110 likes | 352 Views
Tillskott av aktiekapital. Särskilt om aktieteckning vid bolagsbildning och nyemission. Utgångspunkter. Eget kapital / Främmande kapital Eget kapital är bundet eller fritt (5:14 ÅRL) Värdeöverföringar är endast tillåtna om det bundna kapitalet är täckt (17:1-3 ABL)
E N D
Tillskott av aktiekapital Särskilt om aktieteckning vid bolagsbildning och nyemission
Utgångspunkter • Eget kapital / Främmande kapital • Eget kapital är bundet eller fritt (5:14 ÅRL) • Värdeöverföringar är endast tillåtna om det bundna kapitalet är täckt (17:1-3 ABL) • Aktiekapitalet (AK) utgör basen för det bundna egna kapitalet • AK innehar alltså primärt funktionen av att säkerställa borgenärsintressen • Jfr aktieägarnas frihet från ansvar för AB:s förpliktelser (1:3 ABL)
Tillskott • Tillskott av AK = överföring av tillgångar i utbyte mot aktie • Förutsätter aktieteckning • Skilj från ”aktieägartillskott” • Men AK kan även ökas utan aktieteckning • Framförallt vid fondemission (12 kap. ABL) • Även vid konvertering av konvertibler (15 kap. ABL) • Antalet aktier kan ökas eller minskas utan påverkan på aktiekapitalet • Uppdelning och sammanläggning av aktier, se 4:46-50.
Aktieteckning • Är ett strikt reglerat avtal som sker vid • Bolagsbildning (2 kap. ABL) • Nyemission av aktie (13 kap. ABL) • Utnyttjande av teckningsoption (14 kap. ABL) • Innebär att tecknaren utfäster sig att betala ett visst belopp i utbyte mot aktie • Den strikta regleringen visar sig bl.a. i • Formbundenhet (särskilda giltighetsregler) • Regler rörande betalningen • En omdiskuterad fråga är i vad mån formbundenheten innebär att man inte kan åta sig skyldigheter att i framtiden teckna aktier
Bolagsbildning (2 kap. ABL) • Härrör ur avtal mellan stiftare (stiftelseurkund: SU) • Stiftare måste teckna samtliga aktier (3 §) • Bolaget bildas när samtliga stiftare undertecknat SU (4 §) • Men bolaget blir en JP först vid registrering (25 §)
Nyemission • Stämman har i princip exklusiv kompetens (11:2, 13:3) • Styrelsen kan fatta beslut som är villkorat av stämmans godkännande (13:31-34) • Stämman kan bemyndiga styrelsen (13:35-38) • Allmän företrädesrätt gäller vid kontant- och kvittningsemission (13:1): kallas teckningsrätt • BO kan inom vissa gränser föreskriva undantag (4:3) • Stämman kan besluta om att avvika från företrädesrätten, men då krävs en kvalificerad majoritet (13:2)
Formbundenheten (bildning) • Ska ske i stiftelseurkund (2:12) • Har den skett på annat sätt blir den dock bindande om tecknaren inte anmäler felet innan bolagets registrering • Bindande när bolaget bildats (2:12) • Eventuella villkor för teckningen ska finnas i SU • Avvikande villkor från SU är utan verkan (2:13) • Men efter bolagets registrering kan inte ens villkor i SU åberopas för att ogiltigförklara teckningen (2:14) • En omdiskuterad fråga är i vad mån en aktieteckning kan angripas i enlighet med AvtL:s starka ogiltighetsgrunder
Betalning (bildning) • Underkursförbud • Betalningen måste minst motsvara aktiens kvotvärde (2:15, se även 2:5 4st) • Om betalningen understiger kvotvärdet, uppkommer en skyldighet att göra en fyllnadsbetalning (2:15 andra stycket). • Betalning kan ske genom • Pengar (2:16) • Annan egendom [s.k. apportegendom] (2:16) • Inte kvittning! (2:21) • Beträffande apportegendom gäller • Ett nyttorekvisit (2:6) • Får inte åsättas högre värde än ”verkliga värdet” för bolaget (2.6) • Krav på revisorsyttrande (2:19)
Formbundenheten (nyemission) • Motsvarar i huvudsak bildningsfallet • Avvikelser: • Ska ske på teckningslista eller i stämmoprotokoll (13:13) • I avstämningsbolag kan teckning ske genom betalning (13:13) • SU ersätts med emissionsbeslutet • Bolagets registrering ersätts med registreringen av emissionsbeslutet
Betalning (nyemission) • Motsvarar i huvudsak bildningsfallet • Avvikelser: • För noterade bolag tillåts i viss mån underkursemissioner (13:19, 13:4 3 st) • Kvittning är i viss mån tillåten • Privata bolag – emissionsbeslutet kan tillåta (13:24) • Publika bolag – även styrelsen kan tillåta (13:41)
Fondemission • Stämman har exklusiv kompetens (11:2, 12:3) • Aktier behöver inte ges ut (12:1) • Om aktier inte ges ut ökar kvotvärdet på befintliga aktier • Där aktier ges ut gäller normalt en strikt rätt till fondaktie (12:2): kallas fondaktierätt • Vissa undantag finns, se 12:2 2 & 3 st (se även 4:3).