300 likes | 415 Views
Utredningskunskap II Linköping 13 september 2011. Jonas Bjelfvenstam GD, VTI Särskild utredare SOU 2008:53, SOU 2007:106, SOU 2010:73. I korthet. VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transportsektorn.
E N D
Utredningskunskap IILinköping 13 september 2011 Jonas Bjelfvenstam GD, VTI Särskild utredare SOU 2008:53, SOU 2007:106, SOU 2010:73
I korthet • VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transportsektorn. VTI | VTI | I korthet | Vision | Verksamhetsidé | Kärnvärden | Verksamhetsmål | Kompetens | Organisation | Tjänster
Verksamhetsidé • VTI är ett ledande forskningsinstitut med bredd och kundorientering för internationellt högtstående forskning och utveckling samt kvalificerat utredningsarbete för transportsektorns alla aktörer och intressenter. • VTI ska kontinuerligt förbättra kunskapen om transportsektorn för att bidra till en effektiv, säker och långsiktigt hållbar transportförsörjning. VTI | I korthet | Vision | Verksamhetsidé | Kärnvärden | Verksamhetsmål | Kompetens | Organisation | Tjänster
Tjänster • Forskning och utveckling • Konsulttjänster • Mätning och provning • Utredning och rådgivning • Kurser och seminarier • Bibliotek och informationstjänster • Konferenser VTI | I korthet | Vision | Verksamhetsidé | Kärnvärden | Verksamhetsmål | Kompetens | Organisation | Tjänster
Forskningsområden • Väg- och banteknik • Drift och underhåll • Fordonsteknik • Människan i transportsystemet • Trafiksäkerhet • Trafikanalys • Miljö • Planerings- och beslutsprocesser • Transportsystem • Transportekonomi
Linköping Huvudkontor Öppnade 1975 Stora kunder: Trafikverket, Vinnova, EU med flera 164 anställda Besöksadress: Olaus Magnus väg 35 (Universitetsområdet) Telefon: 013-20 40 00 E-post: vti@vti.se www.vti.se Våra kontor | Linköping | Stockholm | Borlänge | Göteborg
Praktikfall SOU 2010:73 • Uppdraget • Metoder • Några resultat • Några problem
Sjöfartsutredningens uppdrag? • Kommittédirektiv • Dir. • 2010:2 • Konkurrensförutsättningarna för sjöfart under svensk flagg • Beslut vid regeringssammanträde den 14 januari 2010 • Sammanfattning • En särskild utredare ska se över förutsättningarna för att säkerställa det svenska näringslivets tillgång till effektiva och konkurrenskraftiga sjötransporter. Konkurrensförutsättningarna för sjöfart under svensk flagg ska särskilt belysas. Utredaren ska inom ramen för det arbetet belysa riskerna för och konsekvenserna av en ökad utflaggning av fartyg under svensk flagg. I detta sammanhang ska utredaren särskilt fästa vikt vid behovet av att företag som är verksamma i Sverige tillförsäkras säkra och effektiva transporter till och från svenska hamnar samt det långsiktiga behovet av att bibehålla en fortsatt hög kunskap om sjöfart i Sverige. • Utredaren ska, om det bedöms lämpligt, lämna förslag på åtgärder utanför skatteområdet för att stärka konkurrenskraften för fartyg under svensk flagg. • Vidare ska utredaren under utredningsarbetet särskilt beakta regeringens arbete med regelförenkling och föreslå möjliga förenklingar som har identifierats inom ramen för utredningen. • Utredaren ska samråda med berörda branschorganisationer, arbetsmarknadens parter och berörda myndigheter. • Uppdraget ska redovisas senast den 27 oktober 2010. 2
Att tolka ett utredningsuppdrag • Vem är uppdragsgivare? • Uppdragsgivarens uttalade och outtalade förväntningar, regeringen/fackdep. • Uppdragsgivarens tydlighet • Tid till förfogande • Möjlighetens gräns • Att kommunicera sitt uppdrag utifrån direktiven • m.m.
Mitt uppdrag (min tolkning…) • Se över förutsättningarna för att säkerställa det svenska näringslivets tillgång till effektiva och konkurrenskraftiga sjötransporter • Om lämpligt föreslå åtgärder, utanför skatteområdet, för att stärka konkurrenskraften för svenskflaggade fartyg • Särskilt beakta möjligheten att införa ett svenskt internationellt fartygsregister
Kompetenser i en statlig utredning • Utredaren • Sekretariatet • Expertgruppen • Referensgruppen • Konsulter • Andra samtalspartner
Vad skall göras, i vilken ordning och hur? • Uppdragsanalys • Prioritering/rangordning utifrån tid och resurser • Medelsval • Tidplan
Utgångspunkter för bedömning och överväganden • Samhällsekonomisk analys • Behov av svenskflaggade fartyg för näringslivet • Internationell (europeisk) jämförelse • Värdering av positiva externa effekter • Politiskt perspektiv (EU:s sjöfartspolitik, närings-, transport- och arbetsmarknadspolitik)
Slutsatser • Dagens sjöfartsstöd innebär en betydande samhällsekonomisk kostnad • Fartygets flagg är inte avgörande för de svenska transportköparna • Svensk sjöfart har sämre konkurrens-förutsättningar än flera andra europeiska sjöfartsländer främst beroende på bemanningskostnader och tonnageskatt
Värdering av positiva externa effekter • Kompetensförsörjning • Internationellt arbete • Sysselsättning • Maritima klustret • Svensk ekonomi • Beredskap
Slutsats externa effekter Det är främst möjligheten att upprätthålla sjöfartskompetens samt möjligheten att vara pådrivande i internationella sammanhang (miljö och sjösäkerhet) som ur ett samhälls- ekonomiskt perspektiv motiverar stödåtgärder.
Det politiska perspektivet Rimligt att bidra till den europeiska sjöfartsstrategins målsättningar eftersom Sverige ställt sig bakom denna.
Överväganden Fortsatta stödåtgärder för att upprätthålla en svensk handelsflotta är motiverade av följande skäl: • behovet av sjöfartskompetens • möjligheterna till internationell påverkan • Sveriges bidrag till EU:s sjöfartspolitiska strategi Antalet fartyg är svårbedömt men med dagens nivå bör behoven ovan kunna uppnås.
Överväganden forts. Eftersom svensk sjöfarts konkurrens- förutsättningar är sämre än för flera närliggande sjöfartsnationer bör åtgärder vidtas för att behålla dagens omfattning av svenskflaggade handelsfartyg.
SEKO sjöfolk • Sveriges Fartygsbefälsförening • Sjöbefälsförbundet • Hem • Utredningen • Rapport • Öppet brev • Hem • fredag 08 oktober 2010 Utgångspunkter för åtgärder • Uppdraget omfattar inte förslag inom skatteområdet (t.ex. tonnageskatt och förändringar av stämpelskatt) • Den högsta stödnivå av sjöfartsstöd kommissionen tillåter är redan införd
Problem relaterat till förslagen • Branschens förväntningar • Arbetsmarknadens parters förväntansbilder • Expert- och remissopinionen • Beredningsbarheten i RK
Öppet brev till Riksdagspartierna inför årets Riksdagsval • Införande av ett Svenskt Internationellt Skeppsregister • Den nuvarande Alliansregeringen har tillsatt en utredning om sjöfartens konkurrensförutsättningar. • I direktivet till utredningen ingår bland annat, efter önskemål från vissa rederier, att särskilt beakta möjligheten att införa ett svenskt internationellt skeppsregister (SIS). Utredningen kommer att presentera sitt betänkande den 27/10, det vill säga efter årets riksdagsval. • Det utmärkande för ett internationellt register är att det arbetsrättsliga skyddet och de arbetsrättsliga rättigheterna inskränks för de ombordanställda sjömännen. • För att möjliggöra införandet av ett svenskt internationellt register krävs att Sverige bryter mot de ILO konventioner Sverige ratificerat och lovat att upprätthålla. Det gäller bland annat rätten att organisera sig samt rätten att teckna kollektivavtal. • Vidare krävs kraftiga förändringar i MBL innebärande inskränkningar i rätten att teckna kollektivavtal och rätten att använda konfliktvapnet. Även anställningsskyddet försämras genom att redarna ges möjlighet till att säga upp sjömännen utan iakttagande av saklig grund. • Vi, Sveriges Fartygsbefälsförening och Sjöbefälsförbundet, representerande 4500 sjöbefäl i svenska handelsflottan avkräver i god tid innan valdagen den 19 september besked om ni är beredda att föreslå att ett SIS införs som innebär att Internationellt • -Sverige bryter mot de internationella konventioner man ratificerat • och nationellt • -kraftigt inskränker de fackliga rättigheterna för en hel yrkeskår • -inskränker medborgarnas grundlagsskyddade rätt att gå ut i konflikt • -LAS sätts ur spel för sjömän på svenska fartyg
Förslag – anpassning av kostnader • Arbetsmarknadens parter ansvarar för anpassning av bemanningskostnader • Förhandlingar bör inledas skyndsamt • Omställningsinsatser bör erbjudas • Regeringen bör noga följa parternas arbete • Förhandlingsledare, avstämningstidpunkter • Målet är nya centrala avtal den 1 mars 2011
Förslag – forskning och innovation • En innovationsfond bör inrättas genom att en mindre del av sjöfartsstödet avsätts till innovationer och investeringar inom säkerhet och miljö • Syftet är att ge incitament för utveckling och konkurrenskraft i näringen • Ett samlat FoI-program bör tas fram
Förslag – övrigt • Samtliga kategorier av fartyg som EU accepterar bör omfattas av sjöfartsstödet • Transportstyrelsen bör överväga att utse en kontaktperson som hanterar samtliga frågor vid registrering av fartyg
Bedömning – tonnageskatt • Ett införande skulle innebära att konkurrensförutsättningarna blev mer likvärdiga de som gäller i övriga europeiska länder • Kommissionens riktlinjer tillåter tonnageskatt • Förslag finns i SOU 2006:20 • Statsfinansiellt neutralt • Obeskattade reserver mindre i dag än när förslaget om tonnageskatt lades
Bedömning – svenskt internationellt skeppsregister (SIS) • För att ett SIS ska få önskad effekt krävs ändringar i arbetsrätten som strider mot internationella konventioner • Ändringar i arbetsrätten kan leda till att fler sektorer efterfrågar liknande förändringar • Möjligheten att långsiktig uppnå stabila förutsättningar för sjöfartspolitiken skulle minska med ett SIS
Särskilda yttranden • I kommittéförordningen står följande: Experter 21 § Om kommittén går med på det, får den som är expert foga ett särskilt yttrande till kommitténs betänkande i frågor som omfattas av expertuppdraget. I kommittéhandboken står att särskilda yttranden kan lämnas i frågor som omfattas av själva utredningsuppdraget och som kommer till uttryck i betänkandet.
Och nu då? • Regeringens beredning • Remissbehandling • Fortsatt beredning…