Stadsplanering och social hållbarhet

1. Stadsplanering och social hållbarhet Katarina Nylund Professor i stadsbyggnad Institutionen för urbana studier Malmö högskola

2. Susan Fainstein (2010) The Just City. • Begreppet social hållbarhet • Går det att förena ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet? • Tim Jackson (2009) pekar på motsättningar mellan ekologisk hållbarhet och • ekonomisk tillväxt • Fainstein säger att ingenting tyder på att ekonomisk hållbarhet i sig leder till • social hållbarhet. • Social rättvisa • Globaliseringen har lett till ökad konkurrens mellan städer • Många städer satsar på att öka attraktionskraft för att locka företag och högt • utbildad arbetskraft ( Richard Florida). • I hopp om att skapa ökad sysselsättning som i ett senare skede förväntas • gynna socialt utsatta grupper • Globalisering och neoliberalism är en realitet, men inte den enda vägen, • Det lokala ansvaret för välfärd till alla ökar, och stadsplaneringen • kan bidra.

3. Fainstein: Tillskapande av social rättvisa är planeringens största utmaning • 1. Jämlikhet- universella rättigheter • Tillgodose allas rätt till goda levnadsvillkor. • 2. Demokrati – rätten till stad • Inte bara i representativ mening, utan också möjlighet att påverka egna • levnadsvillkor, • 3. Mångfald – Partikulära rättigheter • Erkännande av skillnader och respekt för gruppspecifika erfarenheter • Omfördelning av resurser och erkännande !! • Offentliga insatser skall användas till att minska sociala skillnader, och • marginaliserade grupper ges möjlighet att påverka politikens utformning.

4. Sociala konsekvensanalyser • Om den nyliberala strömningen skall motverkas och en rättvis fördelning nås, • bör miljökonsekvensanalyser suppleras med sociala konsekvensanalyser • Allt för länge har fokus begränsats till insatser i utsatta stadsdelar, • Fainstein efterlyser ett större fokus på staden i dess helhet • Varje nytt stadsbyggnadsprojekt, sportarenor, teatrar, konserthus skall • innan de realiseras undergå en social konsekvensanalys. • Vilka sociala grupper gynnas och vilka grupper missgynnas av större • stadsbyggnadsprojekt? • Minskade offentliga resurser gör prioriteringar nödvändiga.

5. Översiktsplan för Malmö 2012- samrådsunderlag • De tre hållbarhetskriterierna är ständigt närvarande • Frågor om rättvisa i alla dess tre dimensioner finns där • Vissa avsnitt är nydanande speciellt trafik och diskussionen om • kommunikations noder • I sin strävan efter att kombinera tillväxt med rättvisa, det • dubbla åtagandet, tycks planen bekräfta Fainsteins tes • om lokala möjligheter att motverka ren nyliberalism • Men ingenting är så bra att det inte kan bli bättre

6. Jämlikhet – Universella rättigheter • Påvisar tydligt att ” Delar av befolkningen inte har omfattats av de gynnsamma • effekter som stadens utveckling har fört med sig” s.11 • Målsättningen är att alla skall ha ett gott liv • Att ta tillvara stadens sociala kapital bidrar till en gynnsam ekonomisk utveckling • God social utveckling och social balans i alla stadsdelar eftersträvas s. 12 • Insatser i utsatta stadsdelar föreslås, tex Fosie • Nya målpunkter skall etableras i alla stadsdelar tex i anslutning till nya stationer • s. 55-57, ex kontinentalbanan, station Rosengård • Medvetenhet om att insatser i enskilda områden inte är nog - hela staden och • relationerna mellan olika stadsdelar s 21. Förtätning skall bidra till att bygga bort • barriärer och säkerställa brett utbud av olika typer av bostäder • Tydliga definitioner av grupper som lever i utanförskap har ersatts av löst formulerade • mål om social balans. Konkreta idéer och förslag till hur levnadsvillkoren för de • som lever i utanförskap kan förbättras saknas. • frågor om jämställdhet ges större utrymme än frågor om jämlikhet

7. Demokrati och rätten till stad • Behovet av öppna och breda planprocesser betonas, i synnerhet när det gäller • stadsbyggnadsfrågor s 77 • Insikt om att kompromisser är nödvändiga där krav från olika intressegrupper jämkas • Analyser av hur planeringen hanterar olika grupper efterfrågas s 79 • Offentliga rum som mötesplatser för olika grupper diskuteras, men fokus ligger • på öppna offentliga platser, där grupper kan se varandra. Offentliga sfärer, som öppnar • för dialog om offentliga angelägenheter inom och mellan olika grupper i civilsamhället • diskuteras inte. • Den kommersiella servicens betydelse för att skapa liv och rörelse betonas s 44 • Det fjärde stadsrummet med caféer, restauranger, museer mm lyfts fram. • Frågan om vem som exkluderas från det kommersiella rummet och vem som har • råd att använda det fjärde stadsrummet diskuteras inte. • Civilsamhället diskuteras lite, både när det gäller inflytande och faciliteter

8. Mångfald - Partikularitet • Analyser av vilka grupper som lever i utanförskap redovisas inte • När kunskapsunderlag saknas är det svårt att definiera visioner och åtgärder som kan • förbättra levnadsvillkoren för denna grupp (jfr ÖP 2005) • Frågor om segregation har fått en nedtonad plats i texten, i stället talas det om social • balans, som heller inte definieras. • Litet utrymme ägnas diskussion av kampen för erkännande • Hur skall grupper som är marginaliserade få möjlighet att öva inflytande på plan- • processen och hur skall deras erfarenheter och intressen tillgodoses? • Malmö gör ett omfattande arbete med sociala indikatorer, detta arbete kan • vidareutvecklas och bidra till utvecklingen av sociala konsekvensanalyser • och deliberativaplanprocesser.

9. Metodutveckling för medborgardeltagande behövsUppifrån initierat Nerifrån initierat • Deltagande planering Offentliga myndigheter initierar, definierar dagordning, refererar. Eftersträvar konsensus mellan enskilda individer. Minsta gemensamma nämnare. • Medborgarna tycks svåra att mobilisera, vilket ofta tolkas som ointresse • Det primära syftet är att skapa legitimitet • Självorganiserade grupper Initierar dialog med myndigheter och andra medborgargrupper för att förhandla och främja sina partikulära intressen. • Myndigheterna får en koordinerande funktion, skall bidra till förhandlingar mellan olika grupper • ÖP 2012 betonar lyhördhet gentemot initiativ från näringslivet, och erfarenheterna från förhand-lingsplanering kan appliceras på självorganiserade grupper

10. Kommunikationsnoder • ÖP 2012 föreslår samlokalisering av offentlig • och kommersiell service • Lokaler för civilsamhället, föreningar och självorganiserade • grupper bör också etableras i dessa noder • - främjar möten och dialog inom och mellan sociala grupper • och klasser. • - motverkar kommersialisering av offentliga rum • - kan öka förståelse för den andra och större accept • av initiativ som syftar till ökad jämlikhet . • Nya former för finansiering av lokaler för civilsamhälle • bör utvecklas, tex exploateringsavgifter i centrala lägen