1 / 12

Fasta ämnen (solidus)

+. +. +. +. +. +. +. +. +. -. +. -. +. -. +. -. +. -. +. -. +. -. +. Fasta ämnen (solidus). Metaller 2. Jonföreningar 3. Nätverk 4. Molekyler. Bindningar i fasta ämnen. Starka kemiska bindningar: Jon – jon NaCl, BaSO 4 Jon – dipol CuSO 4 · 5H 2 O

garima
Download Presentation

Fasta ämnen (solidus)

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. + + + + + + + + + - + - + - + - + - + - + - + Fasta ämnen (solidus) • Metaller 2. Jonföreningar 3. Nätverk 4. Molekyler

  2. Bindningar i fasta ämnen Starka kemiska bindningar: Jon – jon NaCl, BaSO4 Jon – dipol CuSO4 · 5H2O Kovalent diamant Metall Mg, Fe Svaga kemiska bindningar: Dipol – dipol H2S Vätebindning H2O 30~100kJ/mol Londonkraft P4 5~25kJ/mol 100~400kJ/mol (van der Waals)

  3. Smältpunkter och kokpunkter: Jonföreningar har ofta höga smp. och kp: Ex. MgO smp. 2800°c, kokpunkt 3600°c Al2O3 smp. 2015°c, kokpunkt 2980°c gitterenergi

  4. - - - - + + + + Bindningar mellan molekyler Dipol – dipol intereaktioner: HCl, H2s Dipol~Dipol kraft ~1/d3 Allm. gaslagen är så nära sanningen, eftersom gaser nästan alltid är oladdade och då finns bara svagare dipol – dipol intereaktionerna. d i gaser är ~10ggr större än i (l) och (s), så mycket svaga krafter mellan gasmolekylerna. Kap 10. 10.1 Läs 10.2 – 10,7 Skumma (bindningar, strukturtyp, 10.8 – 9 Skippa materialegenskaper)

  5. O . . .  O  H  C C   O . . . O H O O O O H H O N O N H H N N N N H H Vätebindning Bindnings-krafter ökar Även F kan bilda vätebindningar. Ex. proteiner, DNA. Dimerer bildas gärna av karboxylsyror:

  6. Londonkrafter (van der Waalsbindningar) (LDF) -+ -+ + - - + snabbt p.g.a elektronernas rörlighet är även neutrala atomer och molekyler svaga dipoler i korta ögonblick. Londonkraft är större hos större molekyler. Beror på formen.

  7. Smältpunkter och kokpunkter ökar med bindningskrafter mellan molekyler/atomer. Ämne smp (°c) kp (°c) He -270 -269 H2 -259 -253 Xe -112 -108 N2 -210 -196 CO2 — -79s N2S -86 -60 H2O 0 100 LDF Dipol H-bindn.

  8. Hg Vätskor — flyter, bildar en skarp yta, avdunstar. Viskositet: Vatten låg, sirap hög Ytspänning: Kapillärkraft Adsorption = molekyler binder till en yta. Ångtryck Prapor med T . Vätebindningar  lägre ångtryck H2O

  9. ”oordning” Kan vara blandning av olika föreningar Oregelbunden yttre form Ex: glas, jord, smör periodiskt ordnade joner/atomer/molekyler en exakt sammansättning AnBmCp Skarpa ytor Ex: NaCl, strösocker Fasta ämnenAmorft kristallint mellan-former

  10. Röntgendiffraktion Kristallografi Röntgenstrålning = elektromagnetisk strålning  = 1 - 2Å 1912 NaCl Bragg och Bragg 1920-30 Enkla oxider och salter (2-10 atomer/cell) 1940-50 Organiska föreningar (10-20 atomer/cell) 1969-70 Större organiska + proteiner (100-1000 atomer) 1980-99 Virus (1 000 000 atomer) 2000 Ribosomen

  11. 2 10:6 40keV h h h Cu-plåt Röntgenkristallografi H H Kollimator Kristall Diffraktions-mönster på film Röntgenkälla

  12. Ur diffraktionsmönstret avläses: • Symmetrin • Enhetscellens storlek Ur de relativa intensiteterna kan man bestämma: • Atomkoordinaterna i 3D Rasmol på datorn Noggranhet:  0,001Å oorganiska  0,01Å organiska  0,1Å proteiner Om antalet atomer i enhetscellen ökar med faktorn n, då ökar enhetscellens volym med faktorn n, och då ökar antalet diffraktionspunkter med faktorn n.  Strukturbas Protein Data Base PDB

More Related