Akademiskt skrivande

1. Akademiskt skrivande Språkhandledningen vid Göteborgs universitet

2. Materialinsamling Skrivuppgiften – gör en analys Överblick över facklitteraturen och relevant material Anteckningar från kurslitteratur och föreläsningar Grupparbeten Övrigt material

3. Att komma igång

4. Att komma igång Gör en disposition – även tidsmässigt Börja med det som du tycker är roligt Skriv vad som helst (fritt efter Dysthe mfl 2002, sid 44-45)

5. Konstruktiv planering/strategier - Klargör syftet med texten - Vem är mottagare av texten - Efter vilka kriterier ska texten bli bedömd

6. Textens utformning • Texttyp • Styckindelning • Referenser

7. Akademisk stil Sträva efter att göra din text Koncentrerad Korrekt Organiserad Enkel Akademisk (fritt efter Studentens skrivhandbok. Schött m fl 2007, sid 113f)

8. Koncentrerad Håll dig till saken Undvik att vara ”pratig” Sträva efter det mest träffande ordet och uttryckssättet

9. Korrekt Innehållsmässigt och språkligt Faktauppgifter Rättstavningskontrollen

10. Organiserad Fungerande disposition Tydligt språk Visa hur du lagt upp texten

11. Enkel Skriv inte svårare än du behöver Komplicerade begrepp när du skriver om komplicerade saker Nivå - dina kurskamrater

12. Akademisk Formalitet (ofta återhållsam med ”jag”) Hög innehållspackning Specifikation I syfte att ge varje barn en möjlighet att alltid förstå det nya stoffet har lärarna i undersökningsklassen arbetat mycket med både förförståelse och efterarbetning (Axelsson, 2000)

13. Styckeindelning Delar in texten i logiska enheter Gör texten rytmisk och sammanhängande Underlättar för läsaren – och skribenten

14. Ett tankeled – ett stycke! Något nytt förs in i texten (men inte helt nytt) En ny aspekt av ämnet Ett nytt argument (Studentens skrivhandbok)

15. Styckeindelning • ”Det finns två sätt att markera nytt stycke: indrag och blankrad” (Svenska skrivregler utgivna av Svenska språknämnden, § 8)

16. Styckeindelningen? utifrån vår frågeställning konstaterade vi att kvalitativa intervjuer av verksamma lärare var den metod som lämpade sig bäst för vår undersökning observation av lärare i arbete var inte intressant för vår frågeställning då vi var intresserade av lärarnas förhållningssätt det framhålls att enkätfrågor inte lämpar sig för att ta reda på förhållningssätt vi ville nå varje individs egen inställning till autentiskt material metoden som bäst svarade mot vårt syfte ansåg vi vara individuella kvalitativa intervjuer som för att vi skulle få intervjusvar som är någorlunda jämförbara sinsemellan strukturerades med hjälp av ett antal frågor det är eftersträvansvärt att erhålla så uttömmande svar som möjligt målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en utgångspunkt och ge en struktur för de intervjuades tankar vi satte ihop ett antal frågor och bearbetade dem sedan tills det återstod 15 stycken dessutom beslutade vi att inte vara för låsta kring frågorna vi ville uppnå ett så öppet och avslappnat samtal som möjligt avslutningsvis gick vi igenom hur vi skulle förhålla oss under intervjuerna för att undvika att påverka informanterna i någon riktning vi bestämde oss för att vara två intervjuare vid varje intervjutillfälle detta för att vi skulle kunna observera både oss själva i rollen som intervjuare och informanten det blir också lättare att diskutera intervjusvaren i efterhand om det är fler än en person med vid intervjutillfället vi beslutade vidare att inte vara tre intervjuare vid ett och samma tillfälle då vi ansåg att det fanns en risk för att informanten skulle känna sig obekväm i de fall då informanterna samtyckte ville vi spela in samtalen för att vid behov kunna gå tillbaka till materialet genom att anteckna under intervjun hoppades vi att naturliga pauser skulle uppstå under vilka informanten kunde reflektera över sina svar

17. Blankrad Utifrån vår frågeställning konstaterade vi att kvalitativa intervjuer av verksamma lärare var den metod som lämpade sig bäst för vår undersökning. Observation av lärare i arbete var inte intressant för vår frågeställning då vi var intresserade av lärarnas förhållningssätt. Det framhålls att enkätfrågor inte lämpar sig för att ta reda på förhållningssätt. Vi ville nå varje individs egen inställning till autentiskt material. Metoden som bäst svarade mot vårt syfte ansåg vi vara individuella, kvalitativa intervjuer som, för att vi skulle få intervjusvar som är någorlunda jämförbara sinsemellan, strukturerades med hjälp av ett antal frågor. Det är eftersträvansvärt att erhålla så uttömmande svar som möjligt. Målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material. Samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en utgångspunkt och ge en struktur för de intervjuades tankar. Vi satte ihop ett antal frågor och bearbetade dem sedan tills det återstod 15 stycken. Dessutom beslutade vi att inte vara för låsta kring frågorna. Vi ville uppnå ett så öppet och avslappnat samtal som möjligt. Avslutningsvis gick vi igenom hur vi skulle förhålla oss under intervjuerna för att undvika att påverka informanterna i någon riktning. Vi bestämde oss för att vara två intervjuare vid varje intervjutillfälle. Detta för att vi skulle kunna observera både oss själva, i rollen som intervjuare, och informanten. Det blir också lättare att diskutera intervjusvaren i efterhand om det är fler än en person med vid intervjutillfället. Vi beslutade vi vidare att inte vara tre intervjuare vid ett och samma tillfälle då vi ansåg att det fanns en risk för att informanten skulle känna sig obekväm. I de fall då informanterna samtyckte ville vi spela in samtalen för att vid behov kunna gå tillbaka till materialet. Genom att anteckna under intervjun hoppades vi att naturliga pauser skulle uppstå, under vilka informanten kunde reflektera över sina svar.

18. Indrag Utifrån vår frågeställning konstaterade vi att kvalitativa intervjuer av verksamma lärare var den metod som lämpade sig bäst för vår undersökning. Observation av lärare i arbete var inte intressant för vår frågeställning då vi var intresserade av lärarnas förhållningssätt. Det framhålls att enkätfrågor inte lämpar sig för att ta reda på förhållningssätt. Vi ville nå varje individs egen inställning till autentiskt material. Metoden som bäst svarade mot vårt syfte ansåg vi vara individuella, kvalitativa intervjuer som, för att vi skulle få intervjusvar som är någorlunda jämförbara sinsemellan, strukturerades med hjälp av ett antal frågor. Det är eftersträvansvärt att erhålla så uttömmande svar som möjligt. Målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material. Samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en utgångspunkt och ge en struktur för de intervjuades tankar. Vi satte ihop ett antal frågor och bearbetade dem sedan tills det återstod 15 stycken. Dessutom beslutade vi att inte vara för låsta kring frågorna. Vi ville uppnå ett så öppet och avslappnat samtal som möjligt. Avslutningsvis gick vi igenom hur vi skulle förhålla oss under intervjuerna för att undvika att påverka informanterna i någon riktning. Vi bestämde oss för att vara två intervjuare vid varje intervjutillfälle. Detta för att vi skulle kunna observera både oss själva, i rollen som intervjuare, och informanten. Det blir också lättare att diskutera intervjusvaren i efterhand om det är fler än en person med vid intervjutillfället. Vi beslutade vi vidare att inte vara tre intervjuare vid ett och samma tillfälle då vi ansåg att det fanns en risk för att informanten skulle känna sig obekväm. I de fall då informanterna samtyckte ville vi spela in samtalen för att vid behov kunna gå tillbaka till materialet. Genom att anteckna under intervjun hoppades vi att naturliga pauser skulle uppstå, under vilka informanten kunde reflektera över sina svar.

19. ”FALSKA INDRAG” Utifrån vår frågeställning konstaterade vi att kvalitativa intervjuer av verksamma lärare var den metod som lämpade sig bäst för vår undersökning. Observation av lärare i arbete var inte intressant för vår frågeställning då vi var intresserade av lärarnas förhållningssätt. Det framhålls att enkätfrågor inte lämpar sig för att ta reda på förhållningssätt. Vi ville nå varje individs egen inställning till autentiskt material. Metoden som bäst svarade mot vårt syfte ansåg vi vara individuella, kvalitativa intervjuer som, för att vi skulle få intervjusvar som är någorlunda jämförbara sinsemellan, strukturerades med hjälp av ett antal frågor. Det är eftersträvansvärt att erhålla så uttömmande svar som möjligt. Målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material. Samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en utgångspunkt och ge en struktur för de intervjuades tankar. Vi satte ihop ett antal frågor och bearbetade dem sedan tills det återstod 15 stycken. Dessutom beslutade vi att inte vara för låsta kring frågorna. Vi ville uppnå ett så öppet och avslappnat samtal som möjligt. Avslutningsvis gick vi igenom hur vi skulle förhålla oss under intervjuerna för att undvika att påverka informanterna i någon riktning. Vi bestämde oss för att vara två intervjuare vid varje intervjutillfälle. Detta för att vi skulle kunna observera både oss själva, i rollen som intervjuare, och informanten. Det blir också lättare att diskutera intervjusvaren i efterhand om det är fler än en person med vid intervjutillfället. Vi beslutade vi vidare att inte vara tre intervjuare vid ett och samma tillfälle då vi ansåg att det fanns en risk för att informanten skulle känna sig obekväm. I de fall då informanterna samtyckte ville vi spela in samtalen för att vid behov kunna gå tillbaka till materialet. Genom att anteckna under intervjun hoppades vi att naturliga pauser skulle uppstå, under vilka informanten kunde reflektera över sina svar.

20. UNDVIK Utifrån vår frågeställning konstaterade vi att kvalitativa intervjuer av verksamma lärare var den metod som lämpade sig bäst för vår undersökning. Observation av lärare i arbete var inte intressant för vår frågeställning då vi var intresserade av lärarnas förhållningssätt. Det framhålls att enkätfrågor inte lämpar sig för att ta reda på förhållningssätt. Vi ville nå varje individs egen inställning till autentiskt material. Metoden som bäst svarade mot vårt syfte ansåg vi vara individuella, kvalitativa intervjuer som, för att vi skulle få intervjusvar som är någorlunda jämförbara sinsemellan, strukturerades med hjälp av ett antal frågor. Det är eftersträvansvärt att erhålla så uttömmande svar som möjligt. Målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material. Samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en utgångspunkt och ge en struktur för de intervjuades tankar. Vi satte ihop ett antal frågor och bearbetade dem sedan tills det återstod 15 stycken. Dessutom beslutade vi att inte vara för låsta kring frågorna. Vi ville uppnå ett så öppet och avslappnat samtal som möjligt. Avslutningsvis gick vi igenom hur vi skulle förhålla oss under intervjuerna för att undvika att påverka informanterna i någon riktning. Vi bestämde oss för att vara två intervjuare vid varje intervjutillfälle. Detta för att vi skulle kunna observera både oss själva, i rollen som intervjuare, och informanten.

21. Samband i ett stycke Det viktiga först - annars tappar läsaren lätt koncentrationen och missar det väsentliga Kärnmening -sammanfattar huvudtanken i stycket - gör texten överskådlig, lättläst och pedagogisk - efter kärnmeningen utvecklas huvudtanken genom detaljer, förklaringar och exempel (Studentens skrivhandbok)

22. Kärnmening / Nyckelmening Målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material. Samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en utgångspunkt och ge en struktur för de intervjuades tankar. Vi satte ihop ett antal frågor och bearbetade dem sedan tills det återstod 15 stycken. Dessutom beslutade vi att inte vara för låsta kring frågorna. Vi ville uppnå ett så öppet och avslappnat samtal som möjligt.

23. Tydliga samband • I Ströms undersökning av exporten poängteras det viktiga faktum att en förskjutning av transporterna mot en ökad miljövänlig profil bör ske gradvis så att exportindustrins intäkter inte minskar. Den visar också att... • Den = ?

24. Tydliga samband Exempel på lösning: Upprepning I Ströms undersökning av exporten /.../ . Undersökningen visar också... Denna, dessa, detta (den här...) + upprepning I Ströms undersökning av exporten /.../ . Denna undersökning visar också...

25. Tydliga samband Sambandsord Sambandsord binder ihop texten Ger texten flyt Visar läsaren din avsikt

26. Sambandsord Tid - för det första - för det andra - först, sedan, därefter, till sist - när, innan Orsak - därför att, på grund av, detta beror på att

27. Sambandsord Jämförelse - som, i likhet med, på samma sätt, å ena sidan – å andra sidan Motsats - men, däremot, i motsats till, trots att Tips: Synonymordbok

28. Sambandsord • Tillägg - och, också, dessutom, vidare, ytterligare (Fritt efter Skrivhandboken, Siv Strömqvist (2005) sid 92-97)

29. Källor/referenser Använd många relevanta källor men redovisa samtliga. Alla källor som finns med i löpande text måste finnas i referenslistan. Omvänt ska det i referenslistan finnas enbart de verk som åberopas i texten.

30. Referenser Respekt för tidigare forskning Respekt för idéer och resultat Synliggöra källor Bygger upp din trovärdighet inför läsaren (Fritt efter Skriva för att lära och Studentens skrivhandbok)

31. Citat (studentens skrivhandbok) • ”Du får inte ändra nagot i ett citat.” • Var sparsam • Korta citat (1-3 rader): ”........” i den löpande texten

32. Citat (studentens skrivhandbok) • Långa citat (mer än 3 rader): eget stycke med extra indrag, ofta mindre eller annan stil. I detta sammanhang är det viktigt att påpeka att målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material.(Ström, 2004: 25)

33. Citat (studentens skrivhandbok) Citat: Namn, utgivningsår, sida: Lundberg menar att språk är ”källan till allt.” (Lundberg, 1977, s. 58)

34. Referenser (studentens skrivhandbok) Namn, utgivningsår, (sida/sidor) I en bok om olika språkteorier (Lundberg, 1977) beskrivs Fler än två författare: (Ström m. fl., 2008) (Ström et al, 2009) Flera verk: Enligt flera verk om språkteorier (Lundberg, 1977; Ström m fl, 2008; Lund, 1953) behandlas...

35. Referenser (studentens skrivhandbok) Utan författare: I Svensk ordbok (2004) behandlas verbet... Du kan referera till sidnummer I en bok om språkteorier menar Lundberg (1977, sid 97) att...

36. Referenslista Claesson, Silwa,2002: Spår av teorier i praktiken. Lund: Studentlitteratur. Larsson, Staffan,1996: Vardagslärande och vuxenstudier. I: Ellström, Gustavsson & Larsson (red). Livslångt lärande. Lund: Studentlitteratur.

37. Referenslista Pramling Samuelsson, Ingrid & Ström, Bengt, 1999: Lärandets grogrund. Lund: Studentlitteratur. Skolverket, 2006: Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet - Lpo 94. Hämtad 2007-02-12. http://www.skolverket.se/publikationer?id=106

38. Notsystem Referens markeras med en upphöjd siffra efter citatet eller det aktuella textblockets slut De bibliografiska uppgifterna anges i en fotnot (längst ner på sidan) eller i en referenslista. Numreringen sker löpande

39. Notsystem • Om källhänvisningen gäller enstaka ord, t. ex. en term, placeras siffran omedelbart efter detta. Vanligast är att hänvisningen gäller större enheter, då placeras siffran efter punkt. • Första gången man hänvisar till en källa bör den vara fullständig: författarens namn, verkets titel, utgivningsår, utgivningsort • I noterna börjar man med författarens förnamn. Bengt Bengtsson, Populära historier (Lund 2003) s.18.

40. Noter I Claesson[1] påpekas vikten av ett genomtänkt förhållningssätt till dessa frågor. Även Lpo-94 betonar vikten av denna aspekt[2]. Samtidigt säger Orlenius att ”behovet av ’orienteringsmärken’ har ökat i både skola och samhälle.”[3] Detta tas även upp som en viktig punkt i Kernell.[4] Pramling Samuelsson menar dock att detta inte är något nytt[5] i skolsammanhang.[6] [1] Silwa Claesson (2002). Spår av teorier I praktiken. Lund: Studentlitteratur. [2] Skolverket 1 (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet- Lpo 94. http://www.skolverket.se/publikationer?id=1069 [3] Kennert Orlenius (2001).Värdegrunden – finns den? Stockholm: Runa förlag sid 31 [4] Lars-Åke Kernell (2002). Att hitta balanser. Lund: Studentlitteratur. [5]Det kan vara på sin plats att påpeka att det ofta presenteras som något nytt. [6] Ingrid Pramling Samuelsson (1999). Lärandets grogrund. Lund: Studentlitteratur

41. Låt någon annan läsa och kommentera texten. Gör nytt utkast. Formulera problemet. Gör en preliminär layout Fyll på med text. Skriv slutmanus. Kontrollera: Fokus Form Formuleringar Rättskrivning Referenser Lämna texten till: Opponent Basgrupp Lärare

42. Sammanfattning Tanke Ord Mening Stycke Kapitel Hel text

43. Vad är typiskt för akademisk text? Objektiv Analytisk och kritisk Logiskt strukturerad Utveckla en central problemställning Diskutera dvs. redovisa olika teorier/skolor Argumentera i förhållande till vad andra har skrivit/sagt Sammanfoga teori och empiri Dra slutsatser Referera (fritt efter Dysthe et al 2002, sid 19-20)