Anförande 11 september 2012 Tillväxtanalys & PEER, Stockholm

1. Något är fel med amerikansk politik –och det riskerar att på sikt drabba USA:s tillväxt och konkurrenskraft Anförande 11 september 2012 Tillväxtanalys & PEER, Stockholm

4. Så här hade jag tänkt lägga upp detNågot om… • De yttre tecknen på att allt inte allt står rätt till • Sju hot mot USA:s konkurrenskraft och tillväxt • Varför ser det ut som det gör?

5. A. De yttre tecknen på kris(sett med europeiska ögon) • De låga priserna • De låga (industriarbetar)lönerna • Den utbredda fattigdomen • Den klämda medelklassen • Vanliga amerikaners dåliga bostadsstandard …men också till exempel • Säkerhets- & kontrollsamhället • De ”döda” (medelstora) städerna

6. B. Sju hot mot USA:s konkurrenskraft & tillväxt • Underinvesteringar i offentlig sektor, särskilt infrastruktur • Sjukvården kostar för mycket • Finanssektorn har blivit för stor & spekulativ • Den sociala rörligheten är för låg • Växande inkomstklyftor & därmed växande sociala problem • Ständigt stora makroekonomiska obalanser • Tilltron till politikerna minskar

7. Underinvesteringar i offentlig sektor,sär-skilt infrastruktur The American Society of Civile Engineers(ASCE) publicerar regelbundet sitt betyg över den amerikanska intrastrukturen. A=utmärkt C=godkänt D=uselt

8. I Pittsburgh stad finns ”16 structuraldeficent bridges” (Greenfield Bridge med underbro över Parkway East)

9. Och så här ser det ut i nästan hela USA idag

10. B. Sju hot mot USA:s konkurrenskraft & tillväxt • Underinvesteringar i offentlig sektor, särskilt infrastruktur • Sjukvården kostar för mycket • Finanssektorn har blivit för stor & spekulativ • Den sociala rörligheten är för låg • Växande inkomstklyftor & därmed växande sociala problem • Ständigt stora makroekonomiska obalanser • Tilltron till politikerna minskar

11. Sjukvården kostar för mycket

12. Extremt höga administrationskostnader

13. B. Sju hot mot USA:s konkurrenskraft & tillväxt • Underinvesteringar i offentlig sektor, särskilt infrastruktur • Sjukvården kostar för mycket • Finanssektorn har blivit för stor & spekulativ • Den sociala rörligheten är för låg • Växande inkomstklyftor & därmed växande sociala problem • Ständigt stora makroekonomiska obalanser • Tilltron till politikerna minskar

14. Finanssektorn har blivit för stor och spekulativ

15. Kolla banklönernas explosion!

16. B. Sju hot mot USA:s konkurrenskraft & tillväxt • Underinvesteringar i offentlig sektor, särskilt infrastruktur • Sjukvården kostar för mycket • Finanssektorn har blivit för stor & spekulativ • Den sociala rörligheten är för låg • Växande inkomstklyftor & därmed växande sociala problem • Ständigt stora makroekonomiska obalanser • Tilltron till politikerna minskar

17. Den sociala rörligheten är låg USA vs Danmark En amerikan född ”bottom fifth” (inkomstmässigt) har väsenligt sämre social rörlighet än en dansk Källa: Jäntti, M. et al, ”American Exceptionalism in a New Light”

18. B. Hoten mot USA:s konkurrenskraft & tillväxt • Underinvesteringar i offentlig sektor, särskilt infrastruktur • Sjukvården kostar för mycket • Finanssektorn har blivit för stor & spekulativ • Den sociala rörligheten är för låg • Växande inkomstklyftor & därmed växande sociala problem • Ständigt stora makroekonomiska obalanser • Tilltron till politikerna minskar

19. Växande inkomstklyftor & därmed växande sociala problemKälla: Wilkinson & Pickett: The Spirit level

20. B. Sju hot mot USA:s konkurrenskraft & tillväxt • Underinvesteringar i offentlig sektor, särskilt infrastruktur • Sjukvården kostar för mycket • Finanssektorn har blivit för stor & spekulativ • Den sociala rörligheten är för låg • Växande inkomstklyftor & därmed växande sociala problem • Ständigt stora makroekonomiska obalanser • Tilltron till politikerna minskar

21. Ständigt stora makroekonomiska obalanser • De kroniska federala budgetunderskotten • Den överstora privat konsumtionen • Det för låga sparandet • De kroniska bytesbalansunderskotten • Den stora statsskulden

22. Den stora statsskulden

23. B. Sju hot mot USA:s konkurrenskraft & tillväxt • Underinvesteringar i offentlig sektor, särskilt infrastruktur • Sjukvården kostar för mycket • Finanssektorn har blivit för stor & spekulativ • Den sociala rörligheten är för låg • Växande inkomstklyftor & därmed växande sociala problem • Ständigt stora makroekonomiska obalanser • Näringslivets tilltro till politikerna minskar

24. Näringslivets tilltro till politikerna minskar

25. Så här hade jag tänkt lägga upp detNågot om… • De yttre tecknen på att allt inte allt står rätt till • Hoten mot USA:s konkurrenskraft och tillväxt • Varför ser det ut som det gör?

26. C. Varför ser det ut som det gör? • Interättsstaten och de grundläggande friheterna • Intekapitalismen Problemet finns det i tredje benet • Demokratin & politiken Den amerikanska politiken har låst sig till handlingsförlamning, och människorna misstror politikerna

27. ”…det har blivit nästan omöjligt att få fram tillräckligt med pengar för att möta nya problem eller möjligheter i Amerika. ..När staten inte tycks kunna få någon som helst rim och reson i sina prioriteringar och utgifter, tappar människor tron på dess förmåga att lösa nya problem...” FariidZakaria: The Future of Freedom (2003)

28. Det har konkret fått till följd Dels att politikerna inte tar tag i uppenbara problem i det korta perspektivet (Ex infrastruktur) Dels att det investeras för lite i gemensamma, långsiktigt samhällsförändrande, projekt (typ Interstate-projektet 1950-80) Dels att den politiska viljan att lindra effekterna av ökade inkomstskillnader inte finns

29. …och det behövs för inkomstskillnaderna har ökat dramatiskt ”Top 10%” 1950-1980 1980-2010

30. …som bla fått samhällsproblemen att förvärras efter 1980 • Exempel: Den sociala rörligheten Källa: Wilkinson & Pickett: The Spirit Level

31. …samtidigt som marknaden har tagit sig större friheter efter 1980 Exempel: Amerikanska VD-löner (1936-2005) Källa: Frydman & Jenter, ”CEO Compensation”, (2010)

32. Kommer USA att komma ur sin djupa politiska kris? Självklart!

40. Källa: Uwe Reinhardt, ”The Case for highertaxes”, Economix, NYT (2011)

41. Lönerna i tillverkningsindustrin i olika länder2010, OECDKälla: ”Which Countries Pay Blue Collar Workers the Most?”, the Atlantic