Mot en kunskapsbaserad älgförvaltning

1. Mot en kunskapsbaserad älgförvaltning Christer Kalén

2. Uppdraget innehåller • Ny metod för foderprognoser • Ny metod för inventering av betestryck i tallfattiga områden • Vidareutveckling och kvalitetssäkring av befintliga metoder • Beräkna inkomstbortfall för skogsägare vid olika skadenivåer • Betets inverkan på landskapets trädslagsbildning och inverkan på biologisk mångfald • Rådgivning om foderproducerande åtgärder och rekrytering av inhemska trädslag som missgynnas av högt betestryck

3. Kaskadeffekter Ökar Minskar Selektivt kvistbete Granens konkurrenskraft Betesskador på tall- och lövträd Hjortdjur Kvalitets- och tillväxtnedsättning Granutbredning Ståndortsanpassning Foder Biologisk mångfald

6. Furudal – 28 år senare 60 m3 per ha 180 m3 per ha Illustration: Bo Persson

7. Furudal – 28 år senare

8. Betets inverkan på konkurrens mellan trädslag(Vid röjning med god miljöhänsyn) Innan röjning Mogen skog Lågt betestryck Högt betestryck

9. Pilotstudie Nässjö norra: Gynnsam konkurrensstatus

10. Förändring i andel tall mellan 1983-87 och 1993-02 på fasta provytor enligt RIS

11. Kaskadeffekter Ökar Minskar Selektivt kvistbete Granens konkurrenskraft Betesskador på tall- och lövträd Hjortdjur Kvalitets- och tillväxtnedsättning Granutbredning Ståndortsanpassning Foder Biologisk mångfald

12. Kaskadeffekter Ökar Minskar Selektivt kvistbete Granens konkurrenskraft Betesskador på tall- och lövträd Hjortdjur Kvalitets- och tillväxtnedsättning Granutbredning Ståndortsanpassning Foder Biologisk mångfald

13. Skogsbruk ger foder

14. Foderproducerande ungskog • Ett skogligt produktionsbestånd där en stor andel av skottbiomassan är fysiskt tillgänglig för älg. • Detta inträffar ca. då beståndets medelhöjd är mellan 1 och 6 meter.

15. Satellitbilder registrerar hyggen

16. Pilotstudie 1) Älgskötselområde, 2) Älgförvaltningsområde, 3) Mellan 2001 och 2010, 4) Mellan ca 1989-2000

17. Prognos för utvecklingen av den foderproducerande ungskogsarealen i olika områden. Prognosen baseras på avverkad yta mellan ca 1989 och 2010. Den avverkade ytan är framtagen via satellitbilder.

18. Medelhöjd *RASE = rönn/asp/sälg/ek

19. Medeldiameter *RASE = rönn/asp/sälg/ek

20. Stamtäthet *RASE = rönn/asp/sälg/ek

21. Medelhöjd av olika trädslag i olika beståndshöjdklasser för de inventerade områdena Norra Nässjö och Österbybruk. Vad gäller höjdutveckling i olika klasser verkar gran hänga med i beståndsutvecklingen medan det ser märkbart svårare ut för gruppen RASE (rönn/asp/sälg/ek). I Nässjö Norra ser denna grupp ut att ha stora besvär att ens nå över en meter.

22. Foderindex per hektar foderproducerande ungskog Skattning av fodermängd per ha för olika trädslag. Skattningen tar hänsyn till täthet, höjd och diameter. Enheten på y-axeln är ett index.

23. Älgbetesinventering, Äbin Km-yta Hur många tallar finns i ÄFO? Hur stor andel av dessa är skadade? ÄFO

24. Ungskog höjd 1-4 m Provyta Km-yta 3,5 m • Alla stammar • Huvudstammar • Huvudstammar • Färska skador • Toppskott • Barkgnag • Stambrott • Försommarbete • Fejning • Trädbildning • Konkurrensstatus • Ungskog som inventeras • Medelhöjd för huvudstammar, 1-4 m • Medelhöjd för huvudstammar, 0,5-3 m • Minst 1/10 tall • Alla beståndstyper Provytor i förband

25. Färska skador, Nässjö Norra

26. Inventeringsmetoder som är kvalitetssäkrade och vetenskapligt grundade samlas under paraplyet: • SkOgligBetesInventering (Skobi) • – Mäter hjortdjurens påverkan på skogen – Stamskador Betestryck Fodertillgång Referensytor Trädkonkurrens

27. Rådgivning • Kunskapsspridning kring fungerande åtgärder • Systematiskt arbete • Nationell strategi med mål och åtaganden • Naturvård och viltvård

28. ”Take home message” • Kvalitets- och tillväxteffekter pga bete • Trädbildning och konkurrensstatus • Skogsbetets inverkan på skogspolitiska mål • Foderprognoser och fodertillstånd • Äbin och anpassning till tallfattiga områden • Skoglig betesinventering – en verktygslåda för ÄFO • Rådgivning

29. Tack!