Vetenskapsfilosofi

1. Vetenskapsfilosofi

2. http://www.wadenstrom.net/vf2012 Y125 Tieteellisen tutkimuksen perusteet:Tieteellinen ajattelu “kritisk vetenskaplig läskunnighet” 2 sp

3. sluttent den 7 maj 14-16, seminarierum 207 analysera vetenskapsdebatt/debattinlägg

5. ”Årets Nobelpris i fysik belönar forskning som rör ett nytt ultratunt material med fantastiska egenskaper. Materialet heter grafen och är det första i en ny klass av material. Förvånande nog kan man framställa det i små kvantiteter med hjälp av vanligt kontorsmaterial som en blyertspenna och tejp. ... Grafen har även andra fantastiska egenskaper, det är till exempel 100 gånger starkare än stål. Om vi tänker oss att man kan tillverka en hängmatta av grafen som är en kvadratmeter stor, så kommer den trots att den bara är en atom tunn att kunna hålla ett nyfött barn eller en katt utan att gå sönder. En sådan hängmatta skulle väga ca ett milligram, ungefär lika mycket som ett av kattens morrhår. Grafen är också en bra elektrisk ledare och leder värme 10 gånger bättre än silver. Dessutom är grafen genomskinligt, böjligt och mycket töjbart. ... Forskningsområdet grafen är fortfarande ungt och det är för tidigt att peka ut vilka tillämpningar som kommer att bli de viktigaste. Det finns dock stora förhoppningar att grafenets fantastiska egenskaper kommer att kunna utnyttjas på många områden. Exempel på möjliga tillämpningar är pekskärmar, solceller, snabba transistorer, gassensorer och lätta, ultrastarka material.”

7. För att legitimera sin position har det vetenskapliga samfundet behövt ett metaspråk utöver det vetenskapliga språket. När en vetenskapsman inför media uttalar sig om betydelsen av ett vetenskapligt rön, får den vetenskapliga diskursen (diskussionen) ge vika för en metavetenskaplig diskurs.

9. Vad är vetenskapsfilosofi? Vetenskapsfilosofi är en metavetenskap, eller ingen vetenskap alls. Vetenskapsfilosofi kallas även vetenskapsteori.

10. Vad är vetenskap? Demarkationsproblemet Begreppet vetenskap kanavgränsas från pseudovetenskap och kvacksalveri på metodologisk grund, men begreppet vetenskap kan även studeras sociologiskt eller idéhistoriskt.

11. Vad är vetenskap? Enligt en populär föreställning handlar vetenskap om kunskap eller ”fakta” där religion handlar om tro. Vetenskap är ingen världsåskådning, fastän det finns ideologier som gör anspråk på vetenskaplighet.

12. Vad är vetenskap? Vetenskap är dels institutionaliserad, systematiserad kunskap, dels institutionaliserad verksamhet vars mål är systematiserad kunskap.

13. Vad är vetenskap? Vetenskap betyder systematiserad kunskap, men vad är kunskap? Att ha kunskap är att veta, att ha vetskap.

14. data information kunskap

15. Klassisk definition på kunskap kunskap = sann, välgrundad trosföreställning Platon iTheaitetos

16. Vad är sanning? Begreppet sanning ingår i begreppet kunskap. korrespondensteorin En sats är sann om den motsvarar verkligheten/ fakta. koherensteorin En sats är sann om den hänger ihop med andra satser. pragmatismen En sats är sann om dess praktiska följder är nyttiga.

17. Vad betyder välgrundad? Begreppet välgrundad ingår i begreppet kunskap. Vad som gör en övertygelse, en (slut)sats eller en teori välgrundad är en epistemologisk (kunskapsteoretisk) och metodologisk fråga.

18. Metodologi Med ”metodologi” kan man mena metod, metodik eller metodologi (metodlära).

19. metod metodik metodologi vetenskapsfilosofi kunskapsteori (epistemologi) ontologi (metafysik) - Vad är verkligt?

20. Allmänna krav på vetenskaplighet offentlig prövbarhet objektivitet värdefrihet frihet från auktoritetsbundenhet systematiskt tillvägagående falsifierbarhet

21. media literacy - medialukutaito – medieläskunnighet scientific literacy tieteellistä lukutaitoa vetenskaplig läskunnighet

23. argumentation logiska slutledningar (päättely) evidens (”bevis”, todiste/näyttö) faktaunderlag hänvisningar, referenser (viite) reproducerbara lab-resultat cirkelargumentation retorik känsloargument argumentum ad hominem (mot person)

34. Publicering (fack)vetenskapliga tidskrifter peer review (granskning, vertaisarviointi) ”Rubriken har karaktär av syltburksetikett och syftar till att entydigt meddela innehållet. Den följs av en sammanfattning som på forskarjargong kallas abstract. Själva artikeltexten inleds med problemets art och omfattning, samt redovisar bakomliggande teori och tidigare forskning. Därefter beskrivs och motiveras val av metoder för datafångst och analys.” (Forskning & Framsteg)

36. Insamling av fakta laboratorieexperiment observationer (av naturliga fenomen) opinions- eller gallupundersökningar utgrävningar genomläsning av källskrifter

42. Klassificering av vetenskaper

43. Aprioriska vetenskaper formella vetenskaper matematik logik

44. Empiriska vetenskaper naturvetenskaper beteendevetenskaper samhällsvetenskaper humanistiska vetenskaper humanvetenskaper

45. Naturvetenskaper fysik (inkl. astronomi, geologi, meteorologi m.fl.) kemi biologi (biovetenskaper)

46. På engelska förstår man med sciense närmast naturvetenskap, medan humanistiska vetenskaper benämns art.

47. Beteendevetenskaper psykologi pedagogik

48. Samhällsvetenskaper sociologi statslära nationalekonomi

49. Humanistiska vetenskaper historia lingvistik filologi litteraturvetenskap kulturantropologi

50. Klassificeringen av vetenskaper bygger åtminstone delvis på skillnader i metodik. Klassificeringen av vetenskaper kan även baseras på forskningsområden och förklaringsnivåer.