Strokeprocessen

1. Strokeprocessen Strokeenheten i Ystad 2010 Bengt Jonazon leg sjuksköterska

2. Uppdragskontrakt för 2009 80% av alla stroke ska vara inlagda på strokeenheten inom 24 timmar Minst 5% av alla stroke med hjärninfarkt ska ha erhållit trombolys Minst 95% av alla strokepatienten ska vara registrerade i Riksstroke Bengt Jonazon

3. 2009Sydost • Alla delar av vårdkedjan skall engagera sig i uppgifterna att nå målen; 5% till trombolys, 80% till strokeenhet och 95% på 3-månadersuppföljning • Andelen av strokepatienter inklusive TIA som inlägges direkt på strokeenhet skall öka till 80% under 2009. Arbeta för att rutiner inom Kamber, akutmottagningarna och på vårdavdelningarna utvecklas så att alla strokepatienter kommer till strokeenheten. • Vi skall verka för att information ges till allmänheten kring strokesjukdomen samt förbättra det akuta omhändertagandet så att fler patienter kan ges trombolys. • Inventera hur många av strokeenheternas personal som har strokekompetensbevis, starta strokekompetensutbildning under våren 2009. Övriga medarbetare på avd 7, rehabavd i Simrishamn och kommunernas stroketeam erbjuds delta. Respektive kommun skall före utgången av 2009 i samverkan med primärvården ha bildat ett stroketeam med sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut • Formerna för rehabiliteringsplanens upprättande och dess innehåll skall utarbetas av arbetsgruppen tillsammans med medarbetare från sjukhusen så att ett journaldokument finns tillgängligt innan 2009 utgång. • Specialistvården ansvarar för 3-månadersuppföljning av patienter i eget boende och primärvården för patienter i särskilt boende. Ansvaret för 12-månadersuppföljning avgörs under 2009. • Strokevården i Sydost skall vara sådan att befolkningen känner sig trygg med den vård, rehabilitering och omvårdnad som ges. Resultatet av denna vård mätt i ADL-oberoende vid 3-månadersuppföljningen skall vara minst lika bra som 2007. • Minst 80% av alla strokepatienter skall läggas in direkt på strokeenheten i Ystad • Minst 5% av alla patienter som uppfyller indikationerna skall genomgå trombolys • Alla som arbetar på strokeenheten skall få strokekompetens. Övrig berörd personal inom primärvård och kommun erbjuds liknande utbildning. • Förbättra innehållet i rehabiliteringsplanen så att den kan användas i hela vårdkedjan. • Minst 95% av patienter som vårdats för stroke skall följas på 3- och 12 månadersuppföljning enligt Riksstroke. Där skall EQ5D och Barthel användas för att kunna sätta mål för 2010. • Utfallet i Riksstroke vad gäller vissa kvalitetsmått och patienttilffredsställelse ligger alldeles för lågt • Varför läggs strokepatienter på andra kliniker och inte på strokeenheten (endast 44%)? • Alltför få genomgår trombolys. 2007 4 st! • Behov av strokeutbildning. Idag 36%. • Informationsöverföringen och planeringen efter slutenvårdstillfället brister • Varför har så få patienter återbesök efter sin stroke (41%)? • Strokepatienter läggs på andra avdelningar. TIA-patienter skickas hem. En del patienter läggs in direkt i S-hamn. • För liten andel av våra patienter vårdas på strokeenhet • För få patienter trombolyseras • Ny personal tillkommit, ökat behov av strokeutbildning. Vi uppfyller inte fullt ut kriterierna för en strokeenhet • Många frågetecken och problem kring SVPL och rehabiliteringsplaner • Utskrivna strokepatienter vet inte vem eller hur de skall kontakta vid frågor, öka säkerheten samt ge trygghet • 80 % till strokeenhet – Månatlig uppföljning • 95% till uppföljning – Månatlig uppföljning • Strokekompetensutbildning – Följ upp kvartalsvis • Rehabplandokumentet – Följ upp kvartalsvis Grupp SO; Jennie Arenlind, Ann Aspelin-Sandström, Ulla-Brita Borgquist, Boel Granat, Ulf Johansson, Bengt Jonazon, Ingrid Olsen och Anders Sandström 081125

4. 1) På strokeenhet inom 24 timmar • Vi har uppnått 75,6 %, var blev de andra av? • Körts av ambulans till andra enheter utanför vårt upptagningsområde. • Körts av ambulans till andra enheter inom vårt upptagningsområde och där räknats som medicinpatienter. Fördelningen av strokepatienter fortfarande oklar mellan Ystad-Carema, har Carema en strokeenhet eller inte? • Patient som skrivits hem från akutmottagningarna i Ystad alt Simrishamn (oftast TIA-patienter), läggs ej in på strokeenhet och registreras inte i Riksstroke. • Patienter som är för dåliga att ligga på strokeneheten (IVA), kommer inte eller kommer i ett senare skede. Bengt Jonazon

5. Blivit inlagda på andra avdelningar eller på kliniken men inte på strokeenheten och inte överflyttats till strokeenheten inom 24-timmarsgränsen. • Strokeenheten drabbades i början av året (dec-mars) av Calicivirus vilket ledde till intagningsstopp och strokepatienter fick beläggas på andra enheter (detta kan inte styras och denna period borde kanske inte tillräknas statistikunderlaget). • Patienter som varit färdigtränade har belagt en strokeplats och har därmed förhindrat akuta strokepatienter att bli inlagda. Gäller även patienter från andra hemsjukhus (Simrishamn och Trelleborg) samt patienter som väntat på plats i kommunerna. Bengt Jonazon

6. 2) Fått trombolys på HIA Ystad kom upp till 11% och klarade uppdraget tack vare att trombolysen görs på HIA och att patienten kan komma till strokeenheten inom 24 timmar Bengt Jonazon

7. 3) Minst 95% anmälda till Riksstroke Ystad har inte hela året klart, men tack vare insatser av dagrehab registreras 93% (från 2010 finns det två blanketter) Pga sjukdom har registreringsarbetet halkat efter, akutanmälningar inlagda till och med september, efterforskning av andra patienter enligt diagnosregistret kommit fram till augusti. Vilket gör att slutprocenten av 2009 blir lite högre och att vi troligen når 95% av antalet inlagda i akutskedet. Bengt Jonazon

8. Tremånadersuppföljningen fungerar nu bättre. Patienter som kommit hem till egna boenden kallas till strokemottagningen i Ystad eller Simrishamn, vilket börjar fungera bra. Men från de patienter som bor på särskilda boenden och ska kallas av primärvården var det svårare att få in svaren. Gruppen för strokeprocessen har haft information på boenden i upptagningsområdet för att öka förståelsen att det är viktigt att få in enkäterna som nu skickas till sjuksköterskan på boendet, vilket förbättrat svarsfrekvensen. • 12-månadersuppföljningarna görs olika. Simrishamns strokemottagning kallar till uppföljning med läkarbesök, vilket börjar blir i besvärligaste laget, men Ystad har inte dessa resurser i nuläget. Uppföljningsenkäterna efter 12 månader kommer att göras per telefon med patient eller anhörig, läkarbesök görs av primärvården av vederbörande husläkare. Dessutom registrerar Riksstroke själv in 12-månadersuppföljningen, men denna når inte skånemodulen i nuläget. Bengt Jonazon

9. Uppdrag för 2010 • Strokeenhet som uppfyller kriterier enligt nationella riktlinjer, ska vara dimensionerad så att 80% av alla strokepatienterna i upptagningsområdet läggs in på strokeenheten inom 24 timmar. Sjukhuset ska även kunna erbjuda trombolys och kunna göra CT-hjärna dygnet om. • Rutiner för att genomföra trombolys på minst 9% av insjuknade patienten med ischemisk stroke. • Minst 95% av patienter med strokediagnos i PASiS ska vara registrerade i Riksstroke samt uppföljda efter 3 månader. Överenskomna parametrar för 3 och 12-månadersuppföljning på 95% av patienterna. Bengt Jonazon

10. Vad avser prevention att förebygga stroke, ska alla patienter med förmaksflimmer identifieras och ställningstagande till antikoagulationsbehandling ska ske i sluten/öppenvård. Detta ska förhoppningsvis leda till att mindre än 25% av de som insjuknar i stroke har förmaksflimmer vid inkomsten till akutmottagningen.

11. 1) På strokeenhet inom 24 timmar • Ge information på alla enheter till personal varför det är så viktigt att strokepatienter behöver komma till strokeenhet. • Klara besked om alla akutstroke ska till Ystad. • Att strokeläkaren snabbt gör en bedömning om inlagd patient har en stroke eller ej. • Ta upp vid rond dagligen om vilka patienter som inte har stroke och belägger våra få strokeplatser och som är flyttbar för att försöka att frigöra en plats till strokepatient vid hög belastning. • Vid enstaka tillfällen ta en akut strokepatient som överbeläggning om platserna redan är belagda med strokepatienter som ej kan flyttas. Bengt Jonazon

12. 2) Minst 9% ska få trombolys • Hårdare krav, men redan fjorårets resultat visar att vi klarar detta. • HIA kan öka antalet trombolyser ytterligare. • Finns det resurser för detta? Får ordnas efter behov så svaret blir ja enligt divisionschefen. Bengt Jonazon

13. 3) Minst 95% anmälda till Riksstroke • Omdisponering av resurser för att möjliggöra ökad registreringsfrekvens. • Om procentsatsen ökar på inlagda strokepatienter på strokeenhet och alla riksstrokeanmäls, minskar tiden för dagrehab att efterforska patienter som ej legat på strokeenheten. • Rutinerna för 3-månadersuppföljningarna måste bli bättre på särskilda boenden med utskick till sjuksköterska. För övrigt samma upplägg som tidigare. • 12-månadersuppföljningarna gör per telefon med patient i eget boende eller dennes anhörig. Patienter på särskilda boenden skickas 12-månadersblanketterna till sjuksköterska på aktuellt boende. Bengt Jonazon

14. 4) Att öka antikoagulationsbehandlingen • EKG kontrolleras vid inläggningen, antalet förmaksflimmer registreras vid riksstrokeanmälningen. • Bedömning av slutenvårdsläkare/primärvårdsläkare om patienten ska sättas in på Waran eller inte och registreras vid riksstrokeanmälningen. • Målsättningen är att antalet patienter med cerebral infarkt och förmaksflimmer vid inkomsten ej får överstiga 25%. Bengt Jonazon

15. Andra lokala mål för 2010 • Att antalet ADL-oberoende inte blir färre. • Planera för en ny strokeutbildning med Riksstrokes kompetensbevis. • Försöka att få en ny rehabplan i nya datasystemet. • Använda mätinstrumentet Stratify för att förhindra fallskador. • Använda modifierad Norton för att förhindra trycksår • Fortsätta att utveckla stroketeamen i kommunerna

16. 2010 Sydost • Lösningar för att nå målen Vem? Klart? • A1: Arbeta för att rutiner inom Kamber, akutmottagningarna och på Kamberprojektet 2010 • vårdavdelningarna utvecklas, så att alla strokepatienter kommer och Områdeschef • till strokeenheten. • A2: Föreläsa på andra enheter om vikten av att strokepatienter ska Personal från avd 7 2010 • komma till strokeenheten. • A3: Snabbt göra en bedömning om inlagd patient har en stroke eller ej, Strokeläkare Snarast • frigöra akut strokeplats genom patientflyttning. • B1: Möjligheter finns redan för HIA att öka antalet trombolyser. Divisionschef Snarast • C1: Omdisponering av resurser för att möjliggöra ökad reg-frekvens. Områdeschef 2010 • C2: Rutinerna för 3-månadersuppföljningarna bli bättre. Områdeschef 2010 • C3: Rutiner uppsatta för 12-månadersuppföljningarna ska fungera för resp. sjukh • D1: EKG kontrolleras vid inläggningen, antalet förmaksflimmer • registreras vid riksstrokeanmälningen Divisionschef Redan aktivt • D2: Bedömning av slutenvårdsläkare/primärvårdsläkare om patienten • ska sättas in på Waran eller inte. Ved läkare Snarast • D3: Finna möjliga vägar för att hitta oupptäckta förmaksflimmer. Primärvården 2010 • E1: Få igång stroketeam i alla 5 kommunerna som kan vara konsulter • /kontaktpersoner mellan primärvård och kommun för att få fram vikten • av träning för strokepatienter. Strokeprocessgrp snarast • E2: Kunna upprätthålla utbildning om rätt omvårdnad/träning vid stroke Stroketeam- 2010- • för berörd personal i hela vårdkedjan. grupperna 2011 • E3: Att hitta en lösning på hur träning av patienter kan samordnas Kommun/ Strokepro- 2010- • Primärvård cessgrp 2011 • F1: Fortsätta registrera Barthel och EQ5D (statistik osäker i nuläget) Dagrehab Aktivt • G1: Planera för en ny kurs med Riksstrokea strokekompetensbevis Enhetschef 2010 • H1: Överföra en rehabplan till Meliorformat om det inte finns redan, ta hjälp • av sjukhus som redan är melioranvändare för att få ut dessa i • fortsatta vårdkedjan IT+rehabplan-grupp 2010 • I,J: Använda validerade mätinstrument som ex Stratify och Norton • Hitta rutiner för att informera vidare i vårdkedjan. Enhetschef Stratify o Norton akt. Statistik och mål för 2010: Strokevården i Sydost skall vara sådan att befolkningen känner sig trygg med den vård, rehabilitering och omvårdnad som ges. (se statistik nästa blad) A: Minst 80% av alla strokepatienter i upptagningsområdet skall läggas in inom 24 timmar på strokeenheten i Ystad, målsättning är att kravet ska uppfyllas. B: Minst 9% av alla patienter som uppfyller indikationerna skall genomgå trombolys, målet är att antalet trobolyserade patienter når 12% C: Minst 95% av patienter som vårdats för stroke skall följas på 3- och 12- månadersuppföljning enligt Riksstroke. Statistik visar akutreg. samt 3-mån. D: Arbeta för att patienter med förmaksflimmer inte får en stroke. E: ADL-oberoende ska visa ett bra resultat. F: EQ5D och Barthel ska användas. Medelvärde för EQ5D 2009 var 66,9 poäng. G: Alla som arbetar på strokeenheten eller i kommunens stroketeam ska gå eller har gått Riksstrokes kompetens-utbildning. I nuläget har 65% på strokeenheten fått denna utbildning. H: Rehabiliteringsplanen ska utvecklas igen utifrån ett nytt datasystem. I: Kontinuerlig fallriskbedömning på alla patienter, där risken att falla mäts utifrån en poängskala som ligger till grund för åtgärder. J: Gör en modifierad Nortonbedömning för att undvika trycksår på strokepatienter, även här mäts risken att få trycksår med en poängskala som bedömning, vilken ligger till grund för åtgärder. A: Utfallet av strokepatienter blev inte riktigt då avdelningen var drabbad av Calicivirus dec-mars 2008-9, vilket ger statistiska avvikelser. Varför läggs fortfarande strokepatienter på andra kliniker och inte på strokeenheten i Ystad? B: Trombolysutvecklingen har varit bra de senaste två åren! C: Varit efter med registrering i Riksstroke hela året pga sjukdom. Planeringen/uppfölj efter slutenvårdstillfället blivit bättre fram för allt vid 3-månader. D: Hur ska vi fånga upp oupptäckta förmaksflimmer? G: Behov av strokeutbildning. Kurs avslutad 2010, men personalomsättningen ökar. A: Strokepatienter läggs på andra avdelningar. TIA-patienter skickas hem. En del patienter läggs in direkt i S-hamn. Nya tag 2010 för att strama upp flödet av patienter. För liten andel av våra patienter kommer direkt till strokeenheten, för lite platser? B,D: Nya krav på uppdrag har tillkommit G: Ny personal tillkommit, ökat behov av kontinuerlig strokeutbildning. H: Många frågetecken och problem kring nytt datasystem I,J: Sätts större krav på vården, viktigt med mätvärden för att undvika förlängd vårdtid. A: 80 % till strokeenhet – Månatlig uppföljning B: 12% får trombolys – Månatlig uppföljning C: 95% till uppföljning Riksstroke – Månatlig uppföljning D: Max 25% med pågående förmaksflimmer vid inläggning – uppföljning kvartalsvis G: Strokekompetensutbildning – underlag registreras, ny utbildning plan 2011 H: Rehabplandokumentet – efterlysa ett fungerande i nya journalsystemet. Grupp SO; Jennie Arenlind, Ann Aspelin-Sandström, Ulla-Brita Borgquist, Boel Granat, Elisabeth Rubin Bengt Jonazon, Marie Strömblad, Roger Nordström och Monika Schlaug 100413

17. Statistik och mål för 2010: Strokevården i Sydost skall vara sådan att befolkningen känner sig trygg med den vård, rehabilitering och omvårdnad som ges.A: Minst 80% av alla strokepatienter skall läggas in inom 24 timmar på strokeenheten i YstadB: Minst 9% av alla patienter som uppfyller indikationerna skall genomgå trombolys C: Minst 95% av patienter som vårdats för stroke skall följas på 3- och 12 månadersuppföljning enligt Riksstroke.D: Arbeta för att patienter med förmaksflimmer inte får en stroke. Antalet patienter med förmaksflimmer vid inkomsten till akutmottagningen.E: ADL-oberoende ska visa ett bra resultat.F: Även EQ5D och Barthel ska användas för att mäta målen för 2010.G: Alla som arbetar på strokeenheten går eller har gått Riksstrokes kompetensutbildning.H: Rehabiliteringsplanen ska utvecklas igen utifrån ett nytt datasystem.I: Kontinuerlig fallriskbedömning med Stratify på alla patienter.J: Gör en modifierad Nortonbedömning för att undvika trycksår på strokepatienter

19. Reflektion, blev resultatet bra? • A: Utfallet av strokepatienter blev inte riktigt då avdelningen var drabbad av Calicivirus dec-mars 2008-9, vilket ger statistiska avvikelser. Varför läggs fortfarande strokepatienter på andra kliniker och inte på strokeenheten i Ystad? • B: Trombolysutvecklingen har varit bra de senaste två åren! • C: Varit efter med registrering i Riksstroke hela året pga sjukdom. Uppföljningen efter slutenvårdstillfället har blivit bättre, fram för allt 3-månadersuppföljningen. • D: Hur ska vi fånga upp förmaksflimmer? Måste ske via akuten. • G: Behov av strokeutbildning. Kurs genomförd 2009, men personalomsättningen ökar, behov även för kommunens stroketeam.

20. Hur går vi vidare? • A: 80 % till strokeenhet – Kvartalsuppföljning • B: 12% får trombolys – Kvartalsuppföljning • C: 95% till uppföljning Riksstroke – Kvartalsuppföljning • D: Max 25% med förmaksflimmer vid inläggning – uppföljning kvartalsvis • G: Strokekompetensutbildning – underlag registreras, ny utbildning planeras 2011 • H: Rehabplandokumentet – efterlysa ett fungerande i nya journalsystemet.