Kontrollstrategier

1. Kontrollstrategier Heidi Mork Lomell KRIM 2000, IKRS 21. september 2009

2. Kriminalpolitikk og ordenspolitikk • Kriminalpolitikk: • ”Hva som bør være straffbart, og hvordan samfunnets forholdsregler mot kriminaliteten bør utformes” (Andenæs) • ”Politiske løsninger på kriminalitetsproblemet” (Andersson) • Kriminalitet, straff, politi, domstoler, fengsler • Ordenspolitikk • Grenselandet kriminalitet – krig, kriminalitet - ordensforstyrrelser • ”Lagen har sprängts åt två håll samtidigt: uppåt, genom att gränsen till krigshandlingar suddats ut; nedåt, genom att samma sak hänt med gränsen til smärre ordningsstörningar” (Hörnquist, s. 99) • Risiko, sikkerhet, unntakstilstand, ordensforstyrrelser

4. Ordenspolitikk • ”Jag påstår alltså att säkerheten – inte lagen – numera är den överordnade principen för användandet av fysiskt våld och andre åtgärder direkt baserade på tvång.” (Hörnquist, s. 105) • ”Det sker en kolonisering av det ordningspolitiska området.” (Hörnquist, s. 108) • Ordenspolitikk – en sammensmeltning av sosialpolitikk, kriminalpolitikk og sikkerhetspolitikk • Forkjøpslogikk – hva noen kan komme til å gjøre i stedet for hva noen har gjort. • Sannsynligheter, prognoser, profiler og risikobedømminger, ikke faktiske hendelser og gjerninger.

5. Sikkerhetslogikk • Gruppetilhørighet, ikke handlinger • Ikke handlingen i seg selv, men hva handlingen er et tegn på • Administrativ foranstaltning/tiltak, ikke dom og straff. Skyldspørsmål underordnet, risikobedømning overordnet.

6. Arkitektoniske kontrollstrategier • ”The architectural policing of social boundaries” (Davies, s. 223) • Sammensmeltning av design, arkitektur og politi-innsats. • ’Security’ becomes a positional good defined by income access to ’protective services’ and membership in some hardened residential enclave or restricted suburb. (s. 224)

9. Omstrukturering av forholdet mellom politi og privat sikkerhetsindustri? • ”The private sector, exploiting an army of non-union, low-wage employees, has increasingly captured the labor-intensive roles (guard duty, residential patrol, apprehension of retail crime, maintenance of security passages and checkpoints, monitoring of electronic surveillance, and so on), while public law enforcement has retrenced behind the supervision of security macrosystems (maintenance of major crime data bases, aerial surveillance, jail systems, paramilitary responses to terrorism and street insurgency, and so on).” (s. 251)

11. Disiplinering • ”Disciplin är […] en kontrollstrategi som övervinner motstånd genom att omdefiniera det som okunnighet, hjälplöshet eller bristande vilja och som undkommer de restriktioner som annars tillkommer maktutövning genom att definiera föremålens intressen som identiska med maktutöverens.” (Sahlin, s. 125) • ”Disciplinen är […] en ”inordningens” strategi som inte stöter ut eller glömmer någon.” (s. 127) ”Strategiens legitimitet bygger på att man inte kan avlägsna eller utdefiniera dem. Eftersom man inte kan eliminera dem ur sitt ansvarsområde måste man hantera dem; kan man inte förändra dem kan man i alla fall övervaka dem.” (s.128) • ”Eftersom disciplinen i stället syftar till att påverka och förändra dem som anses problematiska eller åtminstone observera dem så att de kan hållas under kontroll leder dess strategi till att individer differentieras, klassificeras och kategoriseras.” (s. 128)

12. Grensekontroll • ”Gränskontrollens mål är ett ”rent” samhälle och den opererar genom att avgöra vilka individer som skall tillåtas komma in i, respektive stanna kvar i ett territorium eller en organisation.” (Sahlin, s. 125) • Avvisning • Utvisning • ”Gränskontrollens strategi förutsätter ett odefinierat ”utanför”, som man inte behöver bry sig om.” (s. 127) • ”Gränskontrollen sorterar ut de oönskade från de acceptabla genom entydiga beslut: Antingen får man vara innenför gränserna eller inte” (s. 128)

15. Kriminalitetsbekjempelse?

16. Resultater av overvåkingen

17. Hvorfor forskjellig overvåkingspraksis? • Operatørenes selektivitet påvirkes av kjennetegn ved det overvåkede området. • Overvåkingspraksis formes av tilgangen på operative enheter. • Operatørenes selektivitet påvirkes av kontrollsystemets prioriteringer; hvilke grupper eller kategorier som anses å utgjøre en risiko eller en fare. Toleransegrenser og aksept for artsrikdom varierer. • Hvem som ikke passer inn i bildet, hvem som blir synlig og hvem som forblir usynlig, kommer an på hva operatøren men også organisasjonen definerte som ”normalt” og ”ønskelig”.

18. Tidlig torsdag morgen. Operatøren oppdager en "sliten" mann som sitter på en benk, norsk, sannsynligvis narkoman. Operatøren lar kamera stå på. Mannen sitter helt rolig, er ikke sammensunket, leser i en avis. Det er få mennesker i hallen, og få i sittegruppene. Etter en stund melder operatøren over radiosambandet til en vekter: "I sittegruppa sitter en slask og leser avisa." Vekteren går til stedet. Når operatøren ser at vekteren ankommer, zoomer han ut og søker videre. Uklart resultat, sannsynligvis bortvisning. (Overvåkingsepisode fra reise- og transportsentralen)

19. "I Orwells bok '1984' så er Store Bror noe skummelt, noe som vil deg vondt. For meg så er Store Bror en som oppdrar meg litt. Han er glad i meg, og han vil meg vel. Sånn sett så ser Store Bror deg på Oslo S. Rett og slett.” (Operatør, Politiets Fjernsynsovervåking)

20. En helt ny vekter fikk følgende instruks da han skulle avløse en av de andre vekterne: Vaktlederen sa "Du husker hva du skal gjøre på [sted]?" Vekteren sier: "Gå [restaurant]-runden?" Vaktlederen svarer: "Ja, og så passe på hvem som kommer inn. Hvis det er narkomane folk, så skal de vises bort." (Feltnotater fra kjøpesenteret)

21. "Det vi har sagt, det er at gamle slitne narkomane skal ikke ha den samme prioriteten som nyrekruttering av barn og ungdom på Plata. Det vi har laget en prioriteringsliste på; det er at det viktigste vi føler at vi gjør her, det er å hindre nyrekruttering av barn og ungdom til stoffmiljøet her.” (Leder, Politiets Fjernsynsovervåking i Oslo)

22. System- og grunneier påvirker kontrollpraksis FOVs overvåkingspraksis har i liten grad vært preget av en innrullering i investeringsmaskineriet i området. Det er foreløpig ikke grunn til å konkludere med at Politiets fjernsynsovervåking har bidratt til en kommersialisering av byrommet, men det er grunn til å advare om farene med å gå inn i et mer forpliktende samarbeid med kommunale myndigheter og handelsstanden i fremtiden. Et slikt samarbeid vil føre til flere systemeiere, men også grunneiere. Som en følge av dette vil territorietenkning i større grad kunne bli et fundament for overvåkingspraksis, noe som vil kunne medføre et utvidet normgrunnlag, og en dreining av politiets overvåking i retning av grensekontroll. (Lomell, s. 245)

23. Panoptikon

24. Synoptikon

25. Synoptikon?

26. Panoptikon?

27. Både overvåking og ”undervåking”