E N D
1. Språkstörningar i tal och skrift Eva Berglund
Lektor i Barn- och Ungdomsvetenskap
2. Språkstörning Språkstörningar kan förekomma utan att barn har andra typer av diagnoser eller problem, samt givetvis i samband med andra problem
Om språkstörningen inte kan förklaras av andra svårigheter kallas det Primär språkstörning
Om språkstörningen följer som en orsak av andra svårigheter som hörselnedsättning eller utvecklingsstörning kallas det Sekundär språkstörning
3. Språkstörning och läs- och skrivsvårigheter Forskarna har under senare år livligt diskuterat om det är ”ett” eller olika grundproblem till språkstörningar och läs- och skrivsvårigheter
Man verkar tro att orsakerna delvis kan vara gemensamma men att de kan få olika uttryck hos olika barn - de uppfattas alltså som två skilda saker
4. SLI I forskningssammanhang har man intresserat sig för Specifik Språkstörning (Specific Language Impairment - SLI) där språkstörningen uppträder som ett ”enskilt” fenomen hos i övrigt normalbegåvade barn utan speciella diagnoser
Anledningen till detta är att man ville studera om språkstörning är ett problem ”i sig” eller endast en följd av andra problem hos barnet
5. Dyslexi På samma sätt är dyslexi definierat som ett likartat tillstånd när det gäller läs- och skrivförmåga
Dvs Barnen har inga övriga problem där deras läs- och skrivsvårigheter endast skulle vara en bieffekt
Barn kan givetvis ha läs- och skrivsvårigheter i samband med att de har andra problem
6. SLI - Dyslexi Det man funnit när man tittat närmare på förhållandet mellan SLI och Dyslexi är att de kan förekomma tillsammans men också var och en för sig
De är alltså inte ”samma sak” men kan ha vissa gemensamma grundorsaker som ger olika effekter
Vanligtvis har barnen vissa fonologiska problem och ofta problem med korttidsminnet
7. Diagnoser - när det gäller språkstörningar Logopeder kan sätta diagnoser när det gäller språkstörningar
Diagnoserna är närmast ”funktions” diagnoser, dvs preciseringar av exakt vad som barnet har svårigheter med för ögonblicket
I det svenska diagnossystemet tar man först fasta på om språkstörningen är Expressiv (uttryck) eller Impressiv (förståelse). Därefter preciserar man vilka språkliga nivåer störningen gäller
Diagnoserna kommer ofta att förändras eller försvinna i och med att barnet växer och utvecklas
8. Hur vanligt är det med språkstörningar? Det beror på …
”Språkförmåga” kan man ju se som en normalfördelad variabel och hur stor grupp som är språkstörd beror då på var man väljer att lägga gränsen
9. Var bör man då lägga gränsen för språkstörning? Ett riktmärke kan vara att man inte bör ge fler barn en diagnos än man har möjligheter att ge någon form av stöd
Ett annat riktmärke är om barnet börjar få problem med sin kommunikation med kamrater eller är kraftigt avvikande från sina jämnåriga
Ytterligare ett riktmärke är föräldraoro som alltid ska tas på allvar
10. Leonard (1998) anger att 7% av 5-åringarna har SLI och att det är en sjunkande andel med ålder Westerlund (1994) fann att cirka 2% av alla barn har grav språkstörning, dvs problem på flera nivåer av språkanvändningen