hjälpa och frälsa människan. • Det finns inga gudar som har skapat världen, som styr den och som bryr sig om människorna. Någon världssjäl finns inte heller. Det finns visser-ligen gudomliga makter och andar i tillvaron med de är svaga och kan inte hjälpa någon människa. • Om det inte finns någon Gud som lyssnar till bönerna och ingen som tar emot offren, vem kan då hjälpa oss? Du får hjälpa dig själv, menade Buddha. • Människan ska inte av rädsla underkasta sig gudar och be om nåd och frälsning. Hon ska möta livet rakryggad, öppen och trygg och lita till sin egen förmåga. • Genom att leva rätt, meditera och söka insikt och vishet inom sig själv når människan sitt mål, det är vägen till harmoni och befrielse. • Befria dig själv! Det är Buddhas budskap.

4. Siddharta Gautama - Buddha • Vem var Buddha? Sid 487-488.

5. En legend • Berättelsen om Buddhas väg till upplysning är endast en legend som växte fram efter hans död enligt de flesta buddhister idag. • I de heliga berättelserna om Buddha och hans liv betonas ofta att människorna ska ha medkänsla med allt som lever. Människorna bör också hjälpa varandra och leva fredligt och kärleksfullt.

6. De fyra ädla sanningarna • I Sarnath utanför Benares (Varanasi) höll Buddha sin första predikan. Den kallas Benares-predikan och är bevarad i skrift och är lika viktig för buddhisterna som bergspredikan för de kristna. • Allt är lidande och otillfredsställelse • Orsaken till lidande och otillfredsställelse • Lidande och otillfredsställelse kan upphöra • Vägen bort från lidande och otillfredsställelse

7. Allt är lidande och otillfredsställelse • Människans liv är fyllt av otillfredsställelse. Är vi friska för en tid och lever lyckligt så åldras vi och försvagas och dör. Allt som vi sätter värde på glider oss ur händerna, det är lidande. • Vi längtar efter materiella ting. Men även när vi får det så ger det oss inte harmoni och tillfredsställelse. Genast önskar vi något annat. Bländande rikedom ger inte den bestående lycka som vi söker. Vi förblir otillfredsställda. • Sinnlig njutning och berömmelse ger en lycka som övergår i besvikelse och tomhet. Njutning, ära och makt ger inte livet någon verklig mening. Att jaga efter det ökar bara besvikelserna och otillfredsställelsen och lidande. • Människan är alltså dömd att leva i otillfredsställelse och livet är ytterst ett enda lidande.

8. Orsaken till lidande och otillfredsställelse • Livet och lidande upphör inte i och med att kroppen dör. Lidandet fortsätter i en tröstlös kedja av återfödelser. Varför föds vi då igen och igen? • Det är livstörsten som driver fram återfödelsen. Det är våra begär, vår längtan efter tillfredsställelse, vår törst efter sinneslust och fortsatt liv som gör att vi ständigt återföds. • Vi vill gärna visa oss duktiga, vi vill bli rika och får makt. Förverkliga alla våra möjligheter och göra det bästa av vårt liv. • Det är detta livsbegär, livstörst som är vår olycka. Enligt Buddha är det alltså livstörsten som är den egentliga orsaken till otillfreds-ställelsen och lidandet.

9. Lidandet och otillfredsställelsen kan upphöra • Hur ska hon då uppnå harmoni och få ett slut på lidandet? Hur ska hon leva för att slippa födas igen? • Kväv livstörsten! Säger Buddha. • Den människa som når den slutliga insikten blir också fri från sinnenas lockelser. Hon binds inte längre av tillvarons begär, hennes törst att leva finns inte mer. När man nått detta mål upplever man djup frid och harmoni. Då är man oberörd av allt yttre och är fri från alla önskningar. • Återfödelsens kedja kan klippas av. En ljuslåga slocknar om den inte får syre, på samma sätt släcks alla begär när livstörsten upphör, och människan går in i nirvana, vilket betyder ungefär utslocknande eller ”där det inte blåser, där allt är ro och stillhet”.

10. Vägen bort från lidande och otillfredsställelse • Hur ska man då leva för att kväva livstörsten och nå nirvana? • Buddha varnar för de två ytterligheter som han själv har prövat: • Att leva i sinnlig njutning är lågt och ovärdigt. Det är en helt fördärvlig väg. • Att leva i askes och plåga sin kropp är lika felaktigt. Det ökar bara lidandet och leder inte till insikt och frihet. • Den rätta vägen är i stället mittens väg, den som Buddha själv till sist prövade. Han gav den namnet den åttafaldiga vägen. Den skänker ro och visdom. Och den leder fram till upplysning och för till nirvana.

12. Hjulet är en symbol för buddhismen. Det kallas lärans hjul och har åtta ekrar som motsvarar de åtta punkterna.

13. Den åttafaldiga vägen • Rätt kunskap – är att förstå de fyra ädla sanningarna • Rätt sinnelag – betyder att vara fri från begär och onda tankar • Rätt tal – innebär att man undviker lögn, hårda ord och tomt prat. • Rätt handlande – är främst att inte döda, att inte stjäla och att inte leva okyskt.

14. Rätt liv – lever den som förtjänar sitt uppehälle utan att skada andra liv. • Rätt strävan – är att bekämpa det onda och sträva efter att ständigt göra det rätta. • Rätt vaksamhet – är att ge akt på sin kropp, sina sinnen, känslor och tankar. • Rätt meditation – är en metod att försänka sig själv i djup koncentration.Det är genom meditation människan kan nå den slutliga upplysningen.

15. Heliga skrifter • Forskare anser att Siddharta Gautama levde mellan 560-480 f.Kr. Han efterlämnade inte några skrifter som han själv författat, men hans lärljungar antecknade flitigt vad han sagt. Även efter han hade varit död ett tag fortsatte man skriva om vad han hade sagt och gjort, man blandade gärna in fantasifulla legender i berättelsen. • Omkring 200 år efter hans död sammanställdes den stora skriftsamlingen Tripitaka, de tre korgarna. De utgör buddhismens heliga skrifter och innehåller:-regler för munkar och nunnor-berättelser om Buddhas liv och lära-olika tolkningar av Buddhas tankar

16. Buddhistiska visdomsord • Den som besegrar sig själv är överlägsen den som besegrar tusen man i ett fältslag. • Lär detta av vatten: högljutt plaskar bäcken, men oceanens djup är stilla. • Läggande åt sidan knölpåken och svärdet, med blygsel över råhet och full av barmhärtighet, lever den omvände medlidsam och god mot alla varelser som har liv.

17. Vad tycker Buddha om hinduism? • Han växte upp som hindu, men vad tyckte han om hinduismen? • Hinduismens grundtanke om återfödelse hade även Buddha. • Man skulle vara fredlig och kärleksfull mot varandra och man skulle inte använda våld och tvång tyckte Buddha, men alla hinduiska riktningar tyckte inte som han. • För hinduerna är böner och offer till gudarna av mycket stor betydelse, men detta förkastade Buddha. • Han sa också nej till kastsystemet, han ansåg att alla människor var lika mycket värda, kvinna som man. Alla skulle ha samma rättigheter. • På grund av hinduismens öppenhet för olika synsätt såg man Buddha som en ledare för en viss gren av hinduismen och buddhismen framstod inte som en ny religion förrän ca 200 år efter hans död.

18. Buddhismen sprids • Buddha gjorde ett starkt intryck på sin omgivning. Han fick många anhängare och snart grundade han en munkorden och en nunneorden, och kloster byggdes. Vid 80 års ålder dog han och då var hans lära vitt spridd i stora delar av norra Indien. • Krigaren Ashoka levde och erövrade det ena småriket efter det andra i Indien ca 200 år efter Buddhas död. Snart blev han kejsare för hela Indien. • När han fick lära känna Buddhas fredliga lära förstod han vilket lidande han orsakat genom alla sina krig. Han greps av ångest och började följa Buddhas lära. Han lämnade våldets väg och började sprida kärlek och skapa fred omkring sig. Genom Ashoka fick den buddhistiska religionen en starkare ställning i Indien.

19. Hinduismen återtar mark • I över 1000 år regerade buddhismen i Indien. Hinduismen dog aldrig ut riktigt och fick så småningom förnyad kraft. Buddhismen förlorade anhängare. • Idag finns bara små grupper av indier som bekänner sig till buddhismen. Buddhas efterföljare finns i andra länder, t.ex. Tibet, Kina, Mongoliet, Burma, Laos, Thailand, Vietnam, Kambodja, Nepal, Nord- och Sydkorea, Japan och Sri Lanka.

20. Mahayana och hinayana-buddhismens två stora riktningar • Lilla vagnen – hinayana, finns främst i Sri Lanka, Thailand, Burma, Kambodja och Vietnam. Det är bara nunnor och munkar som kan nå nirvana. De anser att de lever så som Buddha lärde. • Stora vagnen – mahayana, många männsikor ryms och alla kan nå nirvana. Den här grenen finns i Kina, Japan, Korea och Tibet. Här har läran blandats med andra föreställningar. Buddha betraktas ofta som gud. Och människorna ber och offrar till honom. Nirvana är som ett lyckligt paradis. Astrologi och tron på onda och goda andar spelar också stor roll. Buddha skulle nog inte känna igen mycket av sin lära i denna gren av buddhism.

21. Buddha – ingen gud • Vid ett altare står människor, har tänt rökelse, ställt en skål ris vid altaret, lotusblommor finns också där… men de offrar inte… • Nej Buddha var bara en god och vis människa, en förebild – inte gud. • Rökelsen hör ihop med andakt och eftertanke. • Lotusblomman bärs ofta fram och är en symbol för renhet. • Riset man ”offrar” är inte till Buddha utan till munkarna.

22. Att leva som Buddhist • I många hem har man ett litet bord som altare. Där finns kanske en staty av Buddha. Framför altaret samlas familjen ibland och tänder rökelse och lägger fram blommor. Sedan sitter de kanske en stund i stilla meditation vid altaret. • Man tar ansvar både i hemmet och i skolan för att de unga lär känna Buddhas lära och lär sig följa buddhismens regler och livsstil. • Gudstjänster förekommer inte, men ibland går man tillsammans till templet och hyllar Buddha.

23. Fem bud för alla • I buddhismen räknar man inte med att vanliga människor ska kunna följa allt som Buddha lärde. Det kan bara munkar och nunnor göra. Men följande fem bud bör alla försöka hålla. • Man ska:-inte döda-inte stjäla-inte leva sexuellt lösaktigt eller vara otrogen-inte ljuga-inte använda berusningsmedel eller droger • Buddhistens främsta strävan är att försöka nå en högre nivå, bli visare, i nästa liv. Det gör man genom att hålla de fem buden och genom att utföra goda handlingar. Men en vanlig hinayanabuddhist kan inte räkna med att uppnå nirvana. För det måste man leva i kloster.

24. Stänga regler för nunnor och munkar • Utöver de fyra ädla sanningarna och den åttafaldiga vägen måste munkar och nunnor… • …leva i sexuell avhållsamhet, i celibat • …de får inte gifta sig • Dessutom……får inte äta efter middagstid, ca kl. 12.00…inte ägna sig åt dans, musik och andra världsliga nöjen…inte pryda sig med t.ex. smycken…inte sova i en bred säng…inte ta emot guld, silver eller pengar

25. Ägodelar • En munk eller nunna får äga endast följande… • Två orangefärgade livklädnader • En nål och ett bälte av tyg • En matskål (de går varje morgon ut och får mat av människor) • En rakkniv (de måste vara rakade) • En vattensil (för att inte bryta mot budet att inte döda ens en mygga, silar man dricksvattnet)

26. Tråkigt? Inre glädje, inget hus, ingen hustru, inga barn att förlora. Lever oberörd av tillvarons sorger och begär. Isolerad? Tvärtom! Munkar är föredömen och visar vägen för andra, är ofta bland människor. • Få kloster för kvinnor. Många lärjungar var kvinnor. Traditionellt tror man inom buddhismen att mannen har större möjlighet till andlig utveckling än kvinnan. • Trots det har kvinnor i buddhistiska samhällen ganska stark och självständig ställning, t.ex. i Thailand och Sri Lanka, med goda möjligheter till t.ex. utbildning.

27. I människors tjänst • En buddhistisk munk tänker inte bara på sin egen andliga utveckling. Människor kommer ofta till munkarna för att få råd i både religiösa frågor eller vardagliga frågor. De är välutbildade och vet mycket om hur människor har det och hur samhället fungerar. • Många munkar är lärare, både i klostren och i vanliga skolor, utan lön förstås. De besöker ofta människor i deras hem. • Pojkar och flickor förväntas tillbringa någon tid i ett kloster, det påminner om vår konfirmation.

28. Födsel, död, bröllop, då kallas en munk ofta hem, som läser ur de heliga buddhistiska skrifterna. Läsningen kan pågå en timme eller hela natten medan familjen lyssnar. Ofta citerar munken, han behöver inte läsa, han kan texten utantill. Det är en trygghet för många familjer att ha munkar hemma hos sig för välsignelsen.

29. Högtider • Fåtal högtider, den viktigaste i april/maj då det är fullmåne.Enligt traditionen är det dagen för Buddhas födelse, upplysning och död. • Också alla andra dagar vid fullmåne är högtidsdagar. Då klär sig buddhisterna i vita kläder och går till ett tempel, ett kloster eller till en speciell stupa för att tända rökelse, lämna fram blommor och meditera inför Buddhas bild. Många skänker också pengar till fattiga. En stupa är ett heligt torn, som innehåller t.ex. en skelettdel av Buddha eller någon annan helig person.