Spelaregenskaper. Mentala

1. Spelaregenskaper.Mentala • Vilja i ren uthållighetsträning. • Vilja i teknisk/taktisk träning. T.ex. matchmoment. • Vilja i taktiskträning. T.ex. mycket snack/problemlösning. • Vilja beroende på uppställning. 1: resp 2: uppställningen. • Skall i alla lägen göra sig hörd. (Två öron och en mun) • För dålig på att hävda sig.”Jag har ingen chans att ta plats” • Reagerar negativt på kritik. • Har svårt att ta kritik/information från lagkompisar. • Spelar ut olika roller. ”Clownen” • Har hela tiden bortförklaringar till sitt agerande.

2. Mentala. forts • Har hela tiden bortförklaringar till sitt agerande. • Bortförklaringar vid seger. D.v.s. motståndet var dåligt. • Bortförklaringar vid förlust. ”Domaren”. • Inställningen till träningen efter en förlust. • Inställningen till träning efter en vinst. • Inställningen till lagets kapacitet efter seger. • Inställning till lagets kapacitet efter förlust. • Tendens att komma med efterhandskonstruktioner. • Säger en sak och handlar tvärtom. ”Nu ska jag ta tag i detta” • Disciplin på och utanför planen. • Förmåga att utföra taktiska direktiv

3. Mentala. forts • Förmåga att genomföra sin teknik. (skillnad på träning/match) • Förmåga att ta egna beslut på planen och utanför planen. • Har inga inarbetade rutiner. Träning/Skolarbete • Reaktion på mindre bra domslut. • Reaktion på medspelare. • Reaktion på provocerat beteende från motspelare. • Reaktion från publik. • Förmåga att anpassa sig till oväntade situationer på planen. • Förmåga att anpassa sig till oväntade situationer utanför planen. • Förmåga att kunna ta till sig träningsråd. • Förmåga att analysera sina svagheter. • Förmåga att följa upp dessa. • Förmåga att anpassa sig till domare. Hög/låg tolerans • Förmåga att kunna jobba sig in i matcher. • Förmåga att kunna uppmuntra medspelare på och utanför planen. • Förmåga att vara kreativ – hitta på saker t.ex. med bollen • Förmåga att ställa frågor – vara frågvis

4. B. Grundläggande och speciella fysiska kvalitéer:Styrka: • Allmän styrka (mage, rygg, ben och arm/axlar) • Specifik arm/axlar, mage rygg och ben.(statisk/dynamisk) • Benstyrka – spänst – försvar. 0 – 3steg • Benstyrka – spänst – anfall – 3-steg • Benstyrka – spänst – anfall – 1- steg • Benstyrka – spänst – anfall – 0-steg • Benstyrka – spänst – anfall – stegisättning • Benstyrka – spänst – anfall – vikskott • Benstyrka – spänst – anfall – fallskott • Benstyrka – spänst – skott i trängda situationer. • Benstyrka, smidighet, arm/mage/rygg styrka i situationer där det gäller att hindra genombrott. • Benstyrka – spänst på höger. • Benstyrka – spänst på vänster • Benstyrka – jämfota

5. C. Snabbhet • Snabbhet i ren sprint. 0-30m. • Snabbhet med boll. 0-30m • Snabbhet baklänges. 0-15m • Snabbhet i sidled. Utan korsade ben. • Snabbhet i sidled. Kombination med/utan korsning av ben • Snabbhet i riktningsförändring./Kvickhet • Snabbhet i armarna. T.ex. blockeringar/täckning • Snabbhet från position. Kontring • Snabbhet från position tillbakalöpning • Snabbhet i arm/axlar vid pass. • Snabbhet i arm/axlar vid skott. • Snabbhet i arm/axlar vid genombrott. • Snabbhet i riktningsförändringar med boll. • Snabbhet i att frigöra sig från motståndare. • Tempoväxling i försvar och anfall

6. D. Uthållighet • Allmän uthållighet – distansträning • Allmän uthållighet – intervall • Snabbhetsuthållighet – att kunna göra många ruscher • Uthållighet vad gäller styrka • Uthållighet och koncentration vad gäller intensivt och rörligt anfallsspel • Uthållighet och koncentration vad gäller intensivt och rörligt försvar. • Uthållighet vid varierat max skytte. Precisions skytte. • Förmåga att växla tempo i försvar och anfall • För att orka träna

7. E. Rörlighet och Smidighet. • Rörlighet i arm/axlar. • Rörlighet på fram/baksida lår • Rörlighet på in/utsida lår. • Rörlighet i fotled. • Rörlighet i handled. • Rörlighet/smidighet i rörelser som kräver flexibilitet i hela kroppen. T.ex. fallteknik, vikskott,underarmssott • Motorisk färdighet i andra idrotter. • Skytte/pass i aviga situationer. • Skytte/pass efter knuff. • Lek och improvisation med boll.

8. Bra fysträning? All träning du lägger ner på fysträningen skall omvandlas till rörelsemönster på handbollsplanen annars är det ingen bra fysträning

9. F. Teknik/Taktik Anfall • Allsidig teknik vid pass/skott från alla kropps/armställningar. • Genombrottsteknik • Inspelning till medspelare i rätt ögonblick. • Uppspel till medspelare i kontring • Pass i växling • Pass till bäst placerad • Förmåga att skapa möjligheter i rätt ögonblick. • Förmåga att utnyttja blottor/luckor. • Förmåga att skapa lägen med/utan boll • Förmåga att bryta passningsvägar. Vända boll. D.v.s. spela i förhållande till försvarets rörelser

10. F. Teknik/Taktik Anfall • Förmåga att genomföra på förhand uppgjorda kombinationer. • Förmåga att genomföra/se alternativen i kombinationerna. • Variation i skott/i andra positioner • Skott i kampsituationer • Förmåga att skjuta i rätt läge. • Förmåga att skjuta efter övergång i fler zoner. • Förmåga att gå över zoner med bollen • Förmåga att vara på väg mot bollen. • Attraktiv teknik för publiken

11. G. 9-metersspelare • Samarbete med andra 9-meters spelare. Växel/nedhåll/spärr • Samarbete med m-6 spelare/rörlig/stationär • Samarbete med k-6 spelare/rörlig/stationär • Skott från zon 3 vänster/höger • Skott från zon 2 vänster/höger • Skott från zon 1 insida/utsida • Skott efter fint. Finta lågt/skjut högt och tvärtom • Skott efter stegisättning. Vänster/höger

12. H. M-6 spelare • Mottagande av pass i rörelse. Låga/höga/en/två hand • Mottagande av pass i kampläge • Förmåga att göra sig fri från markering • Förmåga att vända. • Förmåga att skjuta från olika zoner. Kamp/frilägen • Spärrteknik • Passningsteknik- frilägen • Passningsteknik - kamplägen

13. I. K-6 spelare • Mottagande av pass. Låga/höga/stillastående/rörelse. • Passningsteknik i stegisättning/efter inlöpning. • Dribblingsteknik. • Skott från specialposition • Skott från kant i kontring. • Skott från annat läge. T.ex. inlöpning. • Skott på växel. • Inspelning till m-6. • Spel utan boll

14. Teknik- Taktik- Försvar • Förmåga att förhindra kontring. • Förmåga att skära av bollvägar. • Förmåga att hindra anfallspelare utan grövre regelbrott. • Förmåga att täcka skott. Låga/mellan/höga. • Förmåga att hindra hoppskott i upphoppet. • Förmåga att hindra hoppskott över zon. • Individuellt försvar. • Förmåga att analysera motståndare. • Förmåga att samarbeta med medspelare. • Förmåga att ta egna initiativ i försvar. • Förmåga att överblicka/överta

15. L. Målvakter • Grundställning/viloställningen/aktionsställningen • Höga parader • Låga parader • Mellanparader • Parade från kant. • Parader från linjen • Parader på hoppskott • Parader på straffar. • Dämpning av skott. • Utkast. • Förmåga att ändra parader. • Samarbete med uteförsvar • Förmåga att läsa spelare. • Förmåga att läsa spelsituationer. • Reaktion efter misstag

16. Vad kan vi som ledare göra för att förbättra spelarnas förståelse/uppfattning av spelet? • Organisationen kring laget. • Teoretisk förberedelse av träningarna. Kombinationsspelet skrivs ut till varje spelare. • Jobba mer med analys/statistik och video • Realistiska övningar. Max satsning/tempo i alla övningar • Jobba med helheter • Ta hjälp av spelare • Att förbättra självförtroendet. Detta görs genom: • att du vet din uppgift • du vet att du klarar den och du får missa • att vi är ödmjuka mot varandra • att vi har disciplinen • att vi vågar kritisera varandra

17. Vad är målet med träningen? Att utveckla: • Initiativförmågan • Spelförståelsen • Taktiken • Snabbheten • Rörligheten • Konditionen • Styrkan • Förmågan att göra mål • Förmågan att förhindra mäl • Analysförmågan • Att kunna kommunicerar. D.v.s. ta och ge kritik • Att uppmuntra varandra

18. Betydelsen av mental träning • ” P.g.a. ett bra psyke kan ett sämre fysiskt tränat lag vinna över ett bättre fysiskt tränat lag” • Vad kan inte då ett bra fysiskt tränat lag med ett bra psyke åstadkomma? Hur kan man få med den mentala träningen lika naturligt som t.ex. den te/ta eller den fysiska?

19. Anfallspelet:Vad är målsättningen? • Det går ut på att man får en spelare fri och att man gör mål. Detta är det optimala.

20. Hur får man fram avslutningslägen? • Detta gör man genom att försöka skapa övertalssituationer. För detta krävs det oftast ett samarbete mellan ett antal spelare. Nästan all träning går ut på att skapa övertalssituationer i spelet. I handbollen har vi många hjälpmedel för att få fram dessa. Här kommer några exempel; • spärrar av olika slag • nedhållning • uppbackning • individuell teknik/dribbling/pass/skott/finter • tillöpningar

21. Vi skiljer på två typer av spel. Det fria/improviserade spelet. Här försöker anfallspelarna ensamma eller tillsammans utifrån egna värderingar och förutsättningar att skapa lägen utifrån en ram/grundspel t.ex.3-3 eller 2-4 spel. Detta spel bygger på att varje spelare kan värdera och har förståelse för grundspelet och kan värdera situationerna.

22. A Det improviserade spelet • Förståelse för grundspelet innebär att man har blick för sådana självklarheter som djup och bredd i spelet. Detta har inte alla. Gäller alla nivåer. Här har varje spelare utifrån sin individuella skicklighet möjlighet att vara farlig

23. Kombinationsspelet • . Det bygger på fasta/bestämda löpvägar. Här drillas spelet in efter ett bestämt mönster. Fördelen är att alla vet vad som händer. Vilket även inkluderar motståndarna och detta är en stor nackdel. En annan negativ sida av denna typ av spel är att det är bara vissa spelare som skall fram till läge. Vilket medför att motivationen sjunker hos de som inte är med.

24. Vårt anfallsspel skall grundas på: • Organisation/en ram. 3-3/2-4 • Fria/improviserade spelet • Kombinationsspelet • Självständigt tänkande • Intuition/känsla • Initiativförmåga

25. Motiv: • Vi spelar alltid vårt anfallsspel mot ett tänkande försvar. Det går inte att till 100 % förutsäga vad/hur motståndarna tänker. Därför är en det naturligt att kombinera de två typerna av spel. Vi ska kunna ta till kombinationsspelet när det fria spelet låser sig och vis vissa speciella matchsituationer, typ 6-5 spel. Personligen tror vi mycket på bestämda öppningar där man har ett antal handlingsalternativ för att komma till övertal. Men återigen vill jag betona att det är den enskildes tekniska/taktiska kunnande som är helt avgörande. • ”Tränar man upp den individuella tekniken/taktiken ökar också lagets kunnande”

26. Taktiskt tänkande • Det är att välja det för situationen bästa passet, skottet eller genombrottet. På denna nivån är det den enskilde spelaren som väljer. • Lagets taktiska tänkande är oftast bestämt på förhand genom sina grunduppställningar och besättningar av spelare i position. Inom denna ram finns det sedan plats för ett individuellt taktiskt tänkande. D.v.s. varje spelare måste vid ett otal tillfällen ta ställning till vad som ska göras i de olika faserna av spelet. Alla dessa kan inte förutses utan måste lösas här och nu, med hjälp av tekniska och taktiska färdigheter

27. Man kan urskilja olika sätt att tänka • Kollektivt tänkande. Här har man en grunduppställning som är bestämd på förhand. Bollvägarna/löpvägarna är relativt förutbestämda. Alla är med på det och det inkluderar även motståndarna. Vi får en form av ”terapispel” • Självständigt tänkande. Här har man en ram/ett grundspel som man utgår ifrån, men spelarna bryter mönstret utifrån sitt individuella tänkande. Vi får då en större variation. Det blir svårt för motståndarna att läsa spelet. • Kritiskt tänkande. Här försöker man att analysera och påverka spelet. Det gäller både det individuella och det kollektiva. Vad var bra och vad var mindre bra?

28. Hanbollsspelet är ett samspel • Det är laget som spelar, inte bara du. • Det är laget som vinner, inte bara du. • Det är laget som förlorar, inte bara du. • Det är tillsammans vi kan spela det effektiva och attraktiva spelet, inte bara du. • Lär dig förstå betydelsen av den individuella tekniken • Lär dig vad begreppen spelförståelse, speluppfattning, spelintelligens och splitvision står för. • Lär dig betydelse av att se träningen som en helhet. Se triaden och prestationstriangeln Du kan inte slarva bort vissa moment. Har du dålig kondition så har det ingen betydelse att du har en bländande teknik.

29. Några sammanfattande synpunkter på anfallsspelet • Spelbredd/speldjup i alla faser. • Tempoväxlingen • Att utnyttja skyttet i alla faser • Att utnyttja våra snabba kantspelare • Angripa motståndarna där de är som svagast. • Varje anfallspelare måste vara farlig i position mot mål. Alla faser. • Alla spelare måste behärska spelet med/utan boll • Att söka eget avslut .Det är först då du visar att du är farlig som du kan sätta andra i läge. • Taktiskt spel. Ibland måste man spela på klockan. • Vårt spel bygger på att varje spelare ska kunna klara av man/man.