LJUSNAN OCH HÄLSINGLANDS SKOGS- OCH KUSTVATTENRÅD

1. LJUSNAN OCH HÄLSINGLANDS SKOGS- OCH KUSTVATTENRÅD PRESENTATION I ÖSTERSUND 2011-05-11 Daniel Rickström Foto: Glenn Mattsing

2. LJUSNAN-VOXNANS VATTENVÅRDSFÖRBUND Förbundet bildades 1960 Frivillig organisation I nuläget 35 medlemmar - 5 kommuner (Härjedalen, Ljusdal, Ovanåker, Bollnäs, Söderhamn) - flertalet industriföretag - flera fiskevårdsorg. En anställd = jag (limnolog, fiskebiolog) Styrelse som består av de fem kommunerna och representanter från näringslivet.

3. LJUSNAN-VOXNANS VATTENVÅRDSFÖRBUND Förbundets kärnverksamhet som binder samman flertalet av medlemmarna: Den samordnade recipientkontrollen I och med förbundets sedan länge etablerade verksamhet föll det sig naturligt att vi tog på oss rollen att börja verka som vattenråd. 2006 bildades Ljusnan och Hälsinglands skogs- och kustvattenråd

4. Vattenrådets kärna är då förbundets styrelse , sedan ingår även Nordanstig och Hudiksvalls kommun och några övriga organisationer/företag som blivit invalda för att det ska vara tillräcklig bredd i det hela. Vad gör vattenrådet egentligen? Jobbar med samverkan för att vi ska få till ett effektivare arbete runt vatten. Hur? Genom bl.a. roller sombollplank, informationskanal och”peptalkare”

5. Fördelar med att förbundet driver vattenrådet En stabil grund att stå på. Förbundet har funnits sedan 1960 och är en stabil organisation med tydliga stadgar. En etablerad mix av människor som utvecklat ett bra sätt att samarbeta under åren. Representanter från olika geografiska delar och verksamheter. Förbundetsstyrelse har genom tiderna främst bestått av högre tjänstemän och politiker. Detta gör att dessa har starka mandat på hemmaplan , underlättar om det ska till en förändring.

6. Nackdel : Dessa personer jobbar mer med övergripande frågor inte sakfrågor. → Samverkan och dynamiken i vattenrådet blir lidande. Lösning: Bjuda in tjänstemän som sitter med sakfrågorna från respektive representerad organisation.

7. Vattenrådets geografiska storlek • Fördel: Vattenvårdsförbundets och därmed vattenrådets verksamhetsområde är mycket stort. Från kusten nästan upp i Norge ger stora skillnader i förhållanden och förutsättningar, vilket gör att man både tänker olika och arbetat olika under åren, detta ger nya infallsvinklar och idéer för andra. • Nackdel: Stort verksamhetsområde gör att det krävs mycket tid och därmed resurser för att samverka i möten. • Lösning: Att träffas mera enskilt med en alt. flera medlemmar inom samma geografiska område åt gången. Nackdel med detta : Kräver mera resurser.

8. Nu är vi mycket nära två exempel på hur vattenrådets roll kan se ut utanför de stora samrådsmötena..

9. LJUSNAN OCH HÄLSINGLANDS SKOGS- OCH KUSTVATTENRÅD Exempel 1 Lokal vattengrupp: Östersjön- Florsjön Problem med algblomning – lokalt samverkansprojekt startades upp mellan Bollnäs och Söderhamns kommun .Vattenrådet är huvudman. Projektgrupp sattes ihop. Lokala grupper och boendes i ARO, kommun, länsstyrelsen, LRF, skogsstyrelsen mfl. Med andra ord, intresserade och berörda. Samverkansmöten: • Projektmöten, riktat mot det faktiska arbetet i att ta fram underlag för åtgärder och diskutera vägar att gå. • Kompetenshöjande möten, syfte att upplysa och skapa engagemang till att vilja till det bättre för vattnet. - Arbetsgruppsmöten, (LVVF, LRF, kommunerna) där projektarbetet beretts. Alla möten = samverkan! och därav av godo…”lära sig av varandra”

10. Lokala vattengrupper är bra!! Lokala problem = konkret! = Engagemang!! Vattenrådet står alltså som huvudman för Östersjön-Florsjön -projektet. Fördel: Lättare för att få acceptans och förankring då det inte är en myndighet som kommer och ”pekar”. Lättare att jobba över gränserna med samordning, som i det här fallet, två kommuner.

11. Faktum med denna typ av projekt: Kräver tid och resurser då det ofta ligger ”utanför” ordinarie arbetssysslor för de flesta inblandade. Förankra i er ledning, det går att göra på olika sätt. Rätt sätt: Berätta hur bra denna typ av projekt är. Bättre vatten, desto mera folk vill bo här, desto mera pengar drar kommunen in- Folk är delaktiga och engagerade istället för överkörda (mervärde i sig med nöjd befolkning) vilket ger mycket bättre förutsättningar för turismutveckling osv. Finns ju massor med bra saker att lyfta fram varför detta arbete måste få utrymme och högre prioritering.

12. Fel sätt = ”- Vi måste starta upp ett vattenprojekt för att EU:s vattendirektiv säjer att vi måste”. Låter väl inte lika inspirerande.. Fokusera inte på kravbilden, fokusera på möjligheterna! Därmed kommer vi in på exempel nr. 2....

13. Exempel nr 2: Härjedalens kommun Ringde upp mig och ville ha ett kommunalt samverkansmöte runt hur man skulle gå vidare i vattenarbetet och där de tyckte vattenrådet borde vara med och diskutera. = Bra initativ!! Tjänstemannagrupp som fördjupat sig på området: Miljö o byggavdelningen, Näringslivskontoret, VA - gatu - och renhållnings avdelningen Beredningssekretariatet länsstyrelsen Miljöskydd Länsstyrelsen Ljusnan-Voxnan Vattenvårdsförbund (Vattenrådet) Utgick från punkterna 32- 37

15. Att vara organiserad är en styrka. Gruppen presenterade sina aktiviteter och det man kommit fram till för de bestämmande i kommunen →  Nu är saker på rulle. Vattenrådets roll här var då främst: Stötta upp engagemanget, uppmuntra, tipsa och ge stöd. Bra exempel som detta, hur vattenarbetet kan utvecklas kan sedan fortplantas vidare via vattenrådet. Lära sig av varandra! .

16. citat ”Kanske vi inte hamnar mitt i prick på en gång men vi har i alla fall kommit igång med arbetet och vi kommer lära oss mycket på vägen.”

17. Vattenrådsverksamhet flum eller inte flum det är frågan? Röster finns som säjer att syftet med vattenråden, vattendirektivet och åtgärdsprogram är för diffusa ger dålig vägledning . Lokala åtgärdsprogram på gång… bra men viktigt ändå för att vattenråden ska leva är att vinsten i det hela lyfts fram tydligare från alla håll – Vad är vinsten för mig som är engagerad i vattenrådet? Lätt för kommuner kanske men för de andra? Positivt att vi får utforma vårt arbete efter eget tyckande! Att få rörelsefrihet är skönt! Tycker jag… Men….

18. ..många vill ha styrning och tydliga riktlinjer i sitt arbete. Då bör dessa få detta stöd från myndigheterna. Vattenrådet bra forum för detta. Kan stötta och t.ex. förmedla goda exempel på hur andra gjort. Handboken för vattenråd – Ute nu? Mitt önskemål: En praktisk användarhandbok med steg för steg i arbetsmetodik med olika typ av åtgärdsarbeten baserat på goda exempel. Titelförslag: Mindre snack mera verkstad!

19. Exempel på manual nått i stil med: Vattenförekomsten är klassad som ej god ekologisk status pga. övergödning: Förslag till arbetssätt: • Steg 1- Ha ett öppet möte med inblandade människor, organisationer m.m. • Steg 2. Bilda en arbetsgrupp, 3-4 personer från olika håll. Bolla mot den stora projektgruppen. • Steg 3. Söka bidragspengar för projektet, dessa medel kan sökas, ring dit och dit, ansök så här. • Steg 4. Skaffa underlag - utredningar, inventeringar, vattenprover m.m.. • Steg 5. Styra upp åtgärderna utifrån prioriteringslista. • Steg 6. Uppföljning, vad blev bra? Vad blev dåligt? Kan vi göra det bättre till nästa gång? Gå tillbaks till tidigare punkter och se alternativa vägar. För vidare information runt denna typ av arbetssätt , se här och här ...

20. Frågor till er: Vad finns för brister i er organisation för att vattenarbetet ska kunna utvecklas? bara resurser? kompetens? engagemang? Hur ska vi få med dom som inte är kommuner mera engagerade i vattenrådet? Förslag till hur den här typen av träffar skulle attrahera flera av våra vattenrådsmedlemmar? Har ni ett fungerande samarbete i er organisation? Hur kan vattenråden hjälpa till?

21. LJUSNAN OCH HÄLSINGLANDS SKOGS- OCH KUSTVATTENRÅD Tack för mig! Information om förbundet och vattenrådet finns på vår hemsida www.lvvf.se eller kontakta oss gärna Daniel.Rickstrom@lvvf.se 0270-766 22, 073-050 04 57 Foto: Gunnel Johansson