Förklaringar till rasism, diskriminering & fördomar

1. Förklaringar till rasism, diskriminering & fördomar Sociologiska, psykologiska och historiska förklaringar PD Mika Helander

2. Xenofobi • Handlar om rädsla för det främmande. • Utlänningar, invandrare och representanter för etniska minoriteter upplevs som ett hot. • Enligt Julia Kristeva har detta sitt ursprung i rädslan för det främmande inom oss själva, dvs. för vårt okontrollerade undermedvetna. • Enligt Agnes Heller (fenomenolog) har xenofobin sitt ursprung i ett upplevt hot mot oifrågasatta alldagliga rutiner och praktiker som identiteten bygger på. Det främmande ifrågasätter dessa rutiners självklarheter genom att representera andra rutiner, normer och praktiker. • Socialpsykologer (Kritiska teorin: Theodore Adorno) har presenterat teorin om den auktoritära personligheten, som har svårt med att klara av osäkerhet och tenderar förenkla pga. detta (leder till svart-vita uppfattningar och lösningsmodeller).

3. Socioekonomiskt och kulturellt hot • En rädsla att ”den andre” tar ”våra arbeten, bostäder, kvinnor” och förändrar vår kultur. • I Finland och i andra nordiska länder har det socioekonomiska hotet upplevts mest bland lågutbildade arbetare (Jaakkola). • En ”rationell” attityd i situationer av konkurrens om begränsade resurser. • Closure är då vanligt, dvs. monopolisering av bestämda uppgifter till specifika grupper mao. stänger man ut andra från konkurrensen (Weber)

4. Relativ deprivation • Individens relativa ställning är otillfredsställande (Samuel Stouffer: The Americal Soldier). • Skillnad mellan vad som önskas och vad som förverkligas. • Leder till en ”hackordning”, där individen ”hämnas” sin dåliga situation på de som befinner sig lägre ner i hierarkin. • Sammanhänger ofta med en osäker ekonomisk situation och sjunkande status. (Hernes & Knudsen: Svart på vitt) • Tidigare ett medelklassproblem, numera ett arbetarklassproblem. • Ett vanligt uttryck (speciellt i medelklassen) är symbolisk rasism, där ”de andra” påstås bryta mot allmänt accepterade symboler och normer

5. Propaganda och mediapåverkan • Kvällstidningarna och skräpjournalismen skapar konflikter – problem, hotbilder och rädsla säljer. • Populistiska politiska partier som framför sitt budskap i media. • Blir starkare ifall propaganda inte motarbetas av opinionsledare & Tyst majoritet. • Kontakthypotesen modifierat: Ifall kontakten mellan grupperna sker endast i medierad form, utan personliga, jämlika kontakter, blir risken större för negativa uppfattningar.

6. Modernitet: Ängslan och aggression • Sociala bindningar försvagas som ett resultat av individualiseringen i det moderna samhället. Resultatet blir isolering, vilket skapar ängslan och osäkerhet. • Individen söker efter ny identifikation i det nationella samhället, som definieras negativt i relation till det främmande som ”tillhör annanstans”. • Nya bindningar mellan individen och nationen skapas genom rasismen som identifierar ”den andre” som ett hot. • Extremhögern erbjuder politiska program och organisationer som erbjuder ny identifikation och säkerhet. • Nationalismen blir en ny ”civil religion” (R. Bellah) • Parsons: Aggressivitets tes – Det moderna samhället är funktionellt uppspjälkt (arbetsdelning mellan män och kvinnor) och maskulina roller tillåter inte expressivitet och känslor. Leder till aggressivitet som riktas mot ”den andre”.

7. Cykliska och historiska teorier • Förekommer mera under ekonomiska lågkonjunkturer, som kännetecknas av arbetslöshet och medelklassens sjunkande positioner. • En ideologi bland andra ideologier: Rasismen finns alltid närvarande och kan bli överaktiv i bestämda situationer (Miles) • Historiska förtrycksrelationer (genom vilka ekonomisk vinning erhålls) institutionaliseras som rasrelationer – rasialisering (Miles) (förekommer oftast i koloniala sammanhang)

8. Rasism, diskriminering och fördomar kan förklaras på många olika sätt och en tvärvetenskaplig ansats är ofta fruktbar!