Skadeståndsrätt

1. Skadeståndsrätt Våren 2007 Lena Sisula-Tulokas

2. Allmänt om kursen Det är klokt att på föreläsningarna ha med sig lagboken eller i varje fall de centrala lagar vi kommer att behandla, naturligtvis SkL men i varje fall också ProdAnsvL 1990/694, PatientSkL 1986/585 och BrottsSkL 2005/1204 (t.ex. via www.edilex.fi ) . Diskussion om uppläggningen. Aktivt deltagande!

3. Först en mycket kort kurs i rättsfallslösningsteknik • Identifiera det rättsliga problemet. • Angiv den abstrakta rättsnormen – vad säger lagen. • Tillämpa normen på fallet. • Angiv den MOTIVERADE rätta lösningen.

4. …dvs. - Den rättsligt relevanta frågan i fallet är … - Enligt lag X …. - I detta fall innebär det … eller för lösningen A kan man framföra följande synpunkter… för lösningen B … - Slutsats Givetvis är de rättsligt relevanta frågorna i ett rättsfall vanligtvis många.

5. Då A gick in genom den olåsta dörren till B:s egnahemshus för att sälja tidningar blev han biten i handen av B:s argsinta hund. Het hade inte visats att A innan han gick in i bostaden skulle ha varskott om sin ankomst. Han sparkade B:s hund för att skydda sig. Hunden skadades. Skall någon få ersättning? Vem eller vilka?

6. KKO:1986-II-47 Skadestånd - Skada orsakad av djur • Då A gick in genom den olåsta dörren till B:s egnahemshus för att sälja tidningar blev han biten i handen av B:s hund. Då det inte hade visats att A innan han gick in i bostaden skulle ha varskott om sin ankomst, svarade B inte för skadan. Omröstn.

7. KKO:1996:74 Misshandel B hade 2-3 sekunder efter det att domaren i en ishockeymatch hade avbrutit spelet med klubban slagit till motståndarlagets spelare A som låg på isen. Slaget hade träffat A i huvudet varvid tre tänder hade lossnat. B ansågs ha förorsakat A:s skada uppsåtligen då han efter domarens vissling hade haft tillräckligt tid att avbryta sitt spel och då han måste ha insett att de skador han förorsakat var en rätt sannolik följd av slaget. SL 21 kap 5 § 1 mom (491/69) Hela rättsfallet är i FKKO-registret.

8. … och sedan till saken • Hellner: Skadeståndet är, mycket allmänt uttryckt, en ersättning som skall ställa den skadelidande i samma ekonomiska ställning som om skadan inte skulle ha inträffat. • Skadeståndsrätten är reglerna om sådan ersättning. • (ersättningsrätt = skadeståndsrätt + försäkringsrätt)

9. Kursen handlar i huvudsak omutomkontraktuellt skadeståndSkLdeliktivastuu, tort law

10. Kontraktuellt skadeståndsansvar ett avtal mellan A och B A B t.ex. KöpL

11. Utgångspunkt: • Var och en får lida sin egen skada • T.ex. badkarsfallet

12. Skadesåndets 3 element 1. En ersättningsbar skada enligt lagen, dvs. en skada som rättsordningen ger ersättning för + 2. Ansvarsgrundande handling /underlåtenhet, dvs.culpa & strikt ansvar + 3. Adekvat kausalitet mellan 1 och 2 = > Skadestånd

13. skada Ansvarsgr. handling Skade- stånd = Adekv.kausal.

14. Study Group on a European Civil Code - legally relevant damage + - accountability - intention & negligence - accontability without negligence + - causation

15. SkL:s ansvarsgrunderGrundtyper • Culpa – tuottamus, Vårdslöshet, vållande, oaktsamhet, oskicklighet, ovarsamhet, oförsiktighet, fel eller försummelse • Strikt ansvar - ankara vastuu Ansvar utan cupla

16. SkL:s grundtyper av ersättningsbar skada • personskada • sakskada • ”ren förmögenhetsskada” • lidande

17. Skadeståndets funktioner - reparation - placering av kostnaden för skador - pulverisering - prevention, ekonomisk prevention • annat? upprättelse? att någon lyssnar? klander och straffinslag??? ”moral”???

18. Kort historik, strikt – culpa ansvar • romarrätten ”lex Aquila”, 200-talet f Kr, uppsåt, oaktsamhet • medeltidens strikta ansvar • slutet av 1700-talet, culparegeln • Jhering 1867, ”der ewig wahre Satz: Kein Ubel ohne Schuld” “nicht der Schade verplichtet zum Schadenersatz sonern die Schuld” • å andra sidan växte strikta ansvarets betydelse från mitten av 1800-talet strikt ansvar i farlig verksamhet, JärnvAnsvL 1889, grannelagsförhållanden • Ivar Strahl 1950-talet: skadeståndsrättens betydelse minskar, försäkringen och socialförsäkringen tar över ???Europaharmonisering???

19. Vår lagstiftning • Medeltida botsystemet: konungen, häradet eller staden, målsägande StraffL 1889 kap 9 SkL 1974, ändringar t.ex. 61/1999, 509/2004 Speciallagstiftning t.ex: PatientSkL 1986, ProduktAnsvL 1990, MiljöSkL 1994, BrottsSkL 2005, vissa med många ändringar.

20. Rättsfamiljer • FiSkL • SvSkL • Norden • Kontinentaleuropa, tysk rätt • Common law • Någonsin European Tort Law?

21. Culpabegreppet

22. Vissa centrala skadeståndsrättsliga begreppAnsvarsgrunden • Culpa = en rättslig standard, ( jfr t.ex. spanskans mia culpa = mitt fel), vållande vårdslöshet, tuottamus • Bonus pater familias ,”den förståndiga människan” måttstock, the reasonable man

23. SkL 2 kap. Skadevållares skadeståndsansvar SkL 2:1 Den som uppsåtligen eller av vållande förorsakar annan skada skall ersätta den, såvida icke annat följer av vad i denna lag stadgas.

24. Culpa? Saxén: • Den ansvarige bort handla såsom en förståndig man handlar … eller egentligen … • såsom en förståndig man handlar då han handlar förståndigt

25. Hellner: en blodlös abstaktion

26. Bedömningskriterier för cupla • möjligheten att inse risken för skada • den sannolika skadans storlek • möjligheterna att undvika och förhindra risken • skyddade intressen • I sista hand, vad domstolen finner godtagbart

27. Learned Hand-formeln ”result of three factors: - the likelihood that this conduct will injure others, - taken with the seriousness of the injury if it happens, and • balanced against the interests which he must sacrifice to avoid the risk”. Conway v O´Brian 1940 HD 1997:151

28. Bedömningskriterier • Möjligheter att inse risken för skada (fysisk skada, fackmän osv.) • Den sannolika skadans storlek • Möjligheterna att undvika och förhindra skadan -huruvida beteendet trots skaderisken varit godtagbart?

29. KRITIK, t.ex. Ett riskfullt beteende är rationellt och tillåtligt om kostnaderna för att avhålla sig från risken är större för skadevållare, än vad kostnaderna för offret om skadan inträffa… m.a.o. … Det är inte vårdslöst att föra över sina risker på potentiella offer om man bara kan tjäna tillräckligt mycket på att ta riskerna.

30. … bedömningskriterier… • Överträdelse av normer, sedvänjor • Det skyddade intresset - personskador - sakskador • Olika variationer i aktsamhetskraven - lindrigare i fritid, sällskapsliv - strängare för fackmän

31. Culpabegreppet i vid bemärkelse • Uppsåt (dolus, tahallisuus) • Vårdslöshet (vållande, culpa, tuottamus) • Grov vårdslöshet -------------------------- • Vanlig vårdslöshet ? -------------------------- • Lindrig vårdslöshet Våda (casus), faller utanför

32. Lindrigt vållande Betydelse t.ex. vid: • Jämkning • Arbetstagares ansvar, SkL 4:1

33. Grov vårdslöshet • Etiskt klandervärt, visar hänsynslöshet och likgiltighet för andras säkerhet • Saxén: Prevention och rättvisesynpunkter har ansetts motivera att skadevållaren inte bör undgå ansvar om hans culpa varit grov

34. Grov vårdslöshet Betydelse vid t.ex.: - ersättning för lidande, 5:6 • ersättning för lidande till 3-män 5:4a • kostandsersättning för 3-män 5:4b - försäkringsgivares regressrätt - transporträttens ansvarsbegränsningar o.s.v.

35. Uppsåt Betydelse t.ex: - arbetstagare, fullt ansvar SkL 4:1, • ej jämkning, t.ex. SkL 2:1,2, 4:1,2 - ersättning för lidande, 5:6 • ersättning för lidande till 3-män 5:4a • kostandsersättning för 3-män 5:4b • ej ansvarsbegränsning • FAL, t.ex. personförs. § 29, skadef. § 30

36. Strikt ansvar

37. Strikt ansvar • i vår lagstiftning, exempel framför allt från patient-, produkt- och miljölagstiftningen • utvecklats och utvecklas genom praxis, vissa HD fall Jfr Finland och övriga Europa när det gäller ansvar för hund.

38. Närmare om strikt ansvar • Baserat på lagstiftning, t.ex.: - L om ansvar i spårtrafik 1999, ren JAnsvL 1898 - vägtrafik, TrafFörsL - produktskador - patientskador - registerhållare, personuppgifter, lagfart- och inteckningreg, fastighetsreger, värdeandelsreg - skada p.g.a. fartygsdrift - el verk - AtomAnsL - MiljöSkL - grannelagsförhållanden - anläggningar i vattendrag - flottningsskador - oljeskador - gruvdrigt osv.

39. ProdAnsvL 3 § (8.1.1993/99) Skadestånd skall betalas för skador som har uppstått till följd av att en produkt inte har varit så säker som det kunde förväntas. Produktens säkerhet skall bedömas med hänsyn till den tidpunkt när den sattes i omlopp, dess förutsebara användning, marknadsföringen av produkten, bruksanvisningar och övriga omständigheter.

40. ProdAnsvL 4 a § Den skadelidande skall bevisa skadan, säkerhetsbristen och orsakssambandet mellan säkerhetsbristen och skadan.

41. ProdAnsvL 4 a § (dir) Den skadelidande skall bevisa • skadan, • säkerhetsbristen och • orsakssambandet mellan säkerhetsbristen och skadan !! Inte att säkerhetsbristen beror på någons culpa !!!

42. ProdAnsvL 5 § Skadeståndsskyldiga • Skadeståndsskyldiga enligt denna lag är • 1) den som har tillverkat eller framställt den skadegörande produkten, • 2) den som har importerat produkten till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet för att sätta den i omlopp där, • 3) den som för att sätta produkten i omlopp har importerat den från en EFTA-stat till EG eller från EG till en EFTA-stat eller från en EFTA-stat till en annan EFTA-stat, samt • 4) den som har marknadsfört den skadegörande produkten som sin egen, om produkten är försedd med hans namn eller varumärke eller något annat särskiljande kännetecken. …

43. ProdAnsvL 6 § • Framgår det inte av produkten vem som har tillverkat eller framställt den, är var och en som har satt produkten i omlopp på samma sätt som en tillverkare ansvarig för skada som produkten orsakar, om han inte inom en skälig tid efter att den skadelidande har framställt krav på ersättning eller på något annat sätt begärt en sådan anvisning, anvisar den skadelidande en ansvarig enligt 5 § eller den som har erbjudit honom att köpa produkten. …

44. PaL § 7 Befrielse från skadeståndsskyldighet Ersättningsskyldighet enligt 5 eller 6 § föreligger inte, om den av vilken ersättning krävs visar att 1) han inte har satt produkten i omlopp i näringsverksamhet, eller 2) säkerhetsbristen beror på att produkten måste stämma överens med tvingande föreskrifter som har meddelats av en myndighet. Ersättningsskyldighet föreligger inte heller, om den av vilken ersättning krävs gör sannolikt att den säkerhetsbrist som har orsakat skadan inte fanns när han satte produkten i omlopp. …

45. PaL 8 § Skada som skall ersättas Ersättning enligt denna lag bestäms med iakttagande i tillämpliga delar av skadeståndslagen (412/74). Ersättningsskyldighet enligt denna lag bortfaller då egendom drabbas av skada som är högst 2 350 mark. Beloppet kan ändras genom förordning, om det finns skäl för det på grund av den ekonomiska och monetära utvecklingen. (8.1.1993/99)

46. Strikt ansvar utan stöd i lagstiftning tuottamuksesta riippumaton vastuuilman kirjoitetun lain tukea T.ex.: • vissa sprängskador • explosionsskador • vattenverk • racertävlingar • brister i maskiners säkerhetsanordningar • sjukvård? Poliovaccineringsfallet HD 19995:53 = farlig verksamhet

47. Strikt ansvar kopplas ofta till • Försäkringsskyldighet • Försäkringsmöjlighet • Pulveriseringseffekten

48. S.k. stegrad aktsamhetsskyldighet

49. Strikt ansvar – culpa, OK men vad är stegrad aktsamhetsskyldighet???? Korostunut huolellisuusvelvollisuus

50. Vad är ”stegrad aktsamhetsskyldighet”? • varifrån kommer den? • när tillämpas den? • förhållandet mellan strikt ansvar och ”stegrad aktsamhetsskyldighet” • exempel, exempel