Värmeavbrott Utkylning

1. Värmeavbrott Utkylning Beredskap föredrag i Malmköping 090428 Björn Dahlroth

2. Statens Energimyndighet Hållbar kommun Trygg Värme Åke Axenbom016-544 2010070-64 88 999

3. Innehåll • Vad händer när det händer • Människan och värmen • Bebyggelsen och utkylningen • Behov av nödvärme • Krav på värmestugor • X för X • Info Info • Checklistor

4. Ca 100 - 110 TWh Uppvärmning är den viktigaste energianvändningen i Sverige men tas alldeles för självklar! Utan uppvärmning fungerar inte landet! Utan uppvärmning kan man inte bo här permanent!

6. Gudrun obehaglig påminnelse • Om stormen Gudrun varit lite starkare och hade följts av en stark köldperiod hade många människor dött. • Tillräcklig beredskap fanns inte och finns inte. • Kommer den att finnas?

8. Uppvärmning har tidigare varit enskild och starkt oberoende. Uppvärmning beror idag av försörjningskedjor för bränsle och av tekniska försörjningssystem, som är trånga sektorer och kan sluta fungera.

9. Olika värmestörningar kräver olika beredskap och olika ansvar

10. FOKUS • Diskussioner om säkerhet i energi- försörjning handlar ofta om tillförsel vid världskriser och avspärrning. • Uppvärmningssäkerhet och i den mån den beror på energitillförsel handlar om DET PLÖTSLIGA OCH OFÖRUTSEDDA

11. Intervju med alla länsstyrelser(utom en) • Hur ser man på scenariet omfattande uppvärmningsavbrott? Svar: • Bara 1/3 ansåg frågan viktig och svår. • Utgör del av diskuterade scenarier med elavbrott. Dock ej avbrott i fjärrvärme. • Många tror att kommunerna ej är intresserade av frågan.

12. Svar från kommuner och länsstyrelser om önskat stöd Allra främst kommer: • Goda exempel och erfarenheter • Analysmodeller • Informationsmaterial

13. Elförsörjningen speciellt viktig. Nästan alla uppvärmningssystem upphör att fungera utan elkraft.

15. Avvecklingskurva för elavbrott hos E.on efter stormarna Gudrun och Per.

16. Erfarenhetsmässigt säkrast vad gäller elstörningar 1 Eloberoende uppvärmning 2 Fjärrvärme tack vare att den finns i tätort med säkrare elförsörjning Men andra fel kan inträffa!

17. Varje kris är delvis unik Det som fungerar bäst i en viss kritisk situation måste stödja det som fungerar sämst. Självklart, men vad innebär det i fallet uppvärmning?

18. Den nya nationella beredskapspolicyn • Ansvarsprincipen ? • Likhetsprincipen ? • Närhetsprincipen ? = Den som gör jobbet normalt skall även göra det vid kris. (Lätt att säga man vad innebär det?)

19. Det finns lagar och förordningar av olika slag inom hjälp-, beredskaps- och sårbarhetsområdet • Skydd mot olyckor SFS 2003:778 och 789 • Extraordinära händelser SFS 2006:544, 1982:763 • Kriser och förhöjd beredskap 1992:1403, 2006:637 och SFS 2006:942 • Socialtjänstlag SFS 2001:453 • M.m. • Samt sunt förnuft

20. Kommunerna har numer massor med krisansvar! Värmeföretagen har också krisansvar men begränsat till verksamhetens omfattning. Det är inte förbjudet att ta ett större ansvar, t ex av ”imageskäl” eller som affärsidé.

21. Underlåtenhetssynden Bestraffas ofta ej genom rättsväsendet men den: • söker enskilda syndabockar som bestraffas av media och människor • ger ibland samvetsproblem

22. Människan och värmen

23. Socialstyrelsens allmänna råd om inomhustemperatur OBS Allmänna råd är ej föreskrift men ändå bra att följa.

25. Människan och omgivningstemperaturen • Vi vet mycket om vår funktion i extrem hetta • Vi vet mycket om vår funktion i extrem kyla • Vi vet mycket om temperatur och komfortnivå • Vi vet lite om hur vi fungerar fysiskt och psykiskt området 0 – 18 ºC när vi måste. Psyket viktigt!

26. Psyket säger Det är för djävligt att frysa. Klagomål kommer snabbt, men vad klarar människor vid en värmekris?

27. Handens temperatur och funktion

28. Kroppskärnans temperatur och funktion Förfrysning kan faktiskt ske inomhus vid plusgrader.

29. Aktivitetsnivå och klädsel 1 clo = 0,155 m2K/W eller U-värde 6,5 W/ m2K Motsvarar ca 6 mm tjocklek på kläder. 4 clo = 2,5 cm duntäcke

30. Diskomfortgränser – förslag

31. Kriterium för säker värme God möjlighet att hålla acceptabla diskomforttemperaturer. Om detta inte går – möjlighet att evakuera till annan varm plats.

35. Bebyggelsen och utkylningen

44. * För små hus före år 1900 kan det vara lägre ** För s k plankhus byggda under 1940-talet kan det vara ca 3. Sommarstugor har små tidskonstanter och kyls ut snabbt, men många har lokaleldstäder.

45. Behov av nödvärme Människorna i kommunen

46. ALLA KOMMUNER ÄR MER ELLER MINDRE OLIKA • Mängden tätortsboende och landsbygdsboende och storleksförhållandena mellan dessa är betydelsefull för olika sorts sårbarhet och åtgärder. • Detta gäller även uppvärmning.

47. Köldkänsligheten i kommunen →→ behov av trygghetspunkter och värmestugor

48. Källor • Använd statistik om det finns eller kan tas fram. • Kvalificerad bedömning är en möjlighet som inte får föraktas, men man måste känna sin kommun.

49. Köldkänslighet beror av • Ålder (gamla och alldeles nyfödda) • Fysisk sjukdom • Psykofarmaka • Bostad