1 / 17

Fiber för snabb landbygd

Fiber för snabb landbygd. Laser 1960. - medel för att bygga nästa generations bredbandsnät på landsbygd. Fiber 1970. Per Torphammar. 10 Mbit/s -1Gbit/s. 1-10 Mbit/s. Vad är bredband – hur fort är fort ?.

gordon
Download Presentation

Fiber för snabb landbygd

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Fiber för snabb landbygd Laser 1960 - medel för att bygga nästa generations bredbandsnät på landsbygd Fiber 1970 Per Torphammar

  2. 10 Mbit/s -1Gbit/s 1-10 Mbit/s Vad är bredband – hur fort är fort ? 2 Mbit/s = 30 st samtidiga telefonsamtal, 5 Mbit/s = en Tv-kanal, 20 Mbit/s en HDTV kanal Skicka en röntgenbild till en vårdcentral eller fastlandet med 1 Mbit/s hastighet ca 9 minuter

  3. ? ? Fiber till byn – fiber från byn km

  4. Fibernät Stadsnät Vem Skall äga? THF Byalag THF AP ÖP AP AP

  5. Operatör Operatör Operatör Principiell rollfördelnig • Affärer • Innovationer • e-tjänster • Vård • Utbildning Innehåll = nytta Tjänster Ljus Kabel MILJÖ Landsbygd Transport = näringsliv Infrastruktur = samhälle

  6. Affärsmodeller Vertikal struktur = monopol Horisontal struktur = konkurrens Slutkundstjänster Transmission/KO T/KO T/KO Infrastruktur Infrastruktur

  7. Högt hängande frukter… I vissa områden (främst på landsbygden) finns det ingen operatör som finner det lönsamt att investera i bredbandsnät. Hur skall vi hitta metoder och affärsmodeller som gör att även dessa underpriviligerade områden kan överleva och utvecklas? Ett sätt är att människor går samman i byalag och satsar, förutom eget kapital, även eget arbete och markupplåtelse. Man sänker då tröskeln för att operatörer och tjänsteleverantörer skall etablera sig i området.

  8. Principer för framtidssäkra fibernät • Eftersträva alltid ett öppet nät • Alltid öppet på kanalisations- och fibernivå • Eftersträva flera tjänsteleverantörer • Teckna tidsbegränsat avtal med KO • KO kan vara stadsnät eller annan regional operatör • Säkerställ att regler följs för bidrag (krav på öppna nät) • Om ej öppen leverantör finns se till att skriva tidsbegränsat avtal • Tillse att nätet förblir i egen och öppen ägo för all framtid T/KO T/KO Infrastruktur

  9. Fibersamfällighetsförening (FSF) Stadsnät FSF 2 THF THF ÖP AP FSF 1 AP ÖP AP FT FT THF Accessnod AP Passiv anslutningspunkt FT Fiberterminering ÖP Överlämningspunkt

  10. Projektering Installation Materiel Grävning Beräkning av investeringskostnaden för en liten by Befintligt nät Överlämningspunkt ÖP gemensam enskild 1 10 2 3 Användare Nod 9 8 4 5 6 7 medelvärde Gård nr

  11. Fibersamfällighetsförening, FSF Förslag En fibersamfällighetsförening kan jämställas med en vägförening. Lantmäteriet är den ansvariga myndigheten. http://www.lantmateriet.se/templates/LMV_Page.aspx?id=8617 Enhetlig lagstiftning Den 1 januari 1998 ersattes lagen om enskilda vägar - som bl.a. handlar om vägar i tätare bebyggelse - med en modernare lagstiftning. De lagar som då tog över var anläggningslagen och lagen om förvaltning av samfälligheter. Viss komplettering har skett av dessa lagar. I anläggningslagen finns regler om hur man inrättar och förändrar en gemensamhetsanläggning (vägar eller andra anläggningar som behövs för att uppfylla ett gemensamt behov). I lagen om förvaltning av samfälligheter finns regler bl a om hur man ordnar förvaltningen av en gemensamhetsanläggning. Gemensamhetsanläggning Gemensamhetsanläggning för fiberinfrastruktur innefattar markavtal/ledningsrätt, kanalisation, kabelbrunnar, fiberkabel, blåsrör, fiber, fiberterminering och skarvdon från en överlämningspunkt till fibertermineringen hos slutanvändaren. Fastigheten, inte ägaren, är knuten till en FSF.

  12. Det viktiga! Tjänster Öppenhet Bygg alltid Professionelt! Stadsnät eller Annat nät By-nätet Investering Ägande? Drift Investering Ägande, Drift, bibehålls! kan köpas! Skriv ”bra”AVTAL!

  13. Viktigt angående ägande • Ägandet till nätet skall behållas (Samfällighet) • Fibernätet knyts till fastigheten (Lantmäteriet) • Kan driftas av sluten operatör om ingen annan finns (Tidsbegränsa) • Fler är alltid starkare (Kooperativ) • Flera kan dela på kostnaden för Lantmäteriet • Se till att teckna kreativa, innovativa och pålitliga avtal • Sök alla tillgängliga bidrag OBS dessa kräver öppenhet Förslag

  14. Slutsatser • En FSF äger och kontrollerar det lokala fibernätet • Investeringen kopplas till fastigheterna via andelstal i FSF • Samförläggning och markupplåtelse minskar kostnaderna • Eget arbete och engagemang är en förutsättning • Lantmäteriet är en del av lösningen • Se till att söka bidrag och att alla förutsättningar är uppfyllda • Säkerställ långsiktit ägande och öppenhet Förslag

More Related