1 / 17

Vad kan vi lära av långliggande gödslingsförsök

Vad kan vi lära av långliggande gödslingsförsök. De svenska platserna. Lennart Mattsson. Här ligger försöken. De viktigaste försöksserierna. Humusbalans i ståsädesväxtföljder 1970 4 Humusbalans i klöver/grässystem 1970 4 Odlingssystem och miljöeffekter 1979 1

forbes
Download Presentation

Vad kan vi lära av långliggande gödslingsförsök

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Vad kan vi lära av långliggande gödslingsförsök De svenska platserna Lennart Mattsson

  2. Här ligger försöken

  3. De viktigaste försöksserierna Humusbalans i ståsädesväxtföljder 1970 4 Humusbalans i klöver/grässystem 1970 4 Odlingssystem och miljöeffekter 1979 1 Markbiologiskt försök 1996 1 Organiska material 1956 1 Kalk och fosfor 1936 2 Kalk och organiskt material 1963 2 Kalk och markkemiska parametrar 1983 2 Exploatering av P uppgödslade jordar 1983 5 Markbördighet. Norra Sverige 1969 2 Markbördighet. Mellersta och södra Sverige 1957 10

  4. Bördighetsförsökens växtföljder Sydsverige Mellansverige N och PK varieras; 4 N-nivåer, 4 PK-nivåer

  5. Bördighetsförsöken i syd- och mellansverige • 10 olika platser, 2 växtföljder på varje plats • Sydsverige, sedan 1957 • Lerjordar, 13-17% ler, med pH 6,2 - 7,5 • Organiskt kol 1,1 - 2,4 (3,1)% • Mellansverige, sedan 1963 • Lerjordar, 18-56% ler, med pH 5,9-7,1 • Organiskt kol 2,1 – 2,4

  6. BördighetsförsökenUtan vall och stallgödsel

  7. BördighetsförsökenMed vall och stallgödsel

  8. Odlingssystemets betydelse • Ingen tillförsel av NPK innebär långsiktigt ett skördebortfall på 50% i ett odlings- system baserat på ettåriga grödor. • I ett odlingssystem med vall och tillförsel av stallgödsel är motsvarande skörde- bortfall 25%.

  9. Markens kolhaltUtan vall och stallgödsel

  10. Markens kolhaltUtan vall och stallgödsel

  11. Markens kolhaltMed vall och stallgödsel

  12. Markens kolhalt • Bestäms på längre sikt av • odlingssystem • växtnäringsnivå • Jämvikt råder i odlingssystem med normal input av växtnäring. • Jämviktsnivån är högre i system med vall och input av stallgödsel.

  13. Markens fosforstatuskan påverkas

  14. Fosfor kan utnyttjas • Svenska jordar har gödslats upp med fosfor sedan 1950-talet. • Kan fosforn utnyttjas? • På fem försöksplatser undersöks fosfor- effekterna sedan 1980-talet.

  15. Fosforstatus i marken vid tillförsel av 0 kg P

  16. På en fosforrik eller uppgödslad jord • Fosforupptaget i skördeprodukterna minskade inte. • Inte heller skördarna gick ner. • 30 kg P per ha och år kan mobiliseras från markens förråd.

  17. Vad kan långliggande gödslingsförsök lära oss? • Långtidseffekter av kvävegödslingen. • Öka kunskapen om fosfordynamiken. • Ger markkemiska data och värdefulla tidsserier. • Strukturfrågor blir allt viktigare • Arkiverade prover (växt och jord) skapar möjligheter. • Levande demonstrationsobjekt som visar vad olika åtgärder leder till på lång sikt.

More Related