Djur

1. Djur Vilket djur ska bort? Dela in djuren på bilderna så att tre av dem har vissa likheter och ett är olikt de andra. Beskriv på vilket sätt djuret skiljer sig från de andra. Tänk sedan i nya banor. Gör om indelningen flera gånger så att olika egenskaper hos varje djur kommer fram. Gör en tabell med de fyra djuren i fyra spalter för olika sätt att beskriva dem. Egenskaper: Skriv tre ord för varje djur som visar hur du ser på det (vanligt, vackert osv.) Nyttighet: Ordna djuren efter hur nyttiga de är för människan: 1 = mest nyttig. Risk för utrotning: Ordna djuren efter hur stor risken är att de försvinner: 1 = mest hotad. Mina kunskaper: Ordna djuren efter hur mycket du vet om dem: 1 = bäst känt.

2. Vad behöver alla djur? För att leva växa och överleva måste alla djur kunna: • Skaffa sig mat och vatten • Skaffa sig syre (andas) • Göra sig av med avfallsämnen • Fortplanta sig • Ta emot intryck utifrån, t.ex. se och lukta • Reagera på intryck utifrån genom att fly eller anfalla När de ska klara av allt det här är det bra att kunna flytta på sig från en plats till en annan. De flesta djur kan, till skillnad från växterna, förflytta sig.

3. Ett myller av olika djur Vi känner idag till och har satt namn på ungefär 1,5 miljoner olika djur. Dessa djur har vi huvudsakligen delat in i två olika grupper: • Ryggradslösa djur • Ryggradsdjur

4. Ryggradslösa djur De ryggradslösa djuren, Evertebraterna, är ingen enhetlig grupp utan omfattar alla de djurgrupper som inte tillhör ryggrads- djuren. De utgör närmare 97% av alla djurarter på jorden. Ringmask Spindlar Kvalster

5. Vilka är då de ryggradslösa? Av de ryggradslösa djur vi idag känner till är ca 2 av 3 leddjur, det vill säga insekter, spindeldjur och kräftdjur. Hur stort det totala antalet djur- arter som finns idag på jorden är råder det delade meningar om. Hittills har vi beskrivit och namngivit ca 1,5 miljoner djurarter. Mer försiktiga uppskattningar utgår från 2 – 3 miljoner, men det verkar sannolikt att det finns 10 – 20 miljoner djurarter. Vi känner alltså till nästan alla ryggradsdjur, men bara en liten del av de ryggradslösa djuren.

6. Grupper ryggradslösa djur • Leddjur • Blötdjur • Encelliga djur • Ringmaskar • Rundmaskar • Plattmaskar • Nässeldjur • Tagghudingar • Svampdjur • Slemmaskar • Björndjur • Sipunculida (Stjärnmaskar) • Pilmaskar

7. Leddjur Till leddjuren hör framför allt insekter, spindeldjur, kräftdjur och mångfotingar. Det typiska för leddjuren är att de inte har skelett inne i kroppen, som ryggradsdjuren, utan ett yttre skelett. Det är ett skal som består av hornämne. I kräftdjurens skal ingår också kalk. Hos leddjuren består kroppen av flera delar, flera leder. Antalet leder växlar, liksom antalet ben. Insekter har tre leder och sex ben. Spindeldjur har två leder och åtta ben. Tusenfotingar har mängder med leder och ett par ben på varje. Silverfisken är en insekt Fästingen är ett spindeldjur Dubbelfotingen är en tusenfoting

8. Blåmusslan Snäcka Bläckfisk ”Mördarsnigel” Blötdjur blötdjur är en stor grupp djur med mjuk muskulös kropp. De har inget skelett, men många arter har ett hårt skal. Till blötdjuren hör till exempel sniglar och snäckor, musslor och bläckfiskar. Ett annat namn på blötdjur är mollusker.

9. Encelliga djur encelliga djur (protozoer) kallas också urdjur. De är mycket enkla organismer som bara består av en enda cell. Många anser att de inte är djur över huvud taget, men de är heller inte växter. Det finns många olika sorters encelliga djur. De flesta kan bara ses i mikroskop, men några kan bli flera centimeter stora. Ett exempel på encelliga djur är amöbor.