Block 4: Att driva företag

Block 4: Att driva företag • Kapitel 16, Priset – en del av produkten • (i kursboken: sid 164-173)

Företagsekonomi 1 • Centralt innehåll • Företagens roll och villkor i samhället i fråga om samhällsnytta och samhällsansvar, i nutiden och ur ett historiskt perspektiv. • Grundläggande företagsekonomiska begrepp och modeller. • Grundläggande metoder i marknadsföring. I samband med det behandlas företagens etiska ansvar samt lagar och andra bestämmelser som styr företagens marknadsföring.

Kommer du ihåg? • Marketing mix – varje företag har sin egen blandning av konkurrensmedlen: • Produkt, pris, plats, påverkan. • Pris: kan konkurrera med t ex rabatter, betalningsvillkor

Pris • Pris viktigt för både företag och konsumenter! • Priset har olika namn: • Priset på en hyreslägenhet: hyra • Priset på en fotbollsmatch: inträde osv. • Du betalar ingenting när du ”googlar” – men vem betalar? • Du betalar ingenting när du lånar en bok på biblioteket, men vem betalar?

Vad bestämmer priset? • Beror på: • Den bild som företaget vill ge av sig själva (image) • Kostnader • Konkurrenterna • Kunderna • (läs sid 167 i boken, exempel)

Image • Exempel (boken sid 168): Gibson är ett känt gitarrmärke med högt pris. När bl. a Yamaha började konkurrera med Gibson beslöt de att sänka priset, och trodde att efterfrågan skulle öka. Vad hände? • Yamahas försäljning sjönk, beroende på att kunderna såg det höga priset på Gibson-gitarrer som ett bevis på hög kvalitet, och valde därför att köpa dyrare Gibson-gitarrer i stället för billigare Yamaha-gitarrer. • Måste alltså hitta rätt prisnivå – för prestigeprodukter gäller det att hålla sig inom den ungefärliga prisramen.

Kostnader • Hur sätter man vanligtvis ett pris? • Tar varukostnaden och lägger till ett belopp för att täcka övriga kostnader och ge vinst. • Kunden tänker dock inte alltid på detta, för kunden är det viktigast med ens eget nöje och nytta. • Kostnader är alltså viktiga, men det finns mer att ta hänsyn till!

Konkurrenter • Behöver ta hänsyn till konkurrenterna, vad har de för pris och kvalitet på sina varor (liknande företagets egen) • Företaget försöker ofta skapa ett slags ”monopol” kring sin egen produkt, att göra den unik gentemot konkurrenterna, tex • Har en speciell formgivning, tillbehör mm

Kunderna • Hur mycket vill kunderna betala? • Sambandet mellan produktens pris och kundernas efterfrågan ser i princip ut så här: • Ju lägre pris, desto • Större efterfrågan (ökad försäljning) • Ju högre pris, desto • Lägre efterfrågan (minskad försäljning) • Gäller dock inte alltid!

Kunderna forts • Att tänka på: • Om produkten är nödvändig ändras inte efterfrågan när priset ändras (t ex mjölk) • Om det finns likvärdiga produkter ändras efterfrågan när priset sänks (t ex pris på bredband) • Om kundernas preferenser är t ex modemedvetna, spelar priset inte så stor roll. Är kunderna t ex prismedvetna är det tvärtom (t ex visst märke på kläder) • Det är alltså viktigt med ”affärsnäsa”, rätt känsla.

Sätta pris – t ex butiker som säljer varor • Vanligt att utgå från varans inköpspris (dvs. varukostnaden), och lägga på ett lämpligt pålägg i % som ska täcka både butikens fasta kostnader och ge en vinst: • Påläggsmetoden: • Varukostnad 100 kr • Pålägg 60% +60 kr (100 x 0,60) • Försäljningspris 160 kr (exkl. moms) • Olika pålägg på olika varor!

Sätta pris – butik, nytt exempel • I ett företag är pålägget 50%, och de har köpt in jackor för 300 kr/st. Vad blir försäljningspriset? • Varukostnad 300 • Pålägg 150 (50% x 300) • Försäljningspris exkl. moms 450 kr

Sätta pris - tjänsteföretag • När ett företag säljer tjänster behöver de räkna ut vilket timpris de ska ha. • Som ”riktmärke” kan de kolla på konkurrenternas priser och ev. branschförening, sedan: • Räkna ihop de kostnader som företaget har: • Lönekostnad 500 000 kr • Fasta kostnader 300 000 kr • Summa kostnader 800 000 kr

Sätta pris – tjänsteföretag forts • Summa kostnader 800 000 kr • Så mycket behöver alltså företaget få in för att få täckning för alla kostnader. • Behöver sedan räkna ut hur mycket tid de lägger ner på kunder, t ex frisörer klipper kunder, advokater ger råd till klienter etc. • T ex kan kundtiden vara ca 60 % av total arbetstid: • Ex: 1 100 timmar av 1 800 timmar, två anställda ger 2 200 timmar • ”Beläggningen är 60%”

Sätta pris – tjänsteföretag forts • Summa kostnader 800 000 kr • Antal timmar (kundtid) 2 200 st • 800 000 kr / 2 200 timmar = ca 365 kr per timme behöver de ta betalt, för att få täckning för alla sina kostnader.

Vad händer med priset om… • ”Råttinvasion i ett villaområde” står det gång på gång i lokaltidningarna i ett sydsvenskt samhälle. Vad kan då tänkas hända med priserna på husen i området? • Under en rekordkall vinter (jan. + feb.) stängs fyra kärnkraftsreaktorer av eftersom de av säkerhetsskäl måste repareras. Hur påverkas elpriset? • En internationell finanskris sätter världens ledande valutor i gungning. Priset på t ex dollar åker bergochdalbana, och investerare känner stor osäkerhet inför framtiden. Vad händer med priset på t ex guld?

Ann Wetterström • Nacka Enskilda gymnasium • 2013 ht

Block 4: Att driva företag