Mål och Mått

1. Mål och Mått Resultatbaserad styrning Pernilla Unander Socialtjänsten, Sundsvalls kommun

2. Några viktiga frågor Mäter vi rätt saker? Mäter vi på rätt sätt? Använder vi mätningarna för rätt eller fel ändamål? Hur bygger man ett bra mätsystem?

3. Vad kännetecknar bra mått? Bra mått Relaterar till syftet Är integrerade med arbetet Hjälper oss att förstå och förbättra vårt arbetssätt Rätt utformade mått bidrar till ökad förståelse medan felaktigt utformade mått leder till fördumning och sänkt motivation. /Ljungberg & Larsson/

4. Att arbeta med mätning, styrning och förbättring

5. VAD ÄR RESULTATBASERAD STYRNING? ”A management strategy focusing on performance and achievement of outputs, outcomes and impacts.” (Kusek and Rist, 2004:228) Det handlar om verksamhetens själ och identitet – ”varför finns vi till och för vem”

6. Vem är vi till för och vad vill vi uppnå (resultat och effekter) med våra insatser och aktiviteter? Vilka aktiviteter är nödvändiga för att uppnå målet? Viktigt att göra rätt saker! Inte bara göra saker rätt… Hur vet vi att det vi gör fungerar? Följ upp och utvärdera resultat och effekter och ändra aktiviteterna om det behövs Genom resultatbaserad styrning hålls fokus på effekterna för målgruppen Förhållningssätt till styrning med fokus på önskade resultat och effekter– inte bara det man gör (aktiviteter)!

7. Vad är målet med vår insats? Utgångspunkten är alltid de önskade, långsiktiga och mätbara effekterna Vilka åtgärder är nödvändiga för att nå målet? För varje effekt fastställs en konkret förändringsteori med resultat, aktiviteter och resurser Hur vet vi om det vi gör fungerar? Det görs löpande, kvalitativa mätningar av effekter, resultat, aktiviteter och resurser Vad är konsekvenserna av om målen nås/inte nås? Ansvarsutkrävande/belöning. Lärande och utveckling av verksamheten: behov av att ändra mål, metoder eller resurser? Resultatbaserad styrning– Fyra centrala element

8. Styrning – vilken effekt vill vi nå? Utfall Aktiviteter Resultat på kort ochlångsikt De insatser/aktivitetersomgenomförs. T.ex. utreda, behandla, handlägga, beviljainsats,. Produkter och tjänster som produceras av verksamheten. T.ex. genomförda behandlingar, antal utredningar, antal genomförandeplaner, öppethållande Förändringar mål-gruppen måste uppnå på kortare sikt för att kunna nå effekten. T.ex. ändrat beteende, status eller kunskap. Den förändring verksamheten ytterst vill uppnå för målgruppen. T.ex. ändrat status, attityder, färdigheter, uppförande eller prestationer. Startahär Externa faktorer

9. EXEMPEL PÅ FÖRÄNDRINGSTEORI - ASYLEnsamkommande flyktingbarn Utfall Aktiviteter Resultat Effekt Informera om sv. samhället och asylprocessen Genomförandeplan finns Ungdomarna är delaktiga Lära ut vardagssysslor Kunskap om asylprocessen och om möjliga beslut samt om tiden efteråt Samtal/dialog i grupp och enskilt Ungdomarna är informerade Skola/jobb/samhällsorient. aktiviteter Ungdomarna är förberedda på beslutet Söka arbetstillstånd Ungdomarna är i skola/arbete eller annan aktivitet Fritidsaktiviteter Kunskap om samhällsresurser Tillgodose basbehov Kontaktmannaskap Hälsovård/BUP Ungdomarna uppvisar inte destruktiva mönster Intern dialog, samarbete med ideella org. • Aktuell kunskap om ungd. status • Hälsa • Tandvård • - Asylprocessen Interna aktiviteter Dialog med stadsdel och migrationsverket Fysisk hälsa är utredd Samarbete med god man/ särskild förordnad vårdnadshav. 9

10. Ge informationen så att personen förstår den Personen är välinformerad om vilket stöd de kan få Personen kan kognitivt hantera sin vardag Skapa genomförandeplan tillsammans med personen Målen i personens genomförandeplan är uppfyllda Personen är delaktig och utövar självbestämmande Utformning och anpassning av stöd till personen Personen har praktisk förmåga att sköta sin vardag Personen har en kognitiv och fysiskt tillgänglig miljö Personen tränas för att integreras i samhället Personen har kommunikativ förmåga Personen tar del av samhälls-utbudet Personen erbjuds nya erfarenheter och intryck utifrån sina förutsättningar Personen gör egna val och bestämmer själv Personen kan hantera sociala samspel Verksamhet, anhöriga och nätverk samverkar Kognition beskriver de processer som sker i hjärnan då vi tar emot, bearbetar och förmedlar information. Ordet kognition syftar på förmågan att minnas, orientera sig i tid och rum, problemlösningsförmåga, numerisk förmåga, språklig förmåga med mera. Resurser Aktivitet Utfall Resultat Effekt Rätt kompetens, tillräckliga resurser, arbetssätt (mod, öppenhet, helhetssyn), ändamålsenlig miljö och material, ständig uppföljning och förbättring Personen ska leva ett så självständigt och oberoende liv som möjligt och delta aktivt i samhällslivet

11. Varför VoO? • Vision: ”En primär uppgift för samhället är att ge den vård och omsorg som medborgarna behöver och kräver. För det krävs professionell kompetens i mötet med den enskilde medborgaren. Vård- och omsorgscollege handlar ytterst om, att ur ett samhällsperspektiv, trygga kompetensförsörjningen inom vård och omsorg.”

12. Regionala styrgruppens uppdrag • Vara garantin för att VoOcollege i södra norrland håller de nationella kriterierna för VoOcollege. • Stödja den regionala och lokala utvecklingen. • Marknadsföra VoOcollege i olika sammanhang utifrån kommunikatinsplanen • Besluta om utvärderingsinstrument och direktiv som utarbetas av den regionala arbetsgruppen • Godkänna ansökningar och dokument • Att informera om kompetensförsörjningsfrågor, utredningar, artiklar som har betydelse för VoOcollege • Att följa upp regionala mål och lokala mål

13. Resurser Aktivitet Utfall Resultat Effekt Målgrupp?