Du är bibliotekets varumärke Framtidsspaning express Jönköping 25/4

1. Du är bibliotekets varumärke Framtidsspaning express Jönköping 25/4 • Vadärettvarumärke • Kommunikationgenomtiderna • Megatrenderochvärderingaridag • Paradigmskifte i kommunikationen • Du somvarumärke • Utmaningar – Möjligheter • Socialamediermeränkanal • Effektmålsdrivnabudskap

2. Vad är egentligen ett varumärke? Vad är egentligen ett varumärke

3. Vad är egentligen ett varumärke? Vad är egentligen ett varumärke Vision - Vad vill ”kunderna” att vi ska vara

4. Hur långt har ni kommit? Profil vad vill vi vara Identitetvad är vi Imagehur upplevs vi

5. För att förstå framtiden Vad är egentligen ett varumärke http://www.youtube.com/watch?v=53mNjZiT5RI http://www.youtube.com/watch?v=-nwBtSlLd9Q

6. Vad är egentligen ett varumärke Industrisamhället övergår i postindustriellt samhälle - informationssamhälle Brytpunkt oljekris 1973 Informationssamhälle – ”nätverksamhälle” Levnadsstandard ökar Philip Kotler, (f. 1931) ”moderna marknadsföringens fader”ger ut Marketing Management 1967 Tryckt dagspress + bio kommunikationskanaler produkter blir allt mer lika i kvalitet Varumärket blir allt viktigare ReklamTv startar 1945 i USA Livsstilsmönster – lifestyles Internets föregångare - ARPANET 1968 Ökad individualisering Ökad globalisering Första e-postmeddelandet 1971 Produktorienterad demografiska variabler livstilsmönster

7. Abraham Maslow, 1943

8. Vad är egentligen ett varumärke ”Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna använt Internet” 16-19 år 94% Hög utbildning 91% Män 76 % Kvinnor 76% 65-85 år 43 % Låg utbildning 37 % ”Vilken typ av utrustning har du tillgång till i ditt hushåll”Mobiltelefon 93 % Internet 84 % PC 80 %Bredband 77% Källor: Skellefteå kommun 2030/Kairos FutureSOM institutet 2011UnitedMinds trendstudier

9. Trädet – ledord per ”gren” Start från vänster Mångfalden ökar i kultur., etnicitet, religion, sexuell läggning, intressen m.m. Vi ser också tecken på segregering. Upplevelser med äkta mening. Större del av konsumtion läggs på upplevelser. Att ha upplevt något värderas mer än ägande. Upplevelserna ska ha verklig och äkta mening . Äkthet i flera dimensioner som får allt större betydelse; etik, hållbarhet, naturlighet, ärlighet, enkelhet, historia, Nya mönster, sociala medier. Behov av kommunikation ökar. Sociala medier ökar i alla typer av relationer; privata, jobbrelaterade, kundrelaterade och offentliga. Ökad individualisering, ökad kunskapsnivå. Det ställs att större krav på individen att fatta egna beslut vilket även är en möjlighet. Tilltron till hierarkier minskar och det blir allt viktigare att förverkliga sig själv. Genom den ökade individualiseringen och ökade kunskapsnivån ökar även förväntningar och krav på tjänster m.m. Ständigt vara uppkopplad. Privata eller företagsrelaterade relationer blir alltmer platsoberoende. Utföra arbetet på andra platser än jobbet samt på andra tider än kontorstid. Att vara uppkopplad är en livsstil som löper parallellt med irl. Mötesplatser. Intresset för traditionellt organiserade sammanslutningar minskar medans alltfler söker sig till sammanhang som överensstämmer med livsstil och intressen. Spontana informella mötesplatser, festivaler etc ökar. Människor väljer i allt högre grad träffas utanför hemmen och ställer högre krav på offentliga miljöer och stadsmiljö. Människor vill inte längre vara passiva konsumenter utan aktiva medskapare. Vad är egentligen ett varumärke

10. Vad är egentligen ett varumärke World Values Survey (WVS) är ett globalt forskarnätverk som från 2012 har sitt sekretariat på Institutet för Framtidsstudier. WVS data gör det möjligt att analysera demokratiutvecklingen i världen, människors uppfattning om mänskliga rättigheter, synen på åldrande, ungas plats i samhället, korruption, förtroende för samhällets m.m. som har betydelse för våra samhällens framtida utveckling. WVS har sedan 1981 regelbundet genomfört enkätundersökningar i närmare hundra länder. Hittills har fler än 300 000 individer från fler än 100 länder intervjuats.

11. Möjligheter Vad är egentligen ett varumärke • Vårt löfte/erbjudande ligger i tiden • Önskan om självförverkligande • Dedikerad personal • Vi vill göra gott • Insikt om svårigheter • Gedigen bas Utmaningar • Hitta vår egenart ”vad är ett bibliotek” kopplat till behov • Tydliggöra det fysiska bibliotekets värde • Tydliggöra vårt eget värde som medarbetare • Följa med i teknikutveckling • Kommunicera individanpassat och påvisa nyttan • Använda rätt kanal vid rätt tid • Finnas där människor finns och när de vill träffa oss • Lära oss använda nya kanaler, sociala medier

12. Du är bibliotekets nyckelspelare men det kräver • att du känner dig säker i din roll • att du kan förmedla bibliotekets nytta och värde i olika kanaler, fysiskt och digitalt • att du kan identifiera behoven • att du kan förmedla och aktivt presentera det samlade utbudet • att du kan agera vid rätt tid och på rätt plats för att nå målgruppen

13. Framtiden innebär - Uppsökande irl - Sociala medier - Behovsanpassade budskap

14. De uppsökande biblioteket i olika ”nivåer” • - Finnas på platser där målgruppen rör sig tex spontana, informella mötesplatser, festivaler och olika typer av happenings • - På tider som passar målgruppen • - Flytta ut biblioteket - Pop-up bibliotek • - Samarbeten

15. Sociala medier – mer än en kanal • Personerna • Sök de engagerade som i sin tur blir talesmän för din sak. Ger du ”present” bokmärke eller annat, ge två eller fler så de kan ge bort i sin tur • Budskapet • Enkla budskap som de engagerade lätt kan komma ihåg och lätt att förmedla och som har ett innehåll. Reklam är inte längre intressant. • Kontexten • Lär känna din målgrupp, budskapet måste presenteras när målgruppen är mottaglig, rätt tid på dygnet, rätt humör, rätt geografiskt. Källa: Fredrik Lyreskog/Wolber World

16. Behovsanpassade budskap • - vad vill vi åstadkomma? • vad ska hända med mottagaren • hur mäter vi

17. Ställ dig frågorna • Vad får människor ut av att ta del i vår verksamhet • På vilket sätt är det vi gör relevant för människor • Vilken skillnad gör vår verksamhet i samhället

18. Gå från ”gamla målområden” • Antal författarprogram • Antal besökare • Visa, bevara, locka… • Vara en pedagogisk resurs..

19. ”Nya målområden” - individnivå • Kunskap och förståelse • • Förmågor och färdigheter • • Attityder, värderingar och åsikter • • Glädje, inspiration, kreativitet • • Beteende, aktiviteter och förändring Källa: Emily Johnson

20. ”Nya målområden” - samhällsnivå • Ett starkare och tryggare samhälle • • Hälsa och välmående • • Stärkt medborgarskap Källa: Emily Johnson