120 likes | 260 Views
Storskalig värmelagring. Linda Birkedal Lunds kommun. Utmaningar som värmelagring kan lösa. Kan ta tillvara spillvärme och tillfälliga överskott från förnybar elproduktion. Kan utjämna säsongsvariation från t.ex solenergi Kan mildra toppar i värmeförbrukningen vintertid
E N D
Storskalig värmelagring Linda Birkedal Lunds kommun
Utmaningar som värmelagring kan lösa • Kan ta tillvara spillvärme och tillfälliga överskott från förnybar elproduktion. • Kan utjämna säsongsvariation från t.ex solenergi • Kan mildra toppar i värmeförbrukningen vintertid • Möjliggör längre drifttid på biobränsleeldade kraftvärmeverk
Vad mer kan värmelagring bidra till? • Stabilare elpris i system med mycket vindkraft • Lägre fjärrvärmekostnader vintertid • Problem kopplade till kvittblivning av spillvärme minskar
Hur fungerar storskalig värmelagring? • Värmeenergi förs över till ett medium som på grund av naturliga förutsättningar eller isolering har låga förluster. • Med hjälp av värmepumpar förs energin ut på fjärrvärmenätet när behovet och /eller priset är högt • Lagret kan antingen finnas i en akvifär, i borrhål i berggrunden eller i bassänger
Borrhål + Nästan oberoende av berggrund + Slutet system + Fungerar i stor och liten skala • Hög investeringskostnad • Kräver el till värmepumpar • COP 4-7
Akvifärer + Hög värmekapacitet + Relativt billigt + COP 8-20 • Stort underhållsbehov • Ont om lämpliga platser • Kräver el till värmepumpar • Direktöverföring till grundvatten
Bassänger (Pit storage) + Billigt + Kostnadseffektivitet ökar med storlek - Bäst vid kort lagring - Ytkrävande
Skillnader mellan Danmark och Sverige • Danmark • Bassänger ovan jord (Pit storage) • Fjärrvärmenät • Sverige • Borrhål och akvifärer • Byggnadskomplex • Ackumulatorer finns i båda länderna
Business case från Lund • Anläggning som kan omsätta 50-100 GWh/år • Ska lagra spillvärme och billig värme från CHP • Värmen skall användas under vinterns kalla dagar • Erfarenhet av stora värmepumpar för geotermi på platsen • Välkänd berggrund med goda egenskaper • Ny brunnsteknik • Investering på ca: 70 MSEK • Minskar driftskostnader 15 MSEK/år • Förluster uppskattas till 20 %
Lagstiftning och förutsättningar Vattendom krävs Berggrund med vatten utan strömmar krävs Pumpar till anläggningen drivs med el Påverkan på miljö i övrigt liten Påverkan på arbetsmiljön liten
Business caseNordhavn • I Nordhavn findes en tidligere tørdok, der kan benyttes som varmelager. • KE undersøger selskabsøkonomisk og samfundsøkonomisk nytteværdi. • Lageret kan komme til at indeholde: ca. 14.000 MWh • 300.000 m3 • 41.000 m2 • Der regnes på at lageret kan op- og aflade med optil 200 MW • Lagerets tekniske levetid forventes at være op mod 80 år. Derfor er en tidsbegrænset leje af grunden på 25 år kort.
De videre undersøgelser • Hvilke forhold ligger til grund for nytteværdien • Hvor stor en investering vil varmelageret kunne betale hjem • Robusthedsanalyser af varmelageret • Mere eller mindre vindkraft i energisystemet • Geotermianlæg i København • Lagerets tekniske egenskaber • KE indgår i et forskningsprojekt om lågkontruktioner til varmelagre sammen med Rambøll.