1 / 118

Skola 2011

Skola 2011. Ett försök att skapa en känsla av sammanhang, förståelse, lust och utmaning. Bak g rund. Internationella studier. Skolinspektionens granskning av matematikundervisningen i grundskola och gymnasieskola. Grundskolan

jensen
Download Presentation

Skola 2011

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Skola 2011 Ett försök att skapa en känsla av sammanhang, förståelse, lust och utmaning

  2. Bakgrund

  3. Internationella studier

  4. Skolinspektionens granskning av matematikundervisningen i grundskola och gymnasieskola Grundskolan http://ncm.gu.se/media/ncm/forskning/kunskapsoversikt_ncm_ufm_gr.pdf Gymnasieskolan http://ncm.gu.se/media/ncm/forskning/kunskapsoversikt_ncm_ufm_gy.pdf

  5. Det tydligaste resultatet från analysen av klassrumsobservationerna är att procedurhantering är den klart vanligaste kompetensaktiviteten, särskilt i arbete med läroboksuppgifter. Den är också vanligare i skolår 4 – 9 än i skolår 1 – 3. • Stark positiv korrelation: läroboken och procedurhantering • Stark negativ korrelation: läroboken och övriga kompetenser. Inspektion i grundskolan

  6. Fundera på: Hur stor andel av lektionstiden tränar dina elever på procedurer?

  7. Flertalet lärare har otillräckliga kunskaper om kursplanen. • Kursplanen ger lärarna svag eller obefintlig vägledning. Ett skäl kan vara att kursplanen är svår att förstå och att skolorna lägger för lite tid på att diskutera hur undervisningen ska genomföras. Flertalet lärare litar istället på att läroboken tolkar kursplanen på ett rimligt sätt.

  8. Lärare gör det onödigt svårt för eleverna. • Enskilt arbete med mekaniskt räknande i läroboken dominerar lektionerna och gemensamma samtal om matematiska fenomen får för lite utrymme. • Det finns lärare som vill förenkla för eleverna och därför avstår från undervisning som tränar problemlösning och matematisk kreativitet. • Tyvärr får det motsatt effekt. Eleverna får sämre möjligheter att utveckla centrala förmågor vilket försvårar deras lärande på längre sikt.

  9. Elever får för lite utmaningar. • Alla elever får inte den utmaning som behövs för att de ska kunna utvecklas utifrån sina förutsättningar. • Dessvärre förekommer det att lärare har förutfattade meningar om exempelvis elevers förutsättningar på vissa yrkesförberedande program. • Det finns exempel på undervisning som kan beskrivas som ”fördummande” och som leder till att eleverna får problem att förstå och använda matematik både nu och i framtiden.

  10. Fundera på: Har du någon gång bedrivit en undervisning som en utomstående skulle kunna beskriva som ”fördummande”? Vilket program eller vilka elever hade du då? Hur tänker du i så fall om att undervisningen blev sådan?

  11. Skillnad mellan resultat på prov och i slutbetyg. • På i stort sett samtliga skolor är betygsnivån i kursen matematik A högre än resultatet på det nationella provet. Skillnaden visar att det finns brister i skolans kvalitetssäkring av en rättvis och likvärdig bedömning och betygsättning.

  12. Jesper Boesen - NCM http://ncm.gu.se/media/mattebron/nationellmote/JesperBoesen070504.pdf (sid 15)

  13. Vad hittade du under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig? Att huvuddelen av de lärarkonstruerade proven testar algoritmiska kunskaper. (alltså procedurer)

  14. Det står i skarp kontrast mot det faktum att 80-90 procent av lärarna tycker att det nationella provet speglar styrdokumenten väl – men ändå så väljer man att testa helt andra resonemang i sina egna prov.

  15. Att lärarna öppet sa att de inte trodde att eleverna skulle klara av vissa resonemang. De medgav helt enkelt att även om de tyckte att kreativa resonemang var viktiga, så prioriterade de bort det.

  16. Boesen drar två slutsatser av det han noterat: • Många lärare saknar verktyg för att kunna konstruera prov som testar andra typer av färdigheter. • Lärarna tycker inte att målen är realistiska. http://www.skolporten.com/pdf/rikskonf_07_boesen.pdf http://ncm.gu.se/media/mattebron/nationellmote/JesperBoesen070504.pdf

  17. Fundera på: Känner du igen dig och dina kollegor i de resultat som Boesen för fram? Hur resonerar du när det gäller t.ex. analys och problemlösning för elever som du betraktar knappt når nivån Godkänt?

  18. Borlänge kommuns situation

  19. Fundera på: Vilka förutfattade meningar har du om Domnarvets skola, Forssaklacksskolan, Gylle skola och Maserskolan?

  20. Fundera på: Nämn två-tre saker som du tror är skäl till varför det ser ut som det gör för Forssaklacksskolan och Maserskolan?

  21. Styrdokumenten– och deras roll

  22. Omfattningen av reformen • Ny skollag • Nya läroplaner i samtliga skolformer • Nya kursplaner i samtliga ämnen och kurser • Ny betygsskala • Nya kriterier för betygen: Kunskapskrav • Ny lärarutbildning, ny rektorsutbildning Allt blir aktuellt för er i augusti 2011

  23. Nuvarande Nya

  24. Undervisning i skolan –ett spänningsfält Magnus Granberg, 2005

  25. Undervisningen i skolan –ett spänningsfält Politiskt samhälle Vetenskapssamhälle Lärarkollektiven

  26. Läroplaner i historien www.lararnashistoria.se

  27. Utdrag ur 1878 års normalplan ”Läraren är skolans själ. Skolan må vara aldrig så väl inrättad: hon må arbeta i de ståtligaste hus och vara aldrig så väl utrustad med material, hon bliver dock dålig om läraren är dålig”

  28. Normalplanen för folkskolan - 1900 ”Undervisningen ska i första rummet åsyfta att öva barnens förmåga att behandla praktiska uppgifter, vilkas lösning kräver klar uppfattning och eftertanke; och övningarna att bibringa dem nödig räknefärdighet få icke nedsjunka till en blott mekanisk sysslande med uträkning av vissa tal efter given regel och uppställning” Matematikundervisningen i Sverige för 100 år sedan, s. 26

  29. Nyare läroplaner… • Lgr – 62 • Lgr – 69 • Lgr – 80 • Lpo – 94 • Lgr – 11 • Den moderna svenska gymnasieskolans första läroplan kom 1970, sedan kom Lpf - 94. En ny kommer 2011. • Förskolan fick sin första läroplan 1998. Dessförinnan var det Socialstyrelsen som beslutade i frågor kring förskolan (som då hette daghem). Ny kommer 2011.

  30. En jämförelse: Lgr80 – Lpo94 • Tolkning och konstruktioner av grafer i hela koordinatsystemet. • Teckning, förenkling och beräkning av uttryck. • Parentesuttryck, utbrytning av faktorer samt kvadreringsreglerna och konjugatregeln behandlas, dock med speciellt hänsynstagande till elevernas mognad, intresse och behov. • Ekvationer av första graden, även med obekanta i båda led samt med parenteser och bråktal. • Problemlösning med enkla ekvationer. • Linjära funktioner, speciellt sådana som anger proportionalitet. Linjära ekvationssystem och enkla andragradsekvationer, främst vid problemlösning och företrädesvis med grafisk lösning. Eleven utvecklar sin förmåga att förstå och använda – grundläggande algebraiska begrepp, uttryck, formler, ekvationer och olikheter – egenskaper hos några olika funktioner och motsvarande grafer.

  31. Betygssystemen genom tiderna Bokstäver – siffror – bokstäver – nya bokstäver • Absoluta betyg – Relativa betyg – Målrelaterade betyg

  32. De nya kursplanerna i matematik - en fråga om struktur

  33. Lpo-94 2.2 KUNSKAPER Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan skall bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra en grund för undervisningen. Lärarna skall sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former.

  34. Lgr-11 • 2.2 Kunskaper Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former.

  35. Lpo-94 Mål att uppnå i grundskolan Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola • behärskar grundläggande matematiskt tänkande och kan tillämpa det i vardagslivet,

  36. Lgr-11 Mål Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,

  37. Apropå teknik… Mål att uppnå (Lpo94) Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda informationsteknik som ett verktyg för kunskapssökande och lärande Mål (Lgr11) Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande

  38. Kursplanen (Lpo-94)– nuvarande rubriker (tot. Ca 1800 ord) • Ämnets syfte och roll i utbildningen (168) • Mål att sträva mot (242) • Ämnets karaktär och uppbyggnad (278) • Mål att uppnå Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret (345) Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret (131) Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret (167) • Bedömning i ämnet matematik Bedömningens inriktning (224) Kriterier för betyget Väl godkänt (116) Kriterier för betyget Mycket väl godkänt (81)

  39. Kursplanen (Lgr-11)– nya rubriker (tot. ca 2900 ord) Rubriklös inflygning (70) • Syfte (320) • Centralt innehåll I åk 1-3 (280) I åk 4-6 (330) I åk 7-9 (330) • Kunskapskrav Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 (330) Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 6 (230) Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6 (---) Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6 (---) Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9 (280) Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9 (290) Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9 (300)

  40. Egentligen • Syfte • Centralt innehåll • Kunskapskrav Förordning om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (obs, inga kunskapskrav, dessa tas fram av Skolverket själva) http://www.regeringen.se/sb/d/10120/a/153487 Kursplan med kunskapskrav (Skolverkets förslag): http://www.skolverket.se/sb/d/3719/a/19774

  41. Syfte

  42. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper för att kunna formulera och lösa problem samt reflektera över och värdera valda strategier, metoder, modeller och resultat. • Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla kunskaper för att kunna tolka vardagliga och matematiska situationer samt beskriva och formulera dessa med hjälp av matematikens uttrycksformer.

  43. Fundera över…. Hitta skrivningar i syftestexten där skolans och lärares skyldighet att ”bädda” för lärande skrivs fram.

More Related